Skip to main content
Log in

Resistance of winter wheat cultivars to common bunt, Tilletia tritici (Bjerk.) Wint. and T. laevis Kühn

Resistenz von Winterweizensorten gegen die Erreger des Steinbrandes, Tilletia tritici (Bjerk) Wint. und T. laevis Kühn

  • Published:
Journal of Plant Diseases and Protection Aims and scope Submit manuscript

Abstract

The resistance of 90 European commercial winter wheat cultivars and advanced lines was tested after inoculation with common bunt. Out of it 27 cultivars/lines showed bunt incidence below 25% at least in one trial. The results obtained were compared with results published by other authors. Cultivars described as resistant were mostly resistant also in our trials. Of the cultivars registered in the Czech Republic cv. Globus proved to be highly resistant (bunt incidence 0–0.9%) followed by cv. Bill (bunt incidence 0.1–10.4%). Cultivar Tommi of similar pedigree as cv. Globus was highly resistant, too. The resistance of 21 North American and two European cultivars, sources of bunt resistance, was validated. The bunt incidence on 31 wheat cultivars tested in 2004 and 2005 was compared. Similar in both years was the ranking of the most resistant cultivars Globus and Bill. Cultivars Batis, Clever and Caphorn were very susceptible in both years; the ranking of medium resistant/susceptible cultivars varied. In all trials except in 1995 a mixture of Tilletia tritici and T. laevis was used for seed inoculation. In 1995 considerable differences in bunt incidence on several cultivars after separate inoculation with Tilletia tritici and T. laevis were found suggesting differences in virulence of the two bunt species in the trial.

Zusammenfassung

Der Einfluss einer Harnstoffbehandlung im Herbst auf Aktivität und Artenspektrum saprophytischer Pilze auf abgeworfenem Laub der Sauerkirsche (Prunus cerasus), das mit dem Erreger der Sprühfleckenkrankheit, Blumeriella jaapii, infiziert war, wurde unter Plantagenbedingungen zwischen dem Laubfall und und dem Beginn des Ascosporenfluges im folgenden Frühjahr untersucht. Im Einzelnen wurde der Einfluss einer Laubbehandlung mit Harnstoff oder ausgewählten Pilzisolaten auf das Primärinokulum (Ascosporen und Winter-konidien) von B. Jaapii im Frühjahr untersucht. Die biologische Aktivität der Pilze wurde über eine Messung der Enzymaktivität der ß-N-Acetylglucosaminidase bestimmt und Artenspektrum und -häufigkeit wurden nach der Isolierung von Pilzmycel aus Blattfragmenten bei niedrigen Temperaturen diagnostiziert. Die Aktivität der Pilze nahm sowohl in den Harnstoff- als auch in den Wasservarianten während des Untersuchungszeitraums zu und eine signifikant erhöhte Aktivität konnte in den mit Harnstoff behandelten Blättern bis zu 79 Tage nach Beginn der Behandlung festgestellt werden. Die meisten der 2.146 zwischen November und Mai aus dem Laub isolierten Pilze konnten den folgenden sechs Gruppen zugeordnet werden: Phoma macrostoma (52,7%), andere Phoma spp. (12,3%), Cladosporium spp. (13,8%), Alternaria und Ulocladium spp. (5,4%), Epicoccum purpurascens (2,9%) und Fusarium spp. (1,6%). Diese Gruppen wurden während des Untersuchungszeitraums durchgängig aus dem abgeworfenen Laub isoliert und der Einfluss der Harnstoffbehandlung auf das Artenspektrum war äußerst gering. Als einzige Art wurde E. Purpurascens häufiger aus Harnstoff- als aus Was-ser-behandeltem Laub isoliert und der Unterschied war während des gesamten 115tägigen Versuchszeitraums signifikant. Phoma macrostoma var. macrostoma, Cladosporium sp., Ulo-cladium chatarum, Epicoccum purpurascens und Fusarium lateritium var. lateritium wurden zusammen mit der Harnstoffvariante hinsichtlich ihres Potenzials zur Reduzierung des Primärinokulums von B. jaapii getestet. Harnstoff reduzierte das Primärinokulum im Frühjahr um 77% und von den untersuchten Pilzstämmen zeigte Cladosporium strain MB167 einen vergleichbaren Effekt.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this article

Price excludes VAT (USA)
Tax calculation will be finalised during checkout.

Instant access to the full article PDF.

Similar content being viewed by others

Literature

  • Bänziger, I., H.-R. Forrer, G. Schachermayr, 2003: Stinkbrand-anfälligkeit in- und ausländischer Weizensorten. Agrar-forschung 10, 328–333.

    Google Scholar 

  • Bareš, I., 1966: Príspevek k odrudové odolnosti ozimých pšenic proti sneti mazlavé pšenicné (Tilletia caries [De Cand.] Tul.) priumelých infekcích. Genet. Šlecht. 2 (XXXIX), 43–50.

