Abstract
Being a fairly young school subject, technology education has yet to attain a firm position in the curriculum. Therefore, there is a need for a retrospective look at earlier developments in order to understand why and how the current position was achieved (cf. Karlsson, 2004). David Layton suggests that the subject of technology in the school has developed by balancing “a range of competing influences”, and that a number of “stakeholders” have been and still are important for its evolution (Layton, 1994, p. 13).
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
REFERENCES
SOU 1944:20, 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. I Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge. (1944). Stockholm.
Anderberg, R. (1921). Grunddragen av det svenska tekniska undervisningsväsendets historia. Teknisk tidskrift, veckoupplagan, 51(11, 13), 130–134, 154–157.
Anshelm, J. (2000). Mellan frälsning och domedag. Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945–1999. Stockholm/Stehag: Symposion.
Anshelm, J., & Kylhammar, M. (1996). Om behovet av samverkan mellan idéhistoria och litteraturvetenskap. I L. Olausson (Ed.), Idéhistoriens egenart. Teori- och metodfrågor inom idéhistorien. Stockholm/Stehag: Symposion.
Avdelningen för teknisk undervisning. (1927). Teknisk tidskrift, allmänna avdelningen, 57,170–172.
Banks, F., & McCormick, R. (2006). A case study of the inter-relationship between science and technology: England 1984–2004. In M. J. de Vries, & I. Mottier (Eds.), International handbook of technology education: Reviewing the past twenty years. Rotterdam & Taipei: Sense Publishers.
Bennett, C. A. (1937). History of Manual and Industrial Education. 1870 to 1917. Peoria, Ill.: Chas. A. Bennett, Cop.
Borglund, E. (1927). Arbetssättet i fortsättningsskolan. II. Ett kapitel i medborgarkunskapen. Svensk läraretidning, 46(34), 655–656.
Bromsjö, B. (1965). Samhällskunskap som skolämne. Målsättningar, kursinnehåll och arbetssätt på den grundläggande skolans högstadium. Stockholm: Svenska bokförlaget/Norstedts.
Centervall, A. (1932). Hyser vårt folk intresse för teknisk bildning? Tidskrift för föreläsningsverksamheten, 8(1), 5–6.
Cullert, B. (1986). Med folkskolans pedagogik som riktmärke. Minnesanteckningar från grundskolans tillkomst och första årtionde. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
de Vries, M. J., & Mottier, I. (Eds.). (2006). International handbook of technology education: Reviewing the past twenty years. Rotterdam & Taipei: Sense Publishers.
Edgerton, D. (2010). Innovation, technology, or history: What is the historiography of technology about? Technology and Culture, 51(3), 680–697.
Efvergren, J. (2010). Hembygdsundervisning i den svenska skolan. Hur hembygden tog sig in i den svenska läroplanen, Bachelor’s thesis in teacher education. Linköping: Linköping University.
Elgström, O., & Riis, U. (1990). Läroplansprocesser och förhandlingsdynamik. Exemplet obligatorisk teknik i grundskolan. Linköping: Tema teknik och social förändring.
Elzinga, A., Jamison, A., & Mithander, C. (1998). Swedish grandeur: Contending reformulations of the great-power project. In M. Hård, & A. Jamison (Eds.), The intellectual appropriation of technology: Discourses on modernity, 1900–1939. Cambridge, MA and London: MIT Press.
Englund, T. (1986). Curriculum as a political problem: Changing educational conceptions, with special reference to citizenship education. Lund & Bromley: Studentlitteratur & Chartwell-Bratt.
Exempel på undervisningsplaner för fortsättningsskolor utarbetade av Kungl. Skolöverstyrelsen. (1919). Stockholm: Norstedts.
Folkundervisningskommitténs betänkande V angående fortsättningsskolan avgivet den 1 augusti 1914. (1914). Stockholm.
Foster, P. N. (1995). The founders of industrial arts in the US. Journal of Technology Education, 7(1), 6–21.
Fredriksson, V., Hofstedt, L., & Paradis, S. (1950). Svenska folkskolans historia, femte delen. Det svenska folkundervisningsväsendet 1920–1942. Stockholm: Bonniers.
Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Utbildningsdepartementet, Promemoria U2010/5865/S, October 11, 2010.
Ginner, T. (1996). Teknik som skolämne. In T. Ginner, & G. Mattsson (Eds.), Teknik i skolan. Perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur.
Goodson, I. F. (1988). The making of curriculum. Collected essays. London: Falmer Press.
Goodson, I. F. (1994). Studying curriculum: Cases and methods. Buckingham: Open University Press.
