Skip to main content
SpringerLink
Log in

Der Staatsapparat Als Gegenstand der Politischen Wissenschaft in den Nordischen Ländern

  • Chapter
Politische Forschung

Part of the book series: Schriften des Instituts für Politische Wissenschaft ((SIPW,volume 17))

  • 29 Accesses

Zusammenfassung

In dem vorstehenden Aufsatz dieses Buches1 haben die Herren Stein Rokkan und Henry Valen einen Bericht über die Entwicklung der Forschung in den nordischen Ländern (Dänemark, Finnland, Norwegen und Schweden) erstattet, soweit diese das Gebiet der Parteien, der Wahlen und des politischen Verhaltens betrifft. Mein Beitrag wird sich deshalb auf die Erforschung des eigentlichen „Staatsapparats“ und der daran anknüpfenden politischen Ideen beschränken. Diese Zweiteilung entspricht allerdings nicht den Bedürfnissen moderner Forschung. Denn es ist offenbar, daß die gegenwärtige politische Wissenschaft, welche entweder das politische „System“ in nationaler oder internationaler Beziehung (statische Forschung) oder den politischen „Prozeß“ (dynamische Forschung) zum Thema hat, sich nicht mit dem eigentlich der juristischen Betrachtungsweise eigenen Unterschied zwischen „offiziellen“ Staatsorganen und „inoffiziellen“ politisch aktiven Formationen (wie Parteien, Presse usw.) begnügen kann. In der politischen Wirklichkeit schmilzt die Aktivität der Letztgenannten mit der des Staates zusammen, und deshalb muß auch die Forschung diese künstliche Grenze oft überschreiten. Das Thema Parlamentarismus umfaßt mithin sowohl die Wirksamkeit der Volksvertretung, der Regierung und des Staatsoberhauptes als auch die der (jedenfalls vor kurzem noch) „nichtoffiziellen“ Parteien und Parlamentsfraktionen ebenso wie die der Presse und öffentlichen Meinung.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this chapter

Log in via an institution
Chapter
USD 29.95
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
eBook
USD 44.99
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
Softcover Book
USD 59.99
Price excludes VAT (USA)
  • Compact, lightweight edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info

Tax calculation will be finalised at checkout

Purchases are for personal use only

Institutional subscriptions

Preview

Unable to display preview. Download preview PDF.

Unable to display preview. Download preview PDF.

Literatur

  1. “Parties, Elections and Political Behaviour in the Northern Countries: A Review of Recent Research”, siehe oben S. 103 ff.

    Google Scholar 

  2. In zwei Berichten für die Roundtable Conference der IP SA in Opatija 1959 (TR/0/9 und TR/0/22, mimeographiert). Die Vorarbeiten werden zur Zeit vom „rapporteur général“, Professor Dr. Jan Barents (Amsterdam), einem Bericht über den gegenwärtigen Stand der westeuropäischen politischen Forschung zugrunde gelegt.

    Google Scholar 

  3. Rudolf Kjellén, Staten som livsform (Politiska handböcker III), Stockholm 1916 (deutsch u. d. T. : Der Staat als Lebensform, 4. Aufl., Leipzig 1924).

    Google Scholar 

  4. Herbert Tingsten, Political Behaviour. Studies in election statistics, London 1937.

    Google Scholar 

  5. Carl Arvid Hessler, Geijer som politiker, Bd. 1: Hans utveckling fram till 1830, Bd. 2: Hans senare utveckling, Uppsala 1937, 1947.

    Google Scholar 

  6. Ders., Stat och religion i upplysningstidens Sverige (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 36), Uppsala 1956.

    Google Scholar 

  7. ▪ Gunnar Heckscher, Svensk konservatism före representationsreformen, Bd. 1 : Den historiska skolans genombrott i Sverige, Bd. 2: Doktrin och politik 1840–1865 (StatsvetenskaPliga Föreningen i UPPIALA 9 und 17). Uptpsala 1939. 1943.

    Google Scholar 

  8. Jussi Teljo, Valtio ja yhteiskunta Snellmanin valtiofilosofiassa, Helsinki 1934.

    Google Scholar 

  9. Sven Lindman, Johan Jacob Nordström. Hans samhällssyn och politiska personlighet (Acta Academiae Aboensis, Humaniora XV, 2), Abo 1957.

    Google Scholar 

  10. Lolo Krusius-Ahrenberg, Der Durchbruch des Nationalismus und Liberalismus im politischen Leben Finnlands 1856–1863 (Annales Academiae Scientiarum Finnicae B 33), Helsinki 1934.

