Zusammenfassung
Vor vierzig Jahren verkündeten die schwedischen Politiker den Abschied vom Ernährermodell. Dieser Verabschiedung war eine öffentliche Debatte vorausgegangen, in der etwa seit Beginn der 1960er Jahre das Modell der Kernfamilie, die aus einem Ernährer-Mann und einer Hausfrau bzw. einer für ihre Familie zuhause sorgenden Mutter bestand, hinterfragt wurde. Man diskutierte, ob dieses Familienmodell in einer demokratischen Gesellschaft noch fair beide Geschlechter funktional sei (vgl. Dahlström 1962; Tiller 1962). Intellektuelle führten diese Debatte, die sich vor allem um die ungleichen geschlechtsspezifischen Rollenerwartungen drehte, an. In einem frühen Stadium der Diskussion ging es vor allem um das Ideal der Geschlechtergleichheit. Die Gleichheitsforderung wurde im Rückgriff auf Werte wie „Modernität“ und weibliche bzw. männliche „Emanzipation“ begründet. Der Gelderwerb und die alltägliche Sorge für die Familie sollten gleichermaßen Sache beider Geschlechter sein — das Gleichheitsprogramm daher beide, Männer wie Frauen, einbeziehen (vgl. Bergman and Hobson 2002; Klinth 2002). Die Reformen, die hauptsächlich während der 1970er Jahre durchgeführt wurden, standen unter dem Zeichen der Chancengleichheit von Frauen and Männern. Sie institutionalisierten das Modell der „adult worker“-Familie1. Dieses Modell wurde zum Element eines umfassenderen Umbaus des schwedischen Wohlfahrtsstaates nach dem Zweiten Weltkrieg. Leistungsuniversalismus, geschlechterneutrale individuelle und soziale Rechte sowie eine ausgedehnte öffentliche Verantwortung für die Bereitstellung von sozialen Diensten aller Art kennzeichnen seitdem diesen Wohlfahrtsstaate2.
Aus dem Englischen übersetzt von Ilona Ostner.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
Similar content being viewed by others
Literatur
Ahrne, Göran and Christine Roman, 1997: Hemmet, barren och makten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. SOU 1997: 139, Stockholm.
Andersson, Gunnar, 1993: Leva for jobbet och jobba för livet. Om chefsfamiljers vardag och samlevnadsformer, Stockholm.
Anxo, Dominique, 2003: Division Sexuelles des Tâches. Les Experiences Francaises et Suédoises, Futuribles analyse et prospective 285, 33–41.
Bekkengen, Lisbeth, 2002: Man fzr välja. Om firäldraskap och firäldraledighet i arbetsliv och familjeliv, Stockholm.
Bergman, Helena and Barbara Hobson, 2002: Compulsory Fatherhood: the Coding of Fatherhood in the Swedish Welfare State, in: Barbara Hobson (Hrsg.), Making Men into Fathers. Men, Masculinities and the Social Policies of Fatherhood, Cambridge, 92–125.
Bergsten, Birgitta and Margareta Bäck-Wiklund, 1997: Det moderna firäldraskapet. En studie av familj och kön i förändring, Stockholm.
Björnberg, Ulla, 1993: Swedish Dual Breadwinners: Gender, Class and Policy, in: Ulla Bjömberg and Jürgen Sass (Hrsg.), Families with Small Children in Eastern and Western Europe, Aldershot, 115–143.
Björnberg, Ulla, 2002: Ideology and Choice between Work and Care, Critical Social Policy 22, 33–52.
Björnberg, Ulla, 2004: Making Agreements and Managing Conflicts, in: Current Sociology 52, im Erscheinen.
Björnberg, Ulla and Lillemor Dahlgren, 2003: Labour Supply. The Case of Sweden. Nordic Report on Welfare Policies in the Context of Family Change, Department of Sociology, Göteborg University.
Björnberg, Ulla and Anna-Karin Kollind, 2003: Att Leva Själv Tillsammans. Jämställdhet, Autonomi Och Gemenskap i Parrelationer, Stockholm.
