Abstract
Like elsewhere in Europe, Sweden suffers from under-reporting and methodological problems when it comes to recording, countering and defining Islamophobic and other hate-crimes that target religious groups. Statistics on the self-reported targeting of Islamophobic hate-crimes indicate much higher numbers than those reported to the police. This chapter provides an accessible overview to the existing data on Islamophobia in Sweden, contrasting official data with how Muslims in Sweden perceive their situation. The official data come from annual reports on hate-crimes and National Safety Surveys collected by the Swedish National Council for Crime Prevention (Brå) from 2006 to 2012. To include Muslim perceptions we have primarily used the Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report (SMCNAR). The latter provides information on how many Muslims perceive Islamophobia, inequalities and discrimination in contemporary Sweden. This chapter finds that it is necessary to pay close attention to the problem of how to define and measure Islamophobia in explaining the differences between the sources of data. While the official records seem to indicate that Islamophobia is a relatively minor problem, the SMCNAR paints a different picture. No matter how we analyse existing records, the fact that there is a gap between how minorities perceive the level of hate-crimes and how this problem is shown in the official records constitutes a problem. Without better correspondence between official records and the perceptions of a minority, the ability of government bodies to tackle the problem of hate-crimes in society becomes seriously limited.
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Notes
- 1.
Islamiska Samarbetsrådet in Swedish.
- 2.
The report was published as Säkerhet och krisberedskap i Sveriges moskéer. En lägesrapport om krisberedskap, säkerhet för moskéer och moskébesökare samt om samverkansarbetet mellan moskéer och det övriga samhället.
- 3.
Nationella Trygghetsunversökningen (NTU) in Swedish.
- 4.
Brottsförebyggande Rådet (Brå) in Swedish.
- 5.
2006 was the first year that Brå specified Islamophobic hate-crimes in their statistics.
- 6.
The Sweden Democrats is a nationalist party with roots in neo-Nazism that is represented in the Swedish Parliament as well as in many local city councils. For a study of the debate surrounding the party, see Hellström (2010).
- 7.
Similar problems are also addressed by Bleich (2011, 8).
- 8.
The law on penalty enhancement was enacted in 1994 (Bunar 2007, 174).
- 9.
This problem is already present when it comes to reporting hate-crimes according to Kunosson (2007, 22–23).
References
Aspling, F., & Djärv, C. (2013a). Hatbrott 2012: Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott och polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv. Rapport 2013:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå).
Aspling, F., & Djärv, C. (2013b). Hate Crime 2012: Statistics on self-reported exposure to hate crimes and police reports with identified hate crime motives. English summary of Brå. Report no. 2013:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå). http://goo.gl/nVk1tV. Accessed 10 Apr 2014.
Assarmo, B. (2013, August 20). Hijab är en del av det patriarkala förtrycket. Göteborgs-Posten. http://goo.gl/TI4sUa. Accessed 3 May 2014.
Bevelander, P., & Otterbeck, J. (2010). Young people’s attitudes towards Muslims in Sweden. Ethnic and Racial Studies, 33(3), 404–425.
Bevelander, P., & Otterbeck, J. (2012). Islamophobia in Sweden: Politics, representations, attitudes and experiences. In M. Helbling (Ed.), Islamophobia in the West: Measuring and explaining individual attitudes (pp. 70–82). Abingdon: Routledge.
Bleich, E. (2011). What is Islamophobia and how much is there? Theorizing and measuring an emerging comparative concept. American Behavioral Scientist, 55(12), 1581–1600.
Borell, K. (2012). Islamofobiska fördomar och hatbrott: En kunskapsöversikt. Stockholm: SST.
Borell, K., & Gerdner, A. (2010). Motstånd och stöd: En studie av svenska muslimska församlingar. Sociologisk Forskning, 47(4), 31–43.
Brå [Swedish National Council for Crime Prevention]. http://goo.gl/Xmswny. Accessed 1 Dec 2014.