    Google Scholar 

  11. Dies., Tyrannmördaren C. F. Ehrensvärd. Samhällssyn och politiskt testamente, Tammerf ors 1947.

    Google Scholar 

  12. Herbert Tingsten, De konservativa idéerna, Stockholm 1939; ders., Från parlamentarism till diktatur i Italien, Stockholm 1930; ders., Den nationella diktaturen. Nazismens och fascismens idéer, Stockholm 1936; ders., Demokratiens seger och kris. Vår egen lids historia I, 2. Aufl., Stockholm 1939; ders., Demokratiens problem, neue, durchges. Aufl., Stockholm 1960.

    Google Scholar 

  13. Simon Johannes Boëthius, Om statslivet, Bd. 1, 2, Stockholm 1916.

    Google Scholar 

  14. Gunnar Rexius, Stahls lära om den konstitutionella staten, Uppsala 1912.

    Google Scholar 

  15. Georg Andrén, Huvudströmningar i tysk statsvetenskap från Tyska rikets grundläggning till 1900 — talets öbrjan och deras förberedelse i 1800 — talets tidigare politiska tränkande (hrsgg. von Fahlbekska Stiftelsen 10), Lund 1928.

    Google Scholar 

  16. Alf Ross, Theorie der Rechtsquellen. Ein Beitrag zur Theorie des positiven Rechts auf Grundlage dogmen-historischer Untersuchungen (Wiener staats- und rechtswissenschaftliche Studien 13), Wien 1929.

    Google Scholar 

  17. Gustaf Olsson, Det statsrealistiska problemet med särskild hänsyn tagen till den rättsfilosofiska skolan i Wien, Lund 1925;

    Google Scholar 

  18. Jan-Magnus Jansson, Hans Kelsens statsteori mot bakgrunden av bans rättsfilosofiska dskåådning (Societas Scientiarum Fennica. Commentationes XV, 5), Helsingfors 1950.

    Google Scholar 

  19. Fredrik Lagerroth, Psykologisk verklighet och juridisk fiktion vid tillämpningen av Sveriges grundlagar, (Lunds Univeristets Arsskrift, N. F. 1, Vol. 20, No. 6), Lund 1925.

    Google Scholar 

  20. Tingsten, Demokratiens seger.. . (Anm. 12); ders., Demokratiens problem (Anm. 12); Jan-Magnus Jansson, Frihet och jämlikhet. En studie over den politiska demokratin, Lovisa 1952.

    Google Scholar 

  21. Alf Ross, Hvorfor Demokrati?, Kopenhagen 1946 (englisch u. d. T. Why Democracy ?Cambridge, Mass., 1952); Peter Skov, Demokratiets teori. Statslaere. Almindelig Del. Konenhagen 1946.

    Google Scholar 

  22. Arne Naess, Jens A. Christophersen und Kjell Kvalo, Democracy, Ideology and Objectivity. Studies in the semantics and cognitive analysis of ideological controversy, veröff. für den Norwegian Research Council for Science and the Humanities, Oslo—Oxford 1956.

    Google Scholar 

  23. Tuttu Tarkiainen, Demokratia. Antiikin Ateenan kansanvalta, Porvoo 1959.

    Google Scholar 

  24. Von juristischen Werken, die seit 1945 erschienen sind, seien genannt : Poul Alfred Andersen, Dansk Statsforfatningsret, 8. Aufl., Kopenhagen 1954;

    Google Scholar 

  25. Johannes Andenaes, Statsforfatningen i Norge, Oslo 1945;

    Google Scholar 

  26. Frede Castberg, Norges statsforfatning, Bd. 1, 2, Oslo 1935 (2. Aufl. 1947); Veli Merikoski, Précis du droit public de la Finlande(Ius Finlandiae 1), Helsinki 1954; Nils Herlitz, Svenska stats rättensgrunder, 2. Aufl., Stockholm 1956.

    Google Scholar 

  27. Sven Lindman, Statsskick och förvaltning i Finland, 2. durchges. Aufl., Lovisa 1959.

    Google Scholar 

  28. Jaakko Nousiainen, Suomen poliittinen järjestelmä, Porvoo 1959.

    Google Scholar 

  29. Fredrik Lagerroth, Nordens frihetsarv, Stockholm 1945.

    Google Scholar 

  30. Poul Meyer, Nordisk folkestyre. Nogle hovedtraek af dansk, norsk og svensk statsstyre, Kopenhagen 1955.

    Google Scholar 

  31. Nordisk demokrati, hrsgg. von Hal Koch und Alf Ross, Oslo 1949.

    Google Scholar 

  32. Nils Herlitz, Grunddra,gen av det svenska statsskickets historia utveckling, 5. Aufl., Stockholm 1957.

    Google Scholar 

  33. Karl Robert Brotherus, Katsaus Suomen valtiollisen järjestysmuoden historialliseen kehitykseen, 2. durchges. Aufl., Porvoo 1948.

