Summary
In Sweden most of the young children are in preschool from early years. The government has taken responsibility by introducing different reforms such as child allowance, maternity leave, access to preschool for all children etc. Preschool (in Sweden for children aged 1–5 years and preschool class for 6 years old) is, since 1998, the first step in the educational system with a national curriculum (Ministry of Education and Science in Sweden, 1998a). The local education authorities have now had five years to launch the curriculum.
Reforms that provide support for families started before World War II, but as they culminated during a period of increasing effectiveness in combination with harsh economies in the public sector they are experienced by the teachers both as quality improvements and quality threats. The quality of preschool is a matter of concern at both a national and local level, although most parents appear to be satisfied. In the process of evaluating preschool quality in Gothenburg (Sweden’s second largest city) focus groups were developed with representatives from the 21 city districts. The results of the focus group analyses are presented and discussed in the present article.
Résumé
En Suède, la plupart des enfants fréquentent, dès le jeune âge, des structures préscolaires. Le gouvernement a pris la responsabilité d’introduire différentes réformes telles qu’ allocations pour enfants, congés de maternité, accès au préscolaire pour tous etc ... L’institution préscolaire, en Suède, reçoit des enfants âgés de 1 à 5 ans et les classes préscolaires des enfants de 6 ans. Cette structure constitue, depuis 1998, le premier palier du système éducatif avec un programme national relevant du Ministère de l’Education et des Sciences. Les autorités locales ont maintenant 5 ans pour lancer ce programme.
Des réformes pour procurer une aide aux familles ont commencé avant la 2e guerre mondiale mais, à cause du fait qu’elles ont culminé pendant une période de riguer économique, elles ont été vécues par les enseignants comme étant à la fois des améliorations et des menaces. La qualité du préscolaire concerne à la fois le plan national et le plan local; en fait la plupart des parents sén contentent. Pour procéder à l’évaluation de la qualité du préscolaire à Gothenburg (la seconde grande ville de Suède), un groupe d’observation s’est développé avec des représentants de 21 arrondissements urbains. Les résultats des analyses de ce groupe sont présentés et discutés dans le présent article.
Resumen
En Suecia la mayoría de los niños pequeños, desde temprana edad, asisten al preescolar. El gobierno ha tomado la responsabilidad introduciendo diferentes reformas tales como asignación por niño; permiso maternal; acceso para todos los niños al nivel preescolar, etc. El nivel Preescolar (en Suecia incluye a niños de 1 a 5 años y la clase preescolar para niños de 6 años) es desde 1998, el primer nivel del sistema educacional que tiene un curriculum nacional (Ministerio de Educación y Ciencia de Suecia, 1998a). Las autoridades educacionales locales tienen ahora cinco años para el lanzamiento del curriculum.
Las reformas para apoyar a las familias se iniciaron antes de la Segunda Guerra Mundial, pero estas se terminaron después de un periodo económico muy duro en el sector público. Los profesores frente a las últimas reformas experimentaron tanto una sensación de mejoramiento como de amenazas en la calidad. La calidad del preescolar les corresponde a ambos, nivel local y nacional, y la mayoria de los padres están satisfechos al respecto. En el proceso de evaluación de la calidad del preescolar en Gotenburgo (la segunda ciudad más grande de Suecia) se desarrollaron focus group con representantes de 21 distritos. Los resultados de los análisis de los focus group son presentados y discutidos en el presente articulo.
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Similar content being viewed by others
References
Alvestad, M. (2001).Den komplekse planlegginga. Førskolelœrarar om pedagogisk planlegging og praksis. The complex planning. Preschool teachers about pedagogic planning and practice. Göteborg Studies in Educational Sciences 165. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Alvestad, M. & Pramling Samuelsson, I. (1999). A Comparison between the National Preschool Curricula in Norway and Sweden.Early Childhood Research and Practice,1(2). http://www.ecrp.uiuc.edu/v1n2/index.html.
Asplund Carlsson, M., Kärrby, G. & Pramling Samuelsson, I. (2001).Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola: En kunskapsöversikt. Structural aspects and pedagogical quality in preschool and school: A review./ A Report to the Ministry of Education and Science in Sweden. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.
Bjervås, L. (2003). Det kompetenta barnet. /The competent child./. In E. Johansson & I. Pramling Samuelsson (Eds.),Förskolan-barns första skola!/Preschool — children’s first school!/, pp. 55.81 Lund: Studentlitteratur.
Broström, S. (2003). Understanding Te Whãriki from a Danish Perspective. In Joce Nuttal (Ed.).Weaving Te Whäriki: New Zealand’s Early Childhood Curriculum Document in Theory and Practice. Wellington: New Zealand Council for Education Research.
Dahlberg, G., & Lenz Taguchi, H. (1996).Förskola och skola — om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. /Preschool and school — two different traditions and a vision of a meeting place./ Stockholm: HLS förlag.