Bunar, N. (2007). Hate crimes against immigrants in Sweden and community response. American Behavioral Scientist, 51(2), 166–188.
Ekman, M. (2013). Våldsbejakande och antidemokratiska högerextrema budskap på internet. In Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet, 43–117. Stockholm: Statens medieråd. http://goo.gl/XZNI5B. Accessed 22 May 2014.
Ekmark, M. (2014, February 12). Utredning om hijabmisshandel nedlagd. Dagens Nyheter. http://goo.gl/yYG6IM. Accessed 31 May 2014.
Englund, C. (2006). Att leva med huvudduk i Sverige 2005—Muslimska kvinnors upplevelser av diskriminering och rasism. In Rasism och främlingsfientlighet i Sverige: Antisemitism och islamofobi 2005, Integrationsverkets Rapportserie 2006:02, 55–72. Norrköping: Integrationsverket.
EUMC. (2006). Muslims in the European Union: Discrimination and Islamophobia. Vienna: EUMC. http://goo.gl/2xFtjX. Accessed 20 May 2014.
Gardell, M. (2010). Islamofobi. Stockholm: Leopard.
Härenstam, K. (1993). Skolboks-islam: Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hellström, A. (2010). Vi är de goda: Den offentliga debatten om Sverigedemokraterna och deras politik. Hägersten: Tankekraft.
Integrationsbarometer. (2005). Integrationsbarometer 2004: En rapport om allmänhetens inställning till integration, mångfald och diskriminering 2003 och 2004. Integrationsverkets skriftserie V. Norrköping: Integrationsverket.
Integrationsbarometer. (2006). Integrationsbarometer 2005: En rapport om allmänhetens attityder, erfarenheter och kunskaper inom områdena integration, mångfald och diskriminering. Integrationsverkets. rapportserie 2006:05. Norrköping: Integrationsverket.
Klingspor, K, Molarin, A., & Sporre, T. (2008). Hatbrott 2007: En sammanställning av anmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv. Rapport 2008:15. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå).
Kunosson, C. (2007). Offer för hatbrott—vad har gjorts och vad kan förbättras? Umeå: Brottsoffermyndigheten.
Lagerlöf, D. (2006). Bland judiska och muslimska konspiratörer. In Rasism och främlingsfientlighet i Sverige—Antisemitism och islamofobi 2005, Integrationsverket 2006:02, 26–54. Norrköping: Integrationsverket.
Lagerlöf, D. (2007). Intolerans i cyberrymden och konsten att möta den. In Rasism och främlingsfientlighet i Sverige—Antisemitism, antiziganism och islamofobi 2006, Integrationsverket 2007:03, 57–77. Norrköping: Integrationsverket.
Larsson, G. (2005). The impact of global conflicts on local contexts: Muslims in Sweden after 9/11—The rise of Islamophobia, or new possibilities. Islam and Christian–Muslim Relations, 16(1), 29–42.
Larsson, G. (2006). Muslimerna kommer! Tankar om islamofobi. Göteborg: Makadam.
Larsson, G. (2013). Geert Wilders and the anti-Muslim movie Fitna. In T. Hoffmann & G. Larsson (Eds.), Muslims and the new information and communication technologies. Notes from an emerging field (pp. 147–162). Heidelberg: Springer.
Larsson, G., & Sander, Å. (2015). An urgent need to consider how to define Islamophobia. Bulletin for the Study of Religion, 44(1), 13–17.
Listerborn, C. (2010). Våld i staden—vardagsrasism och maktutövning i offentliga rum. In G. Graninger & C. Knuthammar (Eds.), Makten över rummet: Tankar om den hållbara staden (Linköping University Interdisciplinary Studies 13, pp. 89–106). Linköping: Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande, Linköping University.
Löwander, B. (2010). Den mångtydiga intoleransen—En studie av gymnasieungdomars attityder läsåret 2009/2010. Rapportserie 1:2010. Stockholm: Forum för Levande Historia. http://goo.gl/wvLCkH. Accessed 23 May 2014.
