Abstract
Reindeer husbandry is of vital importance for the Sami living in Sweden, Norway, Finland and Russia. With a focus on Sweden we can conclude that through a colonial history the reindeer herding Sami have achieved legal rights that to some extent guarantee their existence. This is largely due to a successful political mobilization. On the other hand conflicts over land use with non-Sami settlers and the Swedish state have been a frequent element in the industry. The Sami must also combat a stereotypical understanding of reindeer herding that often has difficulties in understanding the constant modernization and technical development. Today the reindeer herders compete with industries such as mines, hydropower, windmill parks, forestry and tourism. An additional threat is the predators and state policies around them. Reindeer herding is of vital importance to all Sami, but the legal system prohibits the large majority to be involved, something that has had recent political complications in the Sami society.
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
References
Åhrén, C. (2008). Är jag en riktig same? En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete [Am I a real Sami? An ethnologic study of young Sami’s identity process]. Dissertation 2008, Umeå University, Umeå.
Allard, C. (2006). Two sides of the coin: Rights and duties. The Interface between Environmental Law and Saami Law Based on a Comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada. Dissertation, 2006:32, Luleå Tekniska Universitet, Luleå.
Amftt, A. (2000). Sápmi i förändringens tid: En studie av svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv [Sápmi in the time of change: A studies of Swedish Sami living conditions during the 20th century in a gender and ethnicity perspective], Kulturens frontlinjer 20. Dissertation, Umeå universitet, Umeå.
Antonsson, H. (2003). Det antikvariska landskapet – Ett paradigmskifte inom svensk landskapsförändring, Med landskapet i centrum. Kulturgeografiska perspektiv på nutida och historiska landskap [‘The antiquarian landscape – A paradigm shift in Swedish landscape change’. The landscape in focus. Cultural geography perspectives on present-day and historical landscapes] (pp. 281–300), Meddelande 119 från Kulturgeografiska inst. Stockholm: Stockholms universitet.
Axelsson, P. (2010). Abandoning “the Other”: Statistical enumeration of Swedish Sami, 1700 to 1945 and Beyond. Berichte zur Wissenschaftsgeschichte, 33, 263–279. doi:10.1002/bewi.201001469.
Bäck, L., Hedblom, M., Josefsson, M., & Rydén, A. (1992). Rennäringen i konflikt och samverkan. En geografisk markanvändnings- och simuleringsstudie [Reindeer herding in conflict and co-operation. A geographic land use and simulation studie]. Forskningsrapporter från Kulturgeografiska institutionen 104. Uppsala: Uppsala universitet.
Baer, L.-A. (1998). Renägarens visioner om framtidens renskötsel [‘The reindeer owner’s visions on future reindeer herding’], Kungl Skogs Och Lantbruksakademiens Tidskrift, 137(4), 55–61. Stockholm.
Beach, H. (1981). Reindeer-Herd Management in Transition: The Case of Tuorpon Sameby in Northern Sweden. Dissertation, Uppsala studies in cultural anthropology 3, Department of Cultural Anthropology, University of Uppsala, Uppsala.
Blind, E. (2003). Áhkku: Jämställdhet i Sápmi [‘Áhkku: Equality in Sápmi’]. Kvinnoforskningsnytt, 1, 17–18.
Bostedt, G. (1998). Reindeer husbandry, the Swedish market for reindeer meat, and the chernobyl effects. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet.
Broadbent, N. (1989). The Chernobyl accident and reindeer herding in Sweden. In N. Broadbent (Ed.), Readings in Saami history, culture and language (pp. 127–142). Umeå: Centre for Arctic Cultural Research.
Central rennäringsförvaltning [Central Reindeer Herding Administration]. Sametinget. http://www.sametinget.se/1124. Accessed 1 July 2010.
Göthe, G. (1929). Om Umeå lappmarks svenska kolonisation: Från mitten av 1500-talet till omkr. 1750 [On the Swedish colonization of Umeå Lappmark: From mid-16th century to about 1750]. Dissertation, Almqvist and Wiksell, Stockholm.
Green, C. (2009). Managing Laponia. A World Heritage as arena for Sami Ethno-politics in Sweden. Dissertation, Uppsala studies in cultural anthropology 47, Uppsala universitet, Uppsala.
