Zusammenfassung
Obwohl oder gerade weil es im Schwedischen keine griffige Entsprechung des deutschen Begriffs Verband gibt – man behilft sich mit dem mehrdeutigen Wort organisation, gelegentlich wird auch von „Interessenorganisation“, „(ideellem) Verein“ oder „Zusammenschluss“ gesprochen –, hat die Rede vom schwedischen Modellcharakter für den Bereich des Verbandswesens besondere Berechtigung. Schweden nahm in der Diskussion über (Neo-)Korporatismus einen herausgehobenen Platz ein und ist mehr als andere Länder durch die Aktivität von Verbänden geprägt. Die schwedische Gesellschaft, einschließlich ihres Staatsapparats, ist geradezu als „meta-association“ bezeichnet worden (Stenius 2010: 59). Auf begrifflicher Ebene spiegelt sich dieser Umstand in der verbreiteten Bezeichnung Organisationssverige, Verbandsschweden, in dem Verbände, Gesellschaft und Staat zu einer Einheit verschmolzen sind. Sozial manifestiert sich die Bedeutung der Verbände in ausgesprochen hohen Mitgliedszahlen und großer Vereinsdichte, keineswegs nur im gewerkschaftlichen Bereich. Und historisch kommt den Verbänden in Schweden als entscheidendes Verdienst zu, die moderne Demokratie nicht nur politisch mit erkämpft, sondern vor allem in der gesellschaftlichen Breite verankert zu haben.
This is a preview of subscription content, log in via an institution.
Buying options
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Learn about institutional subscriptionsPreview
Unable to display preview. Download preview PDF.
Literaturverzeichnis
Ahlsson, Gustav, 1998: Rättslig reglering av lobbying inom EU, in: Gustav Ahlsson/J. Henrik Bergström/Annika Sundström/Dennis Pamlin, Lobbning, Statens offentliga utredningar 1998: 146, Stockholm: Fritze, S. 147–194.
Alapuro, Risto, 2010: Introduction. Comparative Approaches to Associations and Civil Society in Nordic Countries, in: Risto Alapuro/Henrik Stenius (Hrsg.), Nordic Associations in a European Perspective, Baden-Baden: Nomos, S. 11–28.
Amnå, Erik, 2007: Associational Life, Youth, and Political Capital Formation in Sweden. Historical Legacies and Contemporary Trends, in: Lars Trägårdh (Hrsg.), State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered, New York: Berghahn, S. 165–204
Back, Pär-Erik, 1967: Sammanslutningarnas roll i politiken 1870–1910, Lund: Studentlitteratur.
Bäck, Mats/Tommy Möller, 2003: Partier och organisationer, Stockholm: Norstedt.
Bergström, J. Henrik, 1998: Från Magna charta till Motionerna – Om lobbning i USA, EU/Europa och Sverige, in: Gustav Ahlsson/J. Henrik Bergström/Annika Sundström/Dennis Pamlin, Lobbning, Statens offentliga utredningar 1998:146, Stockholm: Fritze, S. 69–146.
Birgersson, Bengt Owe/Jörgen Westerståhl, 1990: Den svenska folkstyrelsen, 4. Aufl., Stockholm: Allmänna.
Demokratiutredningen, 2000: En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet, Statens offentliga utredningar 2000: 1, Stockholm: Fritze.
Elvander, Nils, 1966: Interesseorganisationerna i dagens Sverige, Lund: Gleerup.
Emami, Abbas, 2003: Att organisera oenighet. En sociologisk studie av Iranska riksförbundet och dess medlemsorganisationer, Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Enzensberger, Hans Magnus, 1989 [1982]: Schwedischer Herbst, in: ders., Ach, Europa: Wahrnehmungen aus sieben Ländern – Mit einem Epilog aus dem Jahre 2006, Frankfurt/Main: Suhrkamp, S. 7–49.
Fenner, Christian, 1998: Parteiensystem und Politische Kultur. Schweden in vergleichender Perspektive, Nordeuropäische Studien 12, Berlin: Spitz.
Folkrörelseutredningen, 1987: Ju mer vi är tillsammans, Statens offentliga utredningar 1987:33, Stockholm: Allmänna.
Folkrörelseutredningen, 1988: Mål och resultat. Nya principer för det statliga stödet till föreningslivet, Statens offentliga utredningar 1988:39, Stockholm: Allmänna.
Gebhardt, Jürgen, 1977: Politische Demokratie und soziale Gewaltenteilung in Schweden, in: Civitas, Bd. 15, S. 51–91.
Götz, Norbert, 2001: Ungleiche Geschwister. Die Konstruktion von nationalsozialistischer Volksgemeinschaft und schwedischem Volksheim, Baden-Baden: Nomos.
Götz, Norbert, 2003: Century of Corporatism or Century of Civil Society? The Northern European Experience, in: Norbert Götz/Jörg Hackmann (Hrsg.), Civil Society in the Baltic Sea Region, Aldershot: Ashgate, S. 37–48.
Heckscher, Gunnar, 1946: Staten och organisationerna, Stockholm: Kooperativa Förbundet.
Henningsen, Bernd, 1990: Die fünfte Staatsmacht in Schweden – Strukturen und Strategien organisierter Interessen, in: Kersten Krüger (Hrsg.), Schweden in Europa, Hamburg: Krämer, S. 97–111.
Hermansson, Jörgen/Anna Lund/Torsten Svensson/Per Ola Öberg, 1999: Avkorporativisering och lobbyism – konturerna till en ny politisk modell, Statens offentliga utredningar 1999:121, Stockholm: Fakta info direkt.
Hoefer, Richard, 1996: Swedish Corporatism in Social Welfare Policy, 1986–1994. An Empirical Examination, in: Scandinavian Political Studies, Bd. 19, S. 67–80.
Inglehart, Ronald, 1998: „Schwedenisierung“ der Welt. Wertesysteme in globaler Perspektive, in: WZB-Mitteilungen, Nr. 81, S. 5–8.
Jahn, Detlef, 2009: Das politische System Schwedens, in: Wolfgang Ismayr (Hrsg.), Die politischen Systeme Westeuropas. 4. Aufl., Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, S. 107–149.
Jansson, Torkel, 1985: Adertonhundratalets associationer. Forskning och problem kring ett sprängfullt tomrum eller sammanslutningsprinciper och föreningsformer mellan två samhällsformationer c:a 1800–1870, Uppsala: Universität.
Larsson, Mats, 2009: Facklig anslutning år 2009. Facklig anslutning efter klass och kön år 1990–2009, Stockholm: Landsorganisationen.
Lewin, Leif, 1977: Hur styrs facket? Om