    Google Scholar 

  • Blažková, V., P. Bartoš, 1995: Odolnost ceských a slovenských odrud pšenice ozimé k sneti mazlavé a sneti hladké. Genet. Šlecht. 31, 267–276.

    Google Scholar 

  • Blažková, V., P. Bartoš, 1997: Reaction of winter wheat culti-vars registered in the Czech Republic to common bunt (Tilletia tritici (Bjerk.) Wint. and T. laevis Kühn) and sources of resistance. Cer. Res. Commun. 25, 985–992.

    Google Scholar 

  • Blažková, V., P. Bartoš, 2002: Virulence pattern of European bunt samples (Tilletia tritici and Tilletia laevis) and sources of resistance. Cer. Res. Commun. 30, 335–342.

    Google Scholar 

  • Blažková, V., P. Bartoš, M. Škorpík, R. Hanušová, 1997: Wheat cultivar Tjelvar as a source of bunt (Tilletia spp.) resistance. Genet. Šlecht. 33, 241–250.

    Google Scholar 

  • Borum, F., 2001: Danish wheat pool. In: A. Bonjean, W. Angus (eds.): The World Wheat Book, pp. 243–256. Lavosier, Paris, France. Cit. after FISCHER et al. (2002).

    Google Scholar 

  • Fischer, G.W., C.S. Holton, 1957: Biology and Control of the Smut Fungi. Ronald Press, New York.

    Google Scholar 

  • Fischer, K., C.C. Schön, T. Miedaner, 2002: Chancen der Resistenzzüchtung gegen Brandpilze bei Weizen für den ökologischen Pflanzenbau. Universität Hohenheim, Stuttgart, Germany.

    Google Scholar 

  • Goates, B.J., 1996: Common bunt and dwarf bunt. In: Wilcoxson, R. D. and E. E. Saari (eds.): Bunt and Smut Diseases of Wheat: Concepts and Methods of Disease Management, pp. 12–25. CIMMYT, Mexico, D.F., Mexico.

    Google Scholar 

  • Hoffmann, J.A., 1982: Bunt of wheat. Plant Dis. 66, 979–986.

    Article  Google Scholar 

  • Jönsson, J.Ö., G. Svensson, 1990: Tjelvar — nyhöstvetesort med resistens mot dvärgstinksot. Weibulls Arsbok) 1990: 14–16. Cit. after: Johnsson, L. (1991) Vanligt stinksot i vete: sjuk-domspåverkande faktorer. Växskyddrapporter Avhandlingar 21. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.

    Google Scholar 

  • Jönsson, J.Ö., 1991: Wheat breeding against facultative pathogens. Sver. Utsädesför. Tidskr. 101, 89–93.

    Google Scholar 

  • Koch, E., H. Spiess, 2002: Characterization of leaf symptoms of common bunt (Tilletia caries) and relationship to ear attack in nine wheat cultivars. Z. Pflanzenkrankh. Pflanzensch. — J. Plant Dis. Protect. 109, 159–165.

    Google Scholar 

  • Spiess, H., S. Klause, U. Barthel, 2003: Züchtungsforschung Getreide. In: Jahresbericht 2003, pp. 23–30. Institut für Biologisch-Dynamische Forschung e.V., Darmstadt, Germany.

    Google Scholar 

  • Szunicz, L., L. Szunicz, 1990: Adatok a búzafajták köüszög fertözöttségéröl. Növénytermelés 39, 297–304.

    Google Scholar 

  • Vánová, M., P. Matušinsky, J. Benada, 2006: Survey of incidence of bunts (Tilletia caries and Tilletia controversa) in Czech Republic and susceptibility of winter wheat cultivars. Plant Protect. Sci. 42, 21–25

    Google Scholar 

  • Wächter, R., G. Wolf, E. Koch, 2005: Charakterisierung der Resistenz von Winterweizensorten gegenüber Steinbrand (Tilletia caries). In: 8. Wissenschaftstagung ökologischer Landbau, Kassel, 1.-4. März 2005, pp. 121–124. Kassel University Press, Kassel, Germany.

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

Authors

Corresponding author

Correspondence to V. Dumalasová.

Rights and permissions

Reprints and permissions

About this article

Check for updates. Verify currency and authenticity via CrossMark

Cite this article

Dumalasová, V., Bartoš, P. Resistance of winter wheat cultivars to common bunt, Tilletia tritici (Bjerk.) Wint. and T. laevis Kühn. J Plant Dis Prot 113, 159–163 (2006). https://doi.org/10.1007/BF03356173

Download citation

  • Received:

  • Accepted:

  • Published:

  • Issue Date:

  • DOI: https://doi.org/10.1007/BF03356173

Keywords

Stichwörter

Navigation