    Google Scholar 

  34. Gunnar Heckscher, Démocratie efficace. L’expérience politique et sociale des pays scandinaves, Vorw. von Jacques Chapsal (Collection „Nouvellec Recherches“ 19), Toulouse 1957; Democracy in Finnland. Studies in politics and government, hrsgg. von der Finnish Political Science Association, Helsinki 1960.

    Google Scholar 

  35. Einführung in das schwedische Rechtsleben. Vorlesungen, gehalten an der juristischen Fakultät der Universität Lund im Frühjahr 1949, Lund 1950.

    Google Scholar 

  36. Fredrik Lagerroth, Fribetstidens författning. En studie i den svenska konstitutionalismens historia, Stockholm 1915.

    Google Scholar 

  37. Ders., Levande och dött i frihetstidens statsskick. En principutredning (Det levande förflutna. Svenska bistoriska förenin2ens folkskrifter 10), Stockholm 1947.

    Google Scholar 

  38. Ders., Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning, (hrsgg. von Fahlbheckska Stiftelsen 32), Lund 1947.

    Google Scholar 

  39. Axel Brusewitz, Studier över 1809 årsförfattningskris. Den idépolitiska motsättningen (hrsgg. von Human. Vetenskapssamfundet i Uppsala XVIII, 5), Uppsala 1917; Fredrik Lagerroth, 1809 aårs regeringsform. Dess ursprung och tolkning, Stockholm 1942.

    Google Scholar 

  40. Gunnar Heckscher, Konung och statsråd i 1809 åårs författning. Regeringsmaktens inre gestaltning under det nya statsskickets första halvsekel (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 3), Uppsala—Stockholm 1933;

    Google Scholar 

  41. Nils Nilsson-Stjernquist, Ständerna, statsregleringen och förvaltningen. Striden om makten över utgifterna 1809–1844 (Samhällsvetenskapliga studier 2), Lund 1946 ;

    Google Scholar 

  42. Gert Hornwall, Reseringskris och riksdagspolitik 1840–1841 (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 30), Uppsala 1951.

    Google Scholar 

  43. Leif Kihlberg, Den svenska ministären under stååndsriksdag och tvåkammarsystem. Intill 1905 års totalaministärskifte, Uppsala 1922.

    Google Scholar 

  44. Arne Wihlstrand, 1905 drs ministärkriser (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 11), Uppsala 1941.

    Google Scholar 

  45. Fredrik Lagerroth, Tyskt och nordiskt i Danmarks författningsutveckling 1660–1849 (hrsgg. von Fahlbeckska Stiftelsen 34), Lund 1949.

    Google Scholar 

  46. Pär-Erik Back, Herzog und Landschaft. Politische Ideen und Verfassungsprogramme in Schwedisch-Pommern um die Mitte des 17. Jahrhunderts (Samhällsvetenskapliga studier 12), Lund 1955.

    Google Scholar 

  47. Lolo Krusius-Ahrenberg, Från grundlagskommitté till landdagsordning (Svenska Litteratursällskapet i Finland : Historiska och Litteraturhistoriska Studier 20), Helsingfors 1944.

    Google Scholar 

  48. Axel Brusewitz, Studier över riksdagen och utrikespolitiken, Bd. 2 : Nordiska utrikesnamnder i komparativ belysning(Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 2), Uppsala 1933.

    Google Scholar 

  49. Ders., Kungamakt, herremakt, folkmakt. Författningskampen i Sverige 1907–1918, hrsgg. von Gunnar Gerdner, Stockholm 1951.

    Google Scholar 

  50. Gunnar Gerdner, Det svenska regeringsproblemet 1917–1920. Fraån majoritetskoalition till minoritetsparlamentarisn (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 25), Uppsala 1946; ders., Parlamentarismens kris i Sverige rid 1920-talets början (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 35), Uppsala 1954;

    Google Scholar 

  51. Olle Nyman, Svensk parlamentarism 1932–1936. Fraån minoritetsparlamentarism till majoritetskoalition (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 27), Uppsala 1947.