Hallström, J. (2002). Constructing a pipe-bound city: A history of water supply, sewerage, and excreta removal in Norrköping and Linköping, Sweden, 1860–1910. Linköping: Dept. of Water and Environmental Studies, Linköping University.
Hallström, J. (2009a). Teknik som allmänbildning. Lärdomar av ingenjörers syn på teknisk kunskap under 1920-talet. In P. Gyberg & J. Hallström (Eds.), Världens gång – teknikens utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hallström, J. (2009b). Technical knowledge in a technical society: Elementary school technology education in Sweden, 1919–1928. History of Education, 38(4), 455–474.
Hallström, J. (2010). ‘To hold the subject’s territory’: The Swedish Association of Biology Teachers and two curricular reforms, 1960–1965. History of Education, 39(2), 239–259.
Hansson, S. (2002). Den skapande människan. Om människan och tekniken under 5000 år. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, S. G., Thorbjörnsson, H., & Trotzig, E. (1995). Handens pedagogik. Kulturarv och utveckling i skolslöjden. Linköping: Skapande Vetande, Linköping University.
Helger, N. (1930/1935). Medborgarbok för ungdomsskolor. 19th/25th ed. Uppsala: J. A. Lindblads förlag.
Herschbach, D. R. (1996). “What Is Past Is Prologue”: Industrial Arts and Technology Education. Journal of Technology Studies, 22(1), 28–39.
Hultén, M. (2008). Naturens kanon. Formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Stockholm: Stockholm University.
Jenkins, E. W. (1979). From Armstrong to Nuffield: Studies in twentieth-century science education in England and Wales. London: John Murray.
Jenkins, E. W. (1997). Technological literacy: Concepts and constructs. Journal of Technology Studies, 23(1), 2–5.
Johansson, B. (2004). Att fostras för arbetsliv och samhälle. Fortsättningsskolans utformning och förankring i Linköping 1918–1939, Bachelor’s thesis in teacher education. Linköping: Linköping University.
Karlsson, K.-G. (2004). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. In K.-G. Karlsson, & U. Zander (Eds.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.
Kline, S. J. (2003). What is technology? In R. C. Scharff, & V. Dusek (Eds.), Philosophy of technology: The technological condition: An anthology. Malden, MA and Oxford: Blackwell.
Knight, P. (1996). Subject associations: the cases of secondary phase geography and home economics, 1976–94. History of Education, 25(3), 269–284.
SFS 1918, No. 1001, Kungl. Maj:ts nådiga stadga för fortsättningsskolan; given Stockholms slott den 16 september 1918.
Layton, D. (1972). Science as general education. In Trends in education. London: HMSO.
Layton, D. (1973). Science for the people: The origins of the school science curriculum in England. London: George Allen & Unwin Ltd.
Layton, D. (1984). Interpreters of science: A history of the association for science education. London: John Murray & the Association for Science Education.
Layton, D. (1994). A school subject in the making? The search for fundamentals. In D. Layton (Ed.), Innovations in science and technology education vol. V. Paris: UNESCO Publishing.
Lee, K. (2007). Who are the stakeholders? Journal of Technology Studies, 33(1), 2–8.
Lewis, T., & Zuga, K. F. (2005). A Conceptual framework of ideas and issues in technology education. Arlington, VA: Technology Teacher In-service Education & National Science Foundation, http://www.coe.uga.edu/ttie/documents/CF_Total.pdf(accessed October 23, 2006)
Lindholm, H. (1991). Föreningarna för matematisk-naturvetenskaplig undervisning. Fortbildning och skolpolitik 1933–1971. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria.
Lindmark, P. E., & Ekeberg, G. (1929). En undersökning om behovet av och förutsättningen för undervisning i medborgarkunskap. Skola och samhälle. Tidskrift för folkundervisningen, 10, 10–17.
Lindmark, P. E., & Ekeberg, G. (1931). En undersökning om behovet av och förutsättningen för undervisning i medborgarkunskap. Skola och samhälle. Tidskrift för folkundervisningen, 12, 370–375.
Lundgren, U. P. (2010). En gemensam skola – utbildning blir en nödvändighet för alla. In U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Eds.), Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & kultur.
Läroplan för grundskolan, Lgr 62. (1962). Stockholm: National Agency for Education.
Lövheim, D. (2010). An epistemology of one’s own: curricular (re-)construction of school technology and non-technology in Sweden, 1975–1995. History of Education, 39(4), 525–537.
Marklund, S. (1980). Skolsverige 1950–1975. Del 1, 1950 års reformbeslut. Stockholm: Liber.
