Abstract
The paper elaborates on programming and computing 1970 to 1983 in the Swedish upper secondary school. Articles from contemporary journals and firsthand text sources are used. During that period, programming never qualified as a separate subject; it was a tool for problem solving in engineering, economics, and mathematics, and did become a literacy subject in its own right. Early adopters of computers in education became important pioneers in the production of discourses about “how-to” and “what-to” teach. The diffusion of computer technology was substantiated in a curriculum for computing in natural sciences, which embraced programming.
Keywords
Download to read the full chapter text
Chapter PDF
Similar content being viewed by others
References
Skolöverstyrelsen: Datorn i skolan. SÖ:s handlingsprogram och slutrapport SÖ-projekt 628, Stockholm, pp. 8–9, 13, 51–56 (1980)
Andersson, Å.: Datorn i skolan (DIS): förstudie 1. Kungl. Skolöverstyrelsen, p. 4, 14. Stockholm (1970)
Emanuelsson, G., Nilsson, R.: En gymnasieskola med lång erfarenhet. In: Att köpa datorer, pp. 89–91. Liber Utbildningsförlag, Stockholm (1984)
Skolöverstyrelsen: Aktuellt från Skolöverstyrelsen, vol. 68, p. 3 (1972/1973)
ADB-lärarföreningen: Alfanumeriska meddelanden, 6(1), 3–11 (1980) In private collection
Skolöverstyrelsen: Aktuellt från Skolöverstyrelsen, vol. (42), pp. 24–25 (1976/77)
Skolöverstyrelsen: Aktuellt från Skolöverstyrelsen, vol. (5), p. 3 (1975/1976)
Fagerström, P.: Datorn i skolkommunen (DISK): Kartläggning, beskrivning: Förslag till åtgärd, p. iv, Appendix 3. Linköping (1973)
Skolöverstyrelsen: Datoranvändning i eltekniska ämnen (DISEL). In: National Archives, Arninge, Sweden. Dnr L 77:809, p. 7 (September 1, 1977)
Skolöverstyrelsen: Datorns användning i byggtekniska ämnen: Delrapport (DIS Bygg). In: National Archives, Arninge, Sweden. Dnr L 76:1897 (August 13, 1976)
PRODIS report. In: National Archives, Arninge Dnr L 81:530 (June 16, 1981
Björk, L.-E.: Datorns intåg i svenska skolan. J. Nämnaren 1, 32–33 (1983)
Wendelöv, L.: Fortbildning i datalära Mer tid för matematik. Remissvar på kursplaneförslag för NT-linjerna. J. Nämnaren 3, 7–11 (1980)
Borg, K.: N-linjens datatekniska variant. J. Nämnaren 2, 55 (1981)
Wendelöv, L.: Gymnasielinjernas matematik. J. Nämnaren 1, 7 (1981)
Wendelöv, L.: Gymnasielinjernas matematik. J. Nämnaren 4, 7 (1981)
Skolöverstyrelsen: Läroplan för gymnasieskolan, Supplement, 95, Datakunskap. Liber Utbildningsförlag, Stockholm (1983)
Wettstam, L.: Datakunskap. J. Nämnaren 2, 12 (1984)
Borg, K.: Varierande undervisning på datateknisk variant. J. Nämnaren 4, 60 (1981)
Schreiber, B., Schreiber, A.: Vad blev det av NUMA? J. Nämnaren 2, 41–42 (1984)
Vejde, O.: Några fakta om NUMA försöket. J. Nämnaren 2, 40 (1984)
Borg, K.: Några terminer vid en minidator. J. Nämnaren T, 122–124 (1976)
Björk, L.-E.: ADM-projektet. Några synpunkter på gymnasieskolans datakunskap. Rapport 27, 13–15 (1987)
Author information
Authors and Affiliations
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2011 IFIP International Federation for Information Processing
About this paper
Cite this paper
Rolandsson, L. (2011). Teacher Pioneers in the Introduction of Computing Technology in the Swedish Upper Secondary School. In: Impagliazzo, J., Lundin, P., Wangler, B. (eds) History of Nordic Computing 3. HiNC 2010. IFIP Advances in Information and Communication Technology, vol 350. Springer, Berlin, Heidelberg. https://doi.org/10.1007/978-3-642-23315-9_18
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-642-23315-9_18
Publisher Name: Springer, Berlin, Heidelberg
Print ISBN: 978-3-642-23314-2
Online ISBN: 978-3-642-23315-9
eBook Packages: Computer ScienceComputer Science (R0)