    Google Scholar 

  52. Carl Arvid Hessler, Staten och konsten i Sverige, Stockholm 1942.

    Google Scholar 

  53. Hjalmar Sellberg, Staten och arbetarskyddet 1850–1919. En studie i svensk socialpolitik, Uppsala 1950;

    Google Scholar 

  54. Olle Gellerman, Staten och jordbruket 1867–1918 (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 59), Uppsala 1958.

    Google Scholar 

  55. Jussi Teljo, Suomen valtio-elämän murros 1905–1908, Porvoo 1949.

    Google Scholar 

  56. Sven Lindman, Parlamentarismens införande i Finlands statsförfattning (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 5), Uppsala 1935; ders., Studier over parlamentarismens tillämpning i Finland 1919–1926 (Acta Academiae Aboensis : Humaniora XII, 1), Abo 1937.

    Google Scholar 

  57. Tuttu Tarkiainen, Tasavallan presidentin asema Suomen parlamenttaarisessa hallitusjärjestelmässä, Helsinki 1938.

    Google Scholar 

  58. Paavo Hirvikallio, Tasavallan presidentin vaalit Suomessa 1919–1950, Porvoo 1958.

    Google Scholar 

  59. Jan-Magnus Jansson, Grundlagsutskottets funktioner vid riksdagarna 1939–1952 (Finska Vetenskaps-Societeten. Bidra2 till kännedom av Finlands natur och folk 98), Helsingfors 1954.

    Google Scholar 

  60. Karl Robert Brotherus, Valtio ja kirkko. Katsaus Suomen uskentol-ainsäädännön Kehitykseen, Porvoo 1923.

    Google Scholar 

  61. Nils Nilsson-Stjernquist, Tillkomsten av 1866 års Grundlov (hrsgg. von Fahlbeckska Stiftelsen 41), Lund 1955.-

    Google Scholar 

  62. Erik Rasmussen, Statslånskrisen 1919. En redegorelse for dens fØrlob, med saerligt henblik pd folketingparlamenta rismen (hrsgg. von Tysk Selskap for Historie, Sprog og Literatur 3), Arhus 1957.

    Google Scholar 

  63. Arne Björnberg, Parlamentarismens utveckling i Norge efter 1905 (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 10), Uppsala 1939.

    Google Scholar 

  64. Alf Kaardtvedt, Kampen mot parlamentarismeen 1880–1884. Den Konservative politikken under vetostriden, Oslo 1956.

    Google Scholar 

  65. Thomas Christian Wyller, Fra okkupasjonsårens maktkamp. Nasjonal Samlings korporative nyordningsforsØk 9. april 1940–1. februar 1942, Oslo 1953; ders., Nyordning og motstand. En framstilling og en analyse av organisasjonenes politiske funksjon under den tyske okkupasjonen 25. 9. 1940–25. 9. 1942 (Universitet i Oslo, Institutt for Statsvitenskap, Skrifter 1), Oslo 1958.

    Google Scholar 

  66. In diesem Zusammenhang sei daran erinnert, daß Professor Gunnar Heckscher im Auftrag der IPSA eine methodologische Arbeit über The Study of Comparative Government and Politics, London 1957, veröffentlicht hat.

    Google Scholar 

  67. Georg Andrén, Parlamentarism och partier i England under minoritetsregeringarnas tid 1846–1852, Uppsala 1929; Nils Andrén, Den klassiska parlamentarismens genombrott i England (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 26), Uppsala 1947.

    Google Scholar 

  68. Erik Arrhén, Den tyska piarlamentarismens utveckling under kejsardöme och riksrepublik, Uppsala 1929.

    Google Scholar 

  69. Carl-Henrik Höjer, Le régime parlementaire Belge de 1918 à 1940 (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 22), Uppsala 1946.

    Google Scholar 

  70. Ragnar Simonsson, Millerands presidentur (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 8), Uppsala 1938.

    Google Scholar 

  71. Brita Skottsberg, Der österreichische Parlamentarismus (Göteborgs Kungl.Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälles Handlingar V, A, 7, 4), Göteborg 1940.

    Google Scholar 

  72. Elis Histad, Regeringsättet i den schweiziska demokratien (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 6), Uppsala 1936.

    Google Scholar 

  73. Edvard Thermaenius, Adressdebatten i underhuset. En studie i parlamentarisk teknik och tradition (Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala 15), Uppsala 1942.

