Sweden: Europeanization of Policy, but not of Politics?

  • Mikael Spång
Chapter
Part of the Migration, Minorities and Citizenship book series (MMC)

Abstract

This chapter discusses the impact of EU immigration legislation and policy on Swedish policy and politics.1 Since domestic impact is perceived from the perspective of supranational legislation and policies, it makes sense to approach it primarily in terms of an adaptation pressure. This pressure is more extensive the larger the misfit between EU and Swedish legislation and policy, and it cuts deeper the more it entails changes to politics, such as policy processes, public discourse and conflicts between political actors (see Börzel and Risse 2003; Radaelli 2003; Risse et al. 2003).

Keywords

Immigration Policy Family Reunification Residence Permit Temporary Residence Adaptation Pressure 
These keywords were added by machine and not by the authors. This process is experimental and the keywords may be updated as the learning algorithm improves.
This is a preview of subscription content, log in to check access.

Preview

Unable to display preview. Download preview PDF.

Unable to display preview. Download preview PDF.

References

Primary Sources

  1. Ds 2001: 74 ‘Transportöransvaret i utlänningslagen’. Stockholm.Google Scholar
  2. Ds 2001: 76 ‘Ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning’. Stockholm.Google Scholar
  3. Ds 2001: 77 ‘Uppeha[o]llstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt’. Stockholm.Google Scholar
  4. Ds 2005: 24 ‘Tidsbegränsat uppehållstillstånd för offer för människohandel m.fl’. Stockholm.Google Scholar
  5. Ds 2005: 48 ‘Överlämnande av passageraruppgifter’.Google Scholar
  6. EU-nämndens protokoll 2000/01: 9.Google Scholar
  7. Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99: KU11.Google Scholar
  8. Parliament Records 1997/98: 91.Google Scholar
  9. Parliament Records 2005/06: 21.Google Scholar
  10. Parliament Records 2005/06: 41.Google Scholar
  11. Regeringens direktiv 2001: 64 ‘Tillägsdirektiv till Anhörigkommittén’.Google Scholar
  12. Regeringens proposition 1996/97: 87 ‘Dublinkonventionen’.Google Scholar
  13. Regeringens proposition 1997/98: 42 ‘Schengensamarbetet’.Google Scholar
  14. Regeringens proposition 1999/2000: 64 ‘Polissamarbete m. m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen’.Google Scholar
  15. Regeringens proposition 2001/02: 37 ‘Sveriges antagande av rambeslut om förstärkning av den straffrättsliga ramen för bekämpande av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse’.Google Scholar
  16. Regeringens proposition 2001/02: 99 ‘Sveriges antagande av rambeslut om åtgärder för att bekämpa människohandel’.Google Scholar
  17. Regeringens proposition 2001/02: 182 ‘Ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning och utvisning’.Google Scholar
  18. Regeringens proposition 2001/02: 185 ‘Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt’.Google Scholar
  19. Regeringens proposition 2003/04: 35 ‘Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen m m’.Google Scholar
  20. Regeringens proposition 2003/04: 50 ‘Åtgärder för att klarlägga asylsökandes identitet, m m’.Google Scholar
  21. Regeringens proposition 2004/05: 168 ‘Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige’.Google Scholar
  22. Regeringens proposition 2005/06: 6 ‘Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning’.Google Scholar
  23. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2002/03: SfU4.Google Scholar
  24. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2003/04: SfU6.Google Scholar
  25. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2003/04: SfU11.Google Scholar
  26. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05: SfU10.Google Scholar
  27. SOU 2002: 13 ‘Vår anhöriginvandring. Delbetänkande av Anhörigkommittén’. Stockholm.Google Scholar
  28. SOU 2002: 69 ‘Människosmuggling och offer för människohandel’. Stockholm.Google Scholar
  29. SOU 2003: 89 ‘EG-rätten och mottagandet av asylsökande. Betänkande av utredningen om mottagandevillkor för asylsökande’. Stockholm.Google Scholar
  30. SOU 2004: 110 ‘Gränskontrollag — effektivare gränskontroll. Betänkande av Gränskontrollutredningen’. Stockholm.Google Scholar
  31. SOU 2005: 15 ‘Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare’. Stockholm.Google Scholar
  32. SOU 2005: 103 ‘Anhörigåterförening’. Stockholm.Google Scholar
  33. SOU 2006: 6 ‘Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt’. Stockholm.Google Scholar

