Abstract
Company towns are defined by the close connection between a company and a town. The company constitutes the only major employer, but the relation often extends much further. If the company is owned by an industrialist family, the family members are key figures in the town, and the company usually takes on extensive social obligations in the local community. A result could be mutual identification between the company and the workers in the town, evolving over decades. This model was prevalent not least in the Swedish company towns in the region of Bergslagen, called “bruk,” up to at least the mid-twentieth century. This intimate coexistence marked the structures of the built environment, with the industrial area, the workers’ housing area, and the industrialist family manor as central features.1 The connection also influenced the way of doing things—sometimes expressed as the “spirit of a company town,” or in Swedish, “bruksanda.”2
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
References
Eva Vikström, Industrimiljöer på landsbygden: Översikt över kunskapsläget (Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 1994), 42–73;
Eva Vikström, Platsen, bruket och samhället: Tätortsbildning och arkitektur 1860–1970 (Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, ), 23ff.
Ewa Bergdahl, Maths Isacson, and Barbro Mellander, eds., Bruksandan—hinder eller möjlighet? Rapport från en seminarieserie i Bergslagen, Ekomuseum Bergslagens skriftserie no 1 (Smedjebacken: Ekomuseum Bergslagen, 1997).
Maths Isacson, Industrisamhället Sverige: Arbete, ideal och kulturarv (Lund: Studentlitteratur, 2007), 195, 275;
Maths Isacson, “Bruksandan—hinder eller möjlighet? Sammanfattning av fyra seminarier i Bergslagen 1995–1997,” in Bruksandan—hinder eller möjlighet? Rapport från en seminarieserie i Bergslagen. Ekomuseum Bergslagens skriftserie no 1, ed. Ewa Bergdahl, Maths Isacson, and Barbro Mellander (Smedjebacken: Ekomuseum Bergslagen, 1997), 127.
Einar Lövgren, Folkare din hembygd (Avesta, 1977), 120.
Helena Kåks, Avesta: Industriarbete och vardagsliv genom 400 år, DFR-rapport 2002:1 (Falun: Dalarnas forskningsråd, 2002), 27, 37.
Sten von Matérn, “Hållpunkter i Avestas historia,” in Koppardalens utveckling: Underlag för prioritering och detaljerad planering av Koppardalens vidare utveckling och exploatering, 1996, 2. Avesta municipality.
Eva Vikström, Bruksandan och modernismen: Brukssamhälle och folkhemsbygge i Bergslagen 1935–1975, Nordiska museets handlingar 126 (Stockholm, 1998), 171–78.
Eva Rudberg, Alvar Aalto i Sverige, Arkitekturmuseets skriftserie nr 12 (Stockholm: Arkitekturmuseet, 2005), 66–77.
Isacson, Industrisamhället Sverige, 219; Jan Fredriksson, “Alvar Aalto och den uteblivna förnyelsen av Avesta stadscentrum,” Dalarna (1997).
Marie Nisser, “Industriminnen under hundra år,” Nordisk Museologi, no. 1 (1996).
Nisser, “Industriminnen under hundra år;” see also Marie Nisser and Fredric Bedoire, “Industrial monuments in Sweden: Conservation, documentation and research,” in The industrial heritage: The third international conference on the conservation of industrial monuments. Transactions 2. Scandinavian reports, ed. Marie Nisser (Stockholm: Nordiska museet, 1978), 74;
Anders Houltz, Teknikens tempel: Modernitet och industriarv på Göteborgsutställningen 1923, Stockholm papers in the history and philosophy of technology, Trita- HOT: 2041 (Hedemora: Gidlund, 2003).
Annika Alzén, Fabriken som kulturarv: Frågan om industrilandskapets bevarande i Norrköping 1950–1985 (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1996), 23f.; Nisser and Bedoire, “Industrial monuments in Sweden,” 74ff.
Maths Isacson, “Industrisamhällets faser och industriminnesforskningens uppgifter,” in Industrins avtryck: Perspektiv på ett forskningsfält, ed. Dag Avango and Brita Lundström (Stockholm/Stehag: Symposion, 2003), quote from 21; Nisser, “Industriminnen under hundra år,” 79;
Marie Nisser, “Industriminnen på den internationella arenan,” in Industrisamhällets kulturarv: Betänkande av Delegationen för industrisamhällets kulturarv (Stockholm: Statens offentliga utredningar (SOU) 2002: 67, 2002), 220.
Anna Storm, Koppardalen: Om historiens plats i omvandlingen av ett industriområde, Stockholm papers in the history and philosophy of technology (Stockholm: KTH lic., 2005).
Barbro Bursell, “Bruket och bruksandan,” in Bruksandan—hinder eller möjlighet? Rapport från en seminarieserie i Bergslagen. Ekomuseum Bergslagens skriftserie no 1, ed. Ewa Bergdahl, Maths Isacson, and Barbro Mellander (Smedjebacken: Ekomuseum Bergslagen, 1997), 10.
Therese Nordlund, Att leda storföretag: En studie av social kompetens och entreprenörskap i näringslivet med fokus på Axel Ax:son Johnson och J. Sigfrid Edström, 1900–1950, Stockholm studies in economic history (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2005), 114ff., 258.
Kåks, Avesta, 137ff; see also Gunnel Forsberg, “Reproduktionen av den patriarkala bruksandan,” in Bruksandan—hinder eller möjlighet? Rapport från en seminarieserie i Bergslagen. Ekomuseum Bergslagens skriftserie no 1, ed. Ewa Bergdahl, Maths Isacson, and Barbro Mellander (Smedjebacken: Ekomuseum Bergslagen, 1997).
Magnus Eklund, Att möta krisen: Strukturomvandlingen i Avesta 1960–90 och kommunalt motagerande 1978–86, C-uppsats (Uppsala universitet, 2000), 25f.; “Koppardalen blir namnet,” Avesta Tidning (May 19, 1987).
Caroline Tholander, Koppardalsprojektet ur ett uthållighetsperspektiv: Begrepps- och verktygslåda. Teorier och erfarenheter från Chalmers, m. fl., Uppsats inom kursen “Stadsbyggnad med miljöhänsyn” (Göteborg: CTH, 1999); “Brev från Caroline Tholander till Riksantikvarieämbetet, nr 331–5213–1999” (October 14, 1999). ATA, the Swedish National Heritage Board Archives; “Tjänsteanteckning, nr 5213–1999” (November 19, 1999). ATA, the Swedish National Heritage Board Archives; “Beslut 1999–11–15. Länsstyrelsen Dalarnas län, kulturmiljöenheten, biträdande länsantikvarie Tommy Nyberg, nr 221–9974–99, 311–5885–1999” (November 18, 1999). ATA, the Swedish National Heritage Board Archives; “Länsrätten i Dalarnas läns dom i mål nr 3005–99, överklagande av Länsstyrelsens beslut den 15 november. Kommunstyrelsen, delgivning” (1999). Avesta municipality; “Kallvalsen blir inte kulturminnesmärke,” Avesta Tidning (November 22, 1999);
Björn Björck et al., eds., Koppardalens förnyelse, etapp 2. Projekt dokumentation: Identifiering av värdebärare. Koppardalen i förändring (Avesta: Avesta kommun, 2001), 15.
“Anteckningar från projektgruppen Koppardalens förnyelse möte den 30 juni 1999.” Kommunstyrelsen, delgivning. KK94/0261 (September 2, 1999). Avesta municipality; Johan Hiller et al., “Avesta projekt Kopparlänken dialog” (KTH, 1999).
Anders Dickfors, Dan Ola Norberg, and Marianne Wahlström, “Koppardalen, Avesta: Skyltning, parkering och markdisposition” (2002). Avesta municipality;
Kersti Lenngren, “Gestaltningsprogram del 1 och del 2” (2003). Avesta municipality.
Lars Åke Everbrand and Dan Ola Norberg, Koppardalsprojektet inför etapp 2 (Avesta, 2000), 31.
Roland Bärtilsson, “Lång debatt om Koppardalsprojekt,” Avesta Tidning (October 27, 2000).
Kjersti Bosdotter, cited in Jan af Geijerstam, “Sammanfattning och reflexioner—referat av diskussioner,” in Industriarv i förändring: Rapport från en konferens, Koppardalen, Avesta, 7–9 mars 2006, ed. Jan af Geijerstam (Avesta, 2007), 153.
Michel Rautenberg, “Industrial heritage, regeneration of cities and public policies in the 1990s: Elements of a French/British comparison,” International Journal of Heritage Studies 18, no. 5 (2012); see also Anders Högberg, “The process of transformation of industrial heritage: Strengths and weaknesses,” Museum International 63, no. 1–2 (2011), 34, 40.
Anne-Marie Nenzell, “Bubbelbadad visent tar plats mitt i stan,” Avesta Tidning (October 17, 2001).
Göran Rydén, “Männens Bergslagen och kvinnornas,” in Bruksandan—hinder eller möjlighet? Rapport från en seminarieserie i Bergslagen. Ekomuseum Bergslagens skriftserie no 1, ed. Ewa Bergdahl, Maths Isacson, and Barbro Mellander (Smedjebacken: Ekomuseum Bergslagen, 1997).
Copyright information
© 2014 Anna Storm
About this chapter
Cite this chapter
Storm, A. (2014). Enduring Spirit. In: Post-Industrial Landscape Scars. Palgrave Studies in the History of Science and Technology. Palgrave Macmillan, New York. https://doi.org/10.1057/9781137025999_6
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1057/9781137025999_6
Publisher Name: Palgrave Macmillan, New York
Print ISBN: 978-1-349-43906-5
Online ISBN: 978-1-137-02599-9
eBook Packages: Palgrave History CollectionHistory (R0)