Gustavsson, K. (1989). Rennäringen – En presentation för skogsfolk [Reindeer herding – A presentation for forest people]. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Halinen, P. (2009). Change and continuity of Saami dwellings and dwelling sites from late Iron age to the 18th century. In T. Äikäs (Ed.), Máttus – Máddagat. The roots of Saami ethnicities, societies and spaces/places (pp. 100–115). Oulu: Giellagas Institute.
Hållbar rennäring och övrig samerelaterad forskning [Sustainable Reindeer Herding and other Sami Realted Research] (2006). Rapport 3:2006. Stockholm: Formas.
Internationella justitiekommissionen. (2010). Sverige får kritik för brister i arbetet med samers rättigheter [Sweden receives critique for deficiencies in the work for Sami rights]. Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen. http://www.icj-sweden.org/. Accessed 1 July 2010.
Jernsletten, J. (2010). Bissie dajve. Relationer mellom folk og landskap i Voengel-Njaarke sijte [Bissie Dajve. Relations between people and landscape in Voengel-Njaarke Sijt]. Dissertation, Universitetet i Tromsø, Tromsø.
Jernsletten, J.-L., & Klokov, K. (2002). Sustainable reindeer husbandry (157 pp). Tromsø: Senter for samiske studier.
Jordbruksdepartementet. (2004). Samer – Ett ursprungsfolk i Sverige [Sami- an indigenous people in Sweden] (64 pp). Kiruna: Jordbruksdepartementet, Stockholm and Sametinget.
Karlsson, A.-M., & Constenius, T. (2005). Rennäringen i Sverige [Reindeer herding in Sweden]. Jönköping: Jordbruksverket.
Kuhmunen, N. (2000). Renskötseln i Sverige förr och nu [Reindeer herding in Sweden now and then]. Umeå: Svenska Samernas Riksförbund.
Kuoljok, A. I. (2008). Mitt liv som renskötare [My life as reindeer herder]. Skellefteå: Ord and Visor Förlag.
Labba, N. (2004). Vindkraft i renskötselområdet [Wind power in the reindeer herding district], examensuppsats inlämnad till företagsekonomiska institutionen Handelshögskolan vid Umeå universitet 2002, Diedut 2004:1. Kautokeino: Sámi Instituhtta.
Lantto, P. (2000). Tiden börjar på nytt. En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950 [Time begins anew. An analysis of the Sami ethno-political mobilization in Sweden 1900–1950], Kulturens Frontlinjer 32. Dissertation, Institutionen för nordiska språk.
Lantto, P. (2003). Att göra sin stämma hörd. Svenska Samernas Riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950–1962 [To make your voice heard. The Swedish Sami assocation, the Sami movement and Swedish Sami politics 1950–1962], Kulturens frontlinjer 47. Umeå: Kulturgräns norr.
Lantto, P. (2004). Nationell symbol, etnisk markör eller döende näring? Bilden av renskötseln och dess betydelse inom samerörelsen i Sverige 1900–1960 [National symbol, ethnic marker or dying nurish? The picture of reindeer herding and its importance in the Sami movement in Sweden 1900–1960]. In P. Lantto & P. Sköld (Eds.), Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken (Skrifter från Centrum för Samisk forskning 1, pp. 279–297). Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Lantto, P. (2008). Att det för lapparne skulle vara ligiltigt hvar han flyttade”: Tvångsförflyttningar som problemlösning i svensk samepolitik [“Like it did not matter to the Lapp where he moved” – Forced migration as a solution in Swedish Sami Politics]. In P. Sköld (Ed.), Människor i norr. Samisk forskning på nya vägar (Skrifter från Centrum för Samisk forskning 11, pp. 141–166). Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Lantto, P., & Mörkenstam, U. (2008). Sami rights and Sami challenges. The modernization process and the Swedish Sami movement, 1886–2006. Scandinavian Journal of History, 33(1), 26–51.
Lehtola, V.-P. (2002). The Sámi people – Traditions in tradition. Inari: Kustannus-Puntsi.
Liljelund, L.-E. (1997). Hållbar utveckling i rennäringen [Sustainable development in reindeer herding]. Kungl Skogs Och Lantbruksakademiens Tidskrift, 137(4), 43–54.