Davidsson, B. (2002).Mellan soffan och katedern. Om förskollärares och grundskollärares arbete med att åstadkomma en integration av förskola och skola. Göteborg Studies in Educational Sciences 174. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (1999).Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm, Liber.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000).Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Emilson, A. (2003). Sätta barnet i centrum — En fråga om perspektiv./The child in the center — A question of perspective/. In E. Johansson & I. Pramling Samuelsson (Eds.),Förskolan-barns första skola!/Preschool — children’s first school!/, pp. 31–54. Lund: Studentlitteratur.
Enderberg, U. (2001).Den måleriska Läroplanen? En studie om hur Lpfö 98 med målstyrning som styrmedel har påverkat förskolans pedagogiska verksamhet. C-uppsats i pedagogik. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.
Gunnarsson, L. (2003). Sweden. In M. Cochran (Ed.),International Handbook of Child Care Policies and Programs, pp. 491–514. Westport: Greenwood Press.
Gustavsson, J-E. & Myrberg, E. (2002).Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. /Economic resourses impact on pedagogic results./ Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.
Göteborgs stadskansli (2003).Kvalitetsredovisning avseende år 2002 — för utbildningsområdet i Göteborgs kommun. Göteborgs stadskansli, Enhet för Välfärd och Utbildning.
Hultqvist, K. (1990).Förskolebarnet — En konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen. /The preschool child — a construction for community and the individual liberation/ Stockholm/Stehag: Symposion Bokförlag.
Johansson, E. (2003).Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Skolverket.
Karlsson Lohmander, M-L. & Pramling Samuelsson, I. (2003). (Eds.)Researching Early Childhood: Care, play and learning. Curricula for early childhood education, Vol. 5.
Kihlbom, M. (2003).Om små barns behov och utveckling. Stockholm, Myndigheten för skolutveckling.
Kärrby, G. (1997). Bedömning av pedagogisk kvalitet — Förskolan i fokus.Pedagogisk forskning i Sverige 2(1).
Ministry of Education and Science in Sweden. (1998a).Curriculum for pre-school, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Ministry of Education and Science in Sweden. (1998b).Curriculum for the compulsory school, the pre-school class and the after school centre, Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
National Research Council. (2001).Eager to Learn. Educating Our Preschoolers. Washington: National Academy Press.
OECD. (2001).Starting Strong. Early Childhood education and care. Education and skills. Paris: OECD. (www.SourseOECD.org)
OECD. (manuscript).Starting Strong. Curricula and Pedagogies in Early Childhood Education and Care.
Pramling Samuelsson, I., & Mauritzson, U. (1997).Att lära som sexåring. /To learn ata six./. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Skolverket.
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (1999).Lärandets Grogrund. /The basis of learning./ Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I. (2003).The Playing Learning Child in Early Childhood Education. Paper presented at a round table meeting on “Transition between preschool and school”, Munich, September 11.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2003).Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. /The playing learning child in a development pedagogical theory. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. (in press). Democracy — guiding principle for the pre-school curriculum in Sweden. In W.E. Fthenakis & P. Oberhuemer (Eds.),Frühpädagogik international: Bildungsqualität im Blickpunkt. /Early childhood curriculum issues: international perspectives. München: IFP, Staatsinstitut für Frühpädagogik.
Sheridan, S. (2001):Pedagogical Quality in Preschool. An issue of perspectives. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Siraj Blatchford, I., Sylva, K., Muttock, S., Gilden, R. & Bell, D. (2002).Researching Effective Pedagogy in the Early Years. University of Oxford: Department of Educational Studies. Research Report 356.
Skolverket (2001).Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem. /Building a ny school for six year olds. The integration between the preschool class, school och the after school center./ Skolverkets rapport 201. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, (2003a).Uppföljning av reformen max-taxa, allmän förskola, mm. /Follow-up of the Max-tax-reform, compulsory preschoo etc./ Skolverkets rapport till Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2003b).Beskrivande data om barnomsorg, skola och vuxenutbildning. /Discribing facts about the educational system/ Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2004).About the National Agency for education.www.skolverket.se
Svaleryd, K. (2003).Genuspedagogik. /Gender education/ Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. (1995:2).Barnomsorgen i socialtjänstlagen. Allmänna råd från Socialstyrelsen. /General advice from the National Board of Health and Welfare./ Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU. (2000:3).Välfärd vid vägskäl. Utveckling under 1990-talet. /Development during the 90ies/. Delbetänkande. Kommitténs Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.
Sylva, K., & Wiltshire, J. (1993). The Impact of Early Learning on Children’s Later Development. A review prepared for the RSA Inquiry “Start Right”.The European Early Childhood Education Research Journal, 1, No. 1, 17–40.
Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., & Siraj-Blatchford, I. (1999).The Effective Provision of Pre-school Education (EPPE) Project — A Longitudinal Study Funded by the DfEE (1997–2003). University of London: Institute of Education.
UN Convention. (1989).The UN Convention on the Rights of the Child. New York: United Nations
Utbildningsdepartementet. (1985:1100).Skollagen. Stockholm: Utbildnings-departementet.