McCulloch, G., Jenkins, E., & Layton, D. (1985). Technological revolution? The politics of school science and technology in England and Wales since 1945. London: Falmer Press.
Mellström, U. (2009). Män i teknikens värld. In P. Gyberg & J. Hallström (Eds.), Världens gång – teknikens utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, keyword ‘Värner Rydén’, http://www.ne.se(accessed August 28, 2007)
Pannabecker, J. R. (1995). For a history of technology education: Contexts, systems, and narratives. Journal of Technology Education, 7(1), 43–56.
Pannabecker, J. R. (2004). Inventing industrial education: The Ecole D’arts Et Métiers of Châlons-Sur- Marne, 1807–1830. History of Education Quarterly, 44(2), http://www.historycooperative.org/journals/heq/44.2/pannabecker.html (accessed January 17, 2006)
Petrina, S. (2002). Getting a purchase on “the school of tomorrow” and its constituent commodities: Histories and historiographies of technologies. History of Education Quarterly, 42(1), 75–76.
Popkewitz, T. S. (1987). The formation of school subjects and the political context of schooling. In T. Popkewitz (Ed.), The formation of school subjects: The struggle for creating an American institution. New York & London: Falmer Press.
Rydén, V. (1926). Barndomsskolan och det praktiska livet. Svensk läraretidning, 45(47), 926–30.
Rydén, V., & Thomson, A. (1935). Medborgarkunskap för fortsättnings- och andra ungdomsskolor. 7th ed. Stockholm: Norstedts.
Selander, S. (1991). Pedagogic Text Analysis. In M.-L. Julkunen, et al. (Eds.), Research on texts at school. Joensuu: University of Joensuu, Faculty of Education.
Shapin, S. (1992). Discipline and bounding: The history and sociology of as seen through the externalism-internalism debate. Hist. Sci. (xxx): 333–369.
Staudenmaier, J. M. (1985). Technology’s storytellers: Reweaving the human fabric. Cambridge, MA: Society for the History of Technology and the MIT Press.
Technology Curriculum for the Swedish Compulsory School, established July 2000. Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se(accessed August 23, 2007)
Timplaner och huvudmoment vid försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. (1960). Stockholm: Norstedts.
Tingsten, H. (1969). Gud och fosterlandet. Studier i hundra års skolpropaganda. Stockholm: Norstedts.
Thomson, A. (1933). Medborgarkunskapen i fortsättningsskolan. Rön och anvisningar. Svensk Lärartidning, 52(38), 831–832.
Thurén, E., & Lindholm, E. (1935). Den unge medborgaren. Lärobok i medborgarkunskap för fortsättningsskolan. Stockholm: Magn. Bergvalls förlag.
Undervisningsplan för rikets folkskolor, den 31 Oktober 1919. (1947). Stockholm.
Undervisningsplan för rikets folkskolor, den 22 januari 1955. (1958). Stockholm: Skolöverstyrelsen/Norstedts.
Waks, L. J. (2006). Rethinking technological literacy for the global network era. In J.R. Dakers (Ed.), Defining technological literacy: Towards an epistemological framework (1st ed.). New York: Palgrave Macmillan.
Westlin, A. (2000). Teknik och politiskt handlande. Rationalitet och kritik i den samhällsorienterande undervisningen. Uppsala: Uppsala University.
Wikberg, S. (1928). Undervisningen i medborgarkunskap. In K. Nordlund, A. Sörensen, & S. Wikberg (Eds.), Arbetssättet i folkskolan. VI Kristendomskunskap, historia. Stockholm: Norstedts.
Wikberg, S. (1929). Handledning vid undervisningen i medborgarkunskap. Stockholm: Norstedts.
Williams, P. J. (2009). Technological literacy: A multiliteracies approach for democracy. International Journal of Technology and Design Education, 19(3), 237–254.
Wright, M. D., Washer, B. A., Watkins, L., & Scott, D. G. (2008). Have we made progress? Stakeholder perceptions of technology education in public secondary education in the United States. Journal of Technology Education, 20(1), 78–93.
Author information
Authors and Affiliations
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2011 Sense Publishers
About this chapter
Cite this chapter
Hallström, J. (2011). Looking Back in Order to Move Forward. In: Vries, M.J.d. (eds) Positioning Technology Education in the Curriculum. International Technology Education Studies, vol 8. SensePublishers. https://doi.org/10.1007/978-94-6091-675-5_3
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-94-6091-675-5_3
Publisher Name: SensePublishers
Online ISBN: 978-94-6091-675-5
eBook Packages: Humanities, Social Sciences and LawEducation (R0)