Löf, A. (2014). Challenging Adaptability: Analyzing the Governance of Reindeer Husbandry in Sweden. Dissertation, Umeå University, Umeå.
Lundmark, L. (1998). Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år [As long as we have land. The Sami and the State during six hundred years], Stockholm: Rabén Prisma.
Lundmark, L. (2002). “Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm”. Svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv [“The lapp is changeable, fragile and uncomfortable”. Sami politics of the Swedish State during the Era of Racism] (Kulturens frontlinjer 41). Umeå: Norrlands universitetsförlag.
Lundmark, L. (2008). Stulet land. Svensk makt på samisk mark [Stolen land, Swedish power on Sami ground]. Ordfront: Stockholm.
Mörkenstam, U. (1999). Om‘Lapparnes privilegier’. Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997 [On’Sami privilegies’. Ideas of Saminess in Swedish Sami politics 1883–1997], Stockholm studies in politics 67, Dissertation, Stockholms universitet, Stockholm.
Nilsson Dahlström, Å. (2003). Negotiating Wilderness in a Cultural Landscape. Predators and Saami Reindeer Herding in the Laponian World heritage Area, Uppsala studies in cultural anthropology 32. Dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
Nordin, Å. (2002). Relationer i ett samiskt samhälle: En studie av skötesrensystemet i Gällivare socken under första hälften av 1900-talet [Relations in a Sami Society: A Study of the Skötesren system in Gällivare during the first half of the 20th century] (Sámi Dutkan 2). Dissertation, Samiska studie, Umeå.
Nordin, Å. (2007). Renskötseln är mitt liv. Analys av den samiska renskötselns ekonomiska anpassning [Reindeer Herding is My Life. Analysis of Economic Adaptation of Sami Reindeer Herding], (Skrifter från Centrum för Samisk forskning 10). Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Össbo, Å. (2014). Nya vatten, dunkla speglingar: Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910–1968 [New Waters, obscure reflections: Industrial Colonialism through Swedish hydro power expansion in the reindeer herding area 1910–1968]. Dissertation, Umeå University, Umeå.
Pettersson, R. (2004). Sami Tourism in Northern Sweden – Supply, Demand and Interaction, ETOUR Vetenskapliga bokserien 2004:14. Dissertation, Umeå universitet, Umeå.
Pusch, S. (2000). Nationalism and the Lapp Elementary School. In S. Peter & L. Patrik (Eds.), Den komplexa kontinenten. Staterna på Nordkalotten och samerna i ett historiskt perspektiv (Forskningsrapporter från Institutionen för historiska studier vid Umeå universitet 14, pp. 154–172). Umeå: Institutionen för historiska studier.
Regeringen. (2004). Upphörande av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention [Cessation of 1972 Swedish-Norwegian reindeer breeding convention]. Regeringens skrivelse 2004/05:79. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37andrm=2004/05andbet=79andtyp=prop. Accessed 4 July 2010.
Regeringen. (2009). Konvention mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel [The convention between Sweden and Norway concerning cross-border reindeer herding]. Regeringskansliet. http://www.sweden.gov.se/sb/d/11651/a/121269. Accessed 4 July 2010.
Riseth, J. Å. (2003). Sami reindeer management in Norway: Modernization challenges and conflicting strategies. In S. Jentoft, H. Minde, & R. Nilsen (Eds.), Indigenous peoples: Resource management and global rights (pp. 229–247). Delft: Eburon Delft.
Rumar, L. (2008). Renbetesfjällen och sedvanemarkerna vid sekelskiftet 1900 [‘Reindeer herding districts and traditional land at the turn of the century 1900’]. In L. Lundmark & L. Rumar (Eds.), Mark och rätt i Sameland (Rättshistoriska skrifter serien 3, 10, pp. 201–234). Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning.
Samebyar (2010). Sanskrit information center, Östersund. http://www.samer.se/1221. Accessed 2 July 2010.
SFS. (1971). Rennäringslagen 1971:437 [Reindeer Herding Law 1971].
Sikku, O. J., & Torp, E. (2004). Vargen är värst: Traditionell samisk kunskap om rovdjur [The wolf is the worst: Traditional Sami knowledge about predators]. Östersund: Jamtli förlag.