Löwander, B., & Hagström, M. (2011). Antisemitism och islamofobi—utbredning, orsaker och preventivt arbete. Stockholm: Forum för Levande Historia.
Malm, A. (2009). Hatet mot muslimer. Stockholm: Atlas.
Malmö District Court, Case No. B7642-12.
Martens, P., Shannon, D., & Törnqvist, N. (2008). Diskriminering i rättsprocessen: Om missgynnande av personer med utländsk bakgrund. Rapport 2008:4. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå).
Muhammad, S., & Hellmark, V. (2013, August 21). Debatt: Hijabuppropet ett hån mot kvinnoaktivister. Göteborgs-Posten. http://goo.gl/gv7cvy. Accessed 3 May 2014.
Orrenius, N. (2012, February 16). På export: Danska muslimdebatten. Sydsvenskan. http://goo.gl/Gql3fP. Accessed 16 May 2014.
Orrenius, N. (2013, December 22). Hon blev måltavla för hatet mot muslimer. Dagens Nyheter. http://goo.gl/gCleXZ. Accessed 3 May 2014.
Osman, B., Doubakil, F., Rouzbeh, F., Abdul Fattah, N., & Libre, N. (2013, August 18). I morgon beslöjar vi oss av solidaritet. Aftonbladet. http://goo.gl/Lc2dn6. Accessed 3 May 2014.
Otterbeck, J. (2005). What is reasonable to demand? Islam in Swedish textbooks. Journal of Ethnic and Migration Studies, 31(4), 795–812.
Otterbeck, J., & Bevelander, P. (2006). Islamofobi—en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för Levande Historia.
Regeringskansliet. (2012, June 27). Sweden’s nineteenth, twentieth and twenty-first report to the UN committee on the elimination of racial discrimination. http://goo.gl/unIabM. Accessed 1 Dec 2014.
Ring, J., & Morgentau, S. (2004). Intolerans: Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå) and Forum för Levande Historia. http://goo.gl/61YqRx. Accessed 23 May 2014.
Sabuni, K. (Ed.). (2013). Swedish Muslims in cooperation network alternative report. http://goo.gl/VTttK1. Accessed 16 May 2014.
Säkerhet och krisberedskap i Sveriges moskéer. En lägesrapport om krisberedskap, säkerhet för moskéer och moskébesökare samt om samverkansarbetet mellan moskéer och det övriga samhället. (2014). Stockholm: Islamiska samarbetsrådet.
Sixtensson, J. (2009). Hemma och främmande i staden: kvinnor med slöja berättar. Malmö: Institutionen för urbana studier, Malmö högskola.
Sporre, T., Klingspor, K., & Wigerholt, J. (2007). Hatbrott 2006: En sammanställning av polisanmaälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv. Rapport 2007:17. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå).
Strabac, Z., & Listhaug, O. (2008). Anti-Muslim prejudice in Europe: A multilevel analysis of survey data from 30 countries. Social Science Research, 37, 268–286.
Sveriges Riksdag. (1962). Svensk författningssamling 1962:700. http://goo.gl/mFjqd9. Accessed 1 Dec 2014.
Weibull, L. (2012). Världsreligioner i Sverige. In A. Bergström, L. Weibull, & H. Oscarsson (Eds.), I framtidens skugga (pp. 546–556). Göteborg: SOM-institutet.
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2016 Springer International Publishing Switzerland
About this chapter
Cite this chapter
Larsson, G., Stjernholm, S. (2016). Islamophobia in Sweden: Muslim Advocacy and Hate-Crime Statistics. In: Pratt, D., Woodlock, R. (eds) Fear of Muslims?. Boundaries of Religious Freedom: Regulating Religion in Diverse Societies. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-29698-2_10
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-29698-2_10
Published:
Publisher Name: Springer, Cham
Print ISBN: 978-3-319-29696-8
Online ISBN: 978-3-319-29698-2
eBook Packages: Political Science and International StudiesPolitical Science and International Studies (R0)