    Google Scholar 

  74. Skottsberg (Anm. 64).

    Google Scholar 

  75. Herbert Tingsten, Konstitutionella fullmaktslagar i modern parlamentarism (hrsgg. von Fahlbeckska Stiftelsen 4), Lund 1926; ders., Regeringsmaktens expansion under och efter världskriget (hrsgg. von Fahlbeckska Stiftelsen 15), Lund 1930.

    Google Scholar 

  76. Tingsten, Från parlamentarism. . . (Anm. 12); ders., Den nationella. . . (Anm. 12).

    Google Scholar 

  77. Lars Frykholm, Studier over artikel 48 i Weimarförfattningen, Uppsala 1942.

    Google Scholar 

  78. Georg Andrén, Federalismen i den tyska riksorganisationen 1871–1914. Dess tillkomst och karaktär, Uppsala 1920.

    Google Scholar 

  79. Axel Brusewitz, Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien. Dess förutsättningar, former och funktioner (Statens offentliga utredningar 1923: 10), Stockholm 1923; Herbert Tingsten, Folkomröstningsinstitutet i Nordamerika Förenta Stater (Staten: offentliga utredningar 1923: 8), Stockholm 1923.

    Google Scholar 

  80. Eis Histad, Folkomröstningsinstitutet i Schweiz. En undersökning gällande huvudsakligen tiden efter 1918 (Statens offentliga utredningar 1952: 8), Stockholm 1952; Eric G. Öhlin, Folkomröstningsinstitutet i Förenta Staterna. En undersökning gällande huvudsakligen tiden efter 1921 (Statens offentliga utredningar 1952: 9), Stockholm 1952.

    Google Scholar 

  81. Hans Thorelli, The Federal Antitrust Policy. Origination of an American tradition, Stockholm 1954.

    Google Scholar 

  82. Gunnar Heckscher, Parlamentarism och demokrati i England, Uppsala 1937.

    Google Scholar 

  83. Gustaf Olsson, Den indiska författningskrisen (hrsgg. von Fahlbeckska Stiftelsen 13), Lund 1929.

    Google Scholar 

  84. Poul Meyer, Administrative Organization. A comparative study of the organization of public administration, London— Kopenhagen 1957.

    Google Scholar 

  85. Gunnar Heckscher, Svensk statsförvallning i arbete, hrsgg. von Studieförbundet Näringsliv och samhälle, 2. Aufl., Stockholm 1958.

    Google Scholar 

  86. Gunnar August Hesslén, Det svenska kommittéväsendet intill dr 1905. Dess uppkomst,ställningoch betydelse, Uppsala 1927.

    Google Scholar 

  87. Hans Meijer, Kommittépolitik och kommittéarbete. Det statliga kommittéväsendets utvecklingslinjer 1905–1954 samt nuvarande funktion och arbetsformer (Samhällsvetenskaphga studier 13), Lund 1956.

    Google Scholar 

  88. Gunnar Heckscher, Staten och organisationerna, Stockholm 1951.

    Google Scholar 

  89. Jorolf Moren, Organisasjonene og forvaltningen. En studie i bruken av permanente rdd og utvalg med representasjon fra intressegrupper (Skrifterfra Norges Handelshoyskole 3), Bergen 1958.

    Google Scholar 

  90. Kullervo Killinen, Demokratia ja totaalinen sota. Tutkimus poliittis-sotilaallisen sodanjohdon teoriasta, järjestelystä ja toiminnasta, Helsinki 1956.

    Google Scholar 

Download references

Authors
  1. Jan-Magnus Jansson
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Editor information

Editors and Affiliations

  1. Institut für politische Wissenschaft, Freien Universität Berlin, Gelfertstr. 11, Berlin-Dahlem, Deutschland

    Otto Stammer

Rights and permissions

Reprints and permissions

Copyright information

© 1960 Springer Fachmedien Wiesbaden

About this chapter

Cite this chapter

Jansson, JM. (1960). Der Staatsapparat Als Gegenstand der Politischen Wissenschaft in den Nordischen Ländern. In: Stammer, O. (eds) Politische Forschung. Schriften des Instituts für Politische Wissenschaft, vol 17. VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden. https://doi.org/10.1007/978-3-663-07314-7_7

Download citation

  • DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-663-07314-7_7

  • Publisher Name: VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden

  • Print ISBN: 978-3-663-06401-5

  • Online ISBN: 978-3-663-07314-7

  • eBook Packages: Springer Book Archive

Publish with us

Policies and ethics

Search

Navigation