Sjögren, D. (2010). Den säkra zonen. Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för svenska minoriteter [The safe zone. Motives, strategies and action in the separating educational politics for Swedish Minorities], Umeå studies in history and education 3. Dissertation, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå.
Skarin, A., Danell, Ö., Bergström, R., & Moen, J. (2008). Summer habitat preferences of GPS-collared reindeer (Rangifer tarandus tarandus). Wildlife Biology, 14(1), 1–15.
Sköld, P. (2005). Samisk forskning i framtiden [“Sami research in the future’]. In S. Peter & A. Per (Eds.), Igår, idag, imorgon – Samerna, politiken och vetenskapen (Skrifter från Centrum för Samisk forskning 4, pp. 15–61). Umeå: Centrum för Samisk forskning.
Sköld, P. (2009). Samerna – Ett sårbart folk? Kulturell samexistens i svenska Sápmi [The Sami – A vulnerable people? Cultural co-existence in Swedish Sápmi]. Tvärsnitt, 4, 17–22.
SOU. (1999). Samerna – Ett ursprungsfolk i Sverige. Frågan om Sveriges anlutning till ILO:s konvention 169 [The Sami – An indigenous people in Sweden. The issue of a Swedish ratification of ILO convention 169], Betänkande av Utredningen om ILO: s konvention nr 169, SOU 1999:25. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU. (2001). En ny rennäringspolitik – Öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare [A new reindeer herding politics – Open Sami villages and co operation with other land users], Del 1, Betänkande av Rennäringspolitiska kommittén, SOU 2001: 101. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU. (2003). Levande kulturlandskap – En halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet: Betänkande av Landsbygdsutvärderingen [Living cultural landscapes – A mid-term evaluation of the environmental and rural programme: Report from the rural evaluation], SOU 2003:105. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU. (2006). Samernas sedvanemarker [Sami traditional land], Betänkande av Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet, SOU 2006:14. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU. (2007). Rovdjuren och deras förvaltning [Predators and their administration], Betänkande av Utredningen om de stora rovdjuren. SOU 2007: 89. Stockholm.
Sundström, H. (1999). Funktionella samband i rennäringen [Functional connections in reindeer herding], Forum 99:1.Östersund: Fjällforskningsinstitutet.
Sunna, A. (2004). Låt fler kvinnor ta steget in i samepolitiken [“Let more Sami women step into Sami politics’]. Samefolket, 2, 21.
Svenska Samernas Riksförbund. (2010a). Renbetesmål [Reindeer herding legal cases]. Svenska Samernas Riksförbund. http://www.sapmi.se/jur_3_0.html. Accessed 1 July 2010.
Svenska Samernas Riksförbund. (2010b). Rennäring [Reindeer herding]. Svenska Samernas Riksförbund. http://www.sapmi.se/nar_1_0.html. Accessed 1 July 2010.
Torp, E. (2008) Renskötselrätten och rätten till naturresurserna. Om rättslig reglering av mark- och resursanvändningen på renbetesmarken i Sverige [The reindeer herding right and the right to the natural resources. On legal regulation of land and resources use on the reindeer herding ground in Sweden], Dissertation, Universitetet i Tromsø, Det juridiske fakultet, Tromsø.
Uddenberg, N. (2000). Renarna, markerna och människorna: om svenska samers syn på natur, djur och miljö [The reindeer, the land and the people: On the Swedish Sami view on nature, animals and environment]. Nora: Nya Doxa.
Utsi, P. M. (2007). Traditionell kunskap och sedvänjor inom den samiska kulturen – Relaterat till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald [Traditional knowledge and traditions in Sami culture – Related to preservation and sustainable use of biologic diversity]. Uppsala: Sametinget, Kiruna and Centrum för biologisk mångfald.
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2015 Springer International Publishing Switzerland
About this chapter
Cite this chapter
Sköld, P. (2015). Perpetual Adaption? Challanges for the Sami and Reindeer Husbandry in Sweden. In: Evengård, B., Nymand Larsen, J., Paasche, Ø. (eds) The New Arctic. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-17602-4_4
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-17602-4_4
Publisher Name: Springer, Cham
Print ISBN: 978-3-319-17601-7
Online ISBN: 978-3-319-17602-4
eBook Packages: Earth and Environmental ScienceEarth and Environmental Science (R0)