Blomquist, Bo, 2001: Förskolebamets relationer till sin familj. Förändrade firutsättningar och föreställningar. Göteborg Studies in Sociology, Göteborg.
Brandt, Elin and Berit Kvande, 2003: Fleksible Fedre, Oslo.
Crompton, Rosemary (Hrsg.), 1999: Restructuring Gender Relations and Employment. The Decline of the Male Breadwinner, Oxford.
Daghem for smä barn, 1978: Diskussionsrpomemoria frän Familjestödsutredningen, Stockholm.
Dahlstrom, Edmund, 1962: “Analys av könsrollsdebatten” i Kvinnors liv och arbete, Stockholm.
Daly, Mary, 2000: The Gender Division of Welfare. The Impact of the British and German Welfare States, Cambridge.
Ds 2001: 57 Bamafodandet i Fokus, Stockholm.
Esping-Andersen, Gösta, 1990: The Three Worlds of Welfare Capitalism, Cambridge.
Esping-Andersen, Gösta, 1999: Social Foundations of Postindustrial Economies, Oxford.
Fenstermacher, S., C. West and D. Zimmerman, 1991: Gender Inequality: New Conceptual Terrain, in: Rae Lesser Blumberg (Hrsg.), Gender, Family, and Economy. The Triple Overlap, London, 262–289.
Fiske, Allan, 1991: Structures of Social Life. The Four Elementary Forms of Human Relations, New York.
Fiske, Allan, 1992: The Four Elementary Forms of Sociality. Framework for a Unified Theory of Social Relations, Psychological Review 99, 689–723.
Gilligan, Carol, 1982: In a Different Voice. Psychological Theory and Women’s Development, Cambridge.
Gonäs Lena, Gerd Lindgren and Carina Bildt, 2001: Könssegregering I Arbetslivet. Stockholm.
Hinnfors, Jonas, 1992: Familjepolitik. Samhällsforändringar och Partistrategier, Stockholm.
Hirdman, Yvonne, 1998: Med Kluven Tunga. LO och Genusordningen, Stockholm.
Holmberg, Carin, 1993: Det Kailas Kärlek. En Socialpsykologis Studie om Kvinnors
Underordning och Mäns Överordning Bland Unga Jämställda Par, Göteborg. Holter, Oyvind and Helene Aarseth, 1994: Mäns Livssammanhang, Stockholm.
Johansson, Vicki, 2001: Där Könsmakten Ändras. Om Man och Kvinnor i Svaga och Starka Könsmaktsordningar, Umeä.
Karlsson, Gunnel, 1996: Frän Broderskap till Systerskap. Det Socialdemokratiska Kvinnoforbundets kamp for Inflytande och makt i SAP, Lund.
Klinth, Roger, 2002: Göra Pappa med Barn 1960–1995, Umeä.
Knudson-Martin, Carmen and Anne Rankin Mahoney, 1998: Language and Processes in the Construction of Equality in New Marriages, Family Relations 47, 8191.
Korpi, Walter, 2000: Faces of Inequality: Gender, Class and Patterns of Inequalities in Different Types of Welfare States, Social Politics 7, 127–192.
Kugelberg, Clarissa, 1999: Perceiving Motherhood and Fatherhood. Swedish Working Parents with Young Children, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala studies in Cultural Anthropology 26, Uppsala.
Liljeström, Rita, 1973: Uppväxtvillkor, Stockholm.
Lister, Ruth, 2003: Citizenship. Feminist Perspectives (zweite Auflage ), Houndmills.
McNay, Lois, 1992: Foucault and Feminism, Boston.
Mossberg Sand, Ann-Britt, 2000: Ansvar, Kärlek och Försörjning. Om anställda anhörigvärdare i Sverige, Göteborg.
Muhonen, Tuja, 1999: Kvinnor, Karriär och Familj: En studie om Chefer I Fyra Olika Brancher, Lund.
Orloff, Ann Shola, 1993: Gender and the Social Rights of Citizenship. State Policies and Gender Relations in Comparative Research, American Sociological Review 58, 303–328.
Plantin, Lars, 2001: Mäns Föräldraskp. Om Mans Upplevelser och erfarenheter av faderskapet, Göteborg.
Risman, Barbara and Danette Johnson-Sumerford, 1998: Doing It Fairly: A Study of Post-Gender Marriages, Journal of Marriage and the Family 60, 23–40.
Roman, Christine, 1999: Familjelivets organisering — ekonomiska Resurser, Kön och Manlig Dominans, I Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 3–20.
Roth, Ann-Katrine, 2002: Nya Jämställdhetsboken. Frân Teori till Praktik, Stockholm.
Sainsbury, Diane, 1996: Gender Equality and Welfare States, Cambridge.
Schwarz, Pepper, 1994: Peer Marriage. How Love Between Equals Really Works, New York.
Skolverket, 2000: Child Care. Descriptive Data on Childcare and Schools, Sweden in 2000. National Agency for Education Report no. 192, www.skolverket.se (200303–05).
Statistics Sweden, 1996: Bamomsorgsundersökningen, Stockholm.
Statistics Sweden, 1998: Föräldrapenning 1997. Riksförsäkringsverket. Statistikinformation Is-I. 1998: 009, Stockholm.
Statistics Sweden, 2003a: Barn och deras familjer 2001. Demografiska rap-porter 2003, Stockholm.
Statistics Sweden, 2003b: Tid För Vardagsliv 1990 och 2000. Levnadsför-hâllanden Rapport 99, Stockholm.
SOU — Swedish Government Official Reports Series, 1967: 39. Samhällets bamtillsyn-bamstugor och familjedaghem. Förslag av familjedaghemsutredningen, Stockholm.
SOU — Swedish Government Official Reports Series, 1972: 26 and 27. Förskolan, del I och II. Betänkande avgivet av 1968 Ars barnstugeut-redning, Stockholm.
SOU — Swedish Government Official Reports Series, 2000: 3. Välfärd vid Vägskäl. Utveckllingen under 1990-talet. Delbetänkande/Kommittén Välfärdsbokslut, Stockholm.
Sundström, Eva, 2003: Gender Regimes, Family Policies and Attitudes to Female Employment. Doctoral thesis at the department of Sociology, Umeâ University, Umeâ.
Sundström, Gerdt and Lennart Johansson, 2002: Framtidens Anhörigomsorg, 2002, Stockholm.
Sundström, Gerdt, Lennart Johansson and Linda Hassing, 2002: State Down, Offspring Up: The Substitution Issue in Old Age Care Reversed in Sweden, Ageing and Society 3, 269–281.
Thagaard, Tove, 1996: Arbeid, makt og kjärlighet, Bergen-Sandiken.
Takahashi, Mieko, 2003: Gender Dimensions in Family Life. A Comparative Study of Structural Constraints and Power in Sweden and Japan, Stockholm.
Tiller, Per-Olav, 1962: Rollsfördelningen Mellan Föräldrarna och barnens personlighetsutveckling. Kvinnors liv och arbeite, Stockholm.
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2004 Springer Fachmedien Wiesbaden
About this chapter
Cite this chapter
Björnberg, U. (2004). Sind Zwei-Verdiener-Familien „partnerschaftliche“ Familien? Sozialpolitik und Geschlechtergleichheit in schwedischen Familien. In: Leitner, S., Ostner, I., Schratzenstaller, M. (eds) Wohlfahrtsstaat und Geschlechterverhältnis im Umbruch. Jahrbuch für Europa- und Nordamerika-Studien, vol 7. VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden. https://doi.org/10.1007/978-3-663-11874-9_16
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-663-11874-9_16
Publisher Name: VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden
Print ISBN: 978-3-8100-3934-7
Online ISBN: 978-3-663-11874-9
eBook Packages: Springer Book Archive