Secondary Sources

  1. Abiri, E. (2000) ‘The Changing Praxis of “Generosity”: Swedish Refugee Policy during the 1990s’. Journal of Refugee Studies, Vol. 13, No. 1: 11–28.CrossRefGoogle Scholar
  2. Ahlbäck-Öberg, S. and P.-O. Oberg (2005) ‘Glorifiering av handlingskraft tystar det förnuftiga samtalet’. Axess (5).Google Scholar
  3. Algotsson, K.-G. (2000) Sveriges författning efter EU-anslutningen. Stockholm: SNS Förlag.Google Scholar
  4. Andersson, H. (2000) ‘Sweden: a Mainstream Member State and a Part of Norden’. In L. Miles (ed.), Sweden and the European Union Evaluated. London: Continuum, pp. 215–30.Google Scholar
  5. Aylott, N. (2005) ‘De politiska partierna’. In T. Bergman (ed.), EU och Sverige — ett sammanlänkat statsskick. Malmö: Liber, pp. 58–78.Google Scholar
  6. Beckman, B. and K.-M. Johansson (2002) ‘EU och statsförvaltningen’. In K.-M. Johansson (ed.), Sverige i EU. Stockholm: SNS, pp. 113–28.Google Scholar
  7. Blomgren, M. (2005) ‘Riksdagen och EU’. In T. Bergman (ed.), EU och Sverige — ett sammanlänkat statsskick. Malmö: Liber, pp. 79–107.Google Scholar
  8. Börzel, T. and T. Risse (2003) ‘Conceptualizing the Domestic Impact of Europe’. In K. C. R. Featherstone (ed.), The Politics of Europeanization. Oxford: Oxford University Press, pp. 57–80.CrossRefGoogle Scholar
  9. Dahlstedt, I. (2000) Svensk invandrar- och flyktingpolitisk riksdagsdebatt. 1980– och 1990–talsdebatter — översikt och jämforelse. Umeå: MERGE.Google Scholar
  10. Demker, M. and C. Malmström (1999) Ingenmansland? Svensk immigrationspolitik i utrikespolitisk belysning. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  11. Hammar, T. (1999) ‘Closing the Doors to the Swedish Welfare State’. In T. Hammar (ed.), Mechanisms of Immigration Control: a Comparative Analysis of European Regulation Policies. Oxford: Berg, pp. 169–201.Google Scholar
  12. Hegeland, H. (2002) ‘Den svenska riksdagen och EU’. In K.-M. Johansson (ed.), Sverige i EU, Stockholm: SNS, pp. 95–112.Google Scholar
  13. Jacobsson, B. (2000) ‘Världen i staten — Europeisering, politik och statens organisering’. Stockholm: Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor.Google Scholar
  14. Jungar, A.-C. and S. Ahlbäck-Öberg (2002) ‘Parlament i bakvatten?’ Riksdagens roll i EU. Stockholm: SOU 2002: 81.Google Scholar
  15. Lindgren, K.-O. (2000) ‘EU-medlemskapets inverkan på den svenska Parlamentarismen’. Statsvetenskaplig tidskrift, 103: 193–220.Google Scholar
  16. Radaelli, C. (2003) ‘The Europeanization of Public Policy’. In K. C. R. Featherstone (ed.), The Politics of Europeanization. Oxford: Oxford University Press, pp. 27–56.CrossRefGoogle Scholar
  17. Risse, T., M. G. Cowles and J. Caporaso (2003) ‘Europeanization and Domestic Change: Introduction’. In T. Risse (ed.), Transforming Europe. Europeanization and Domestic Change. Ithaca: Cornell University Press, pp. 1–20.Google Scholar
  18. Widfeldt, A. (2000) ‘The Swedish Party System and the European Integration’. In L. Miles (ed.), Sweden and the European Union Evaluated. London: Continuum, pp. 66–78.Google Scholar
  19. Wikrén, G. and H. Sandesjö (2002) Utlänningslagen med kommentarer, 7th edn. Stockholm: Norstedts.Google Scholar

Copyright information

© Mikael Spång 2007

Authors and Affiliations

  • Mikael Spång

There are no affiliations available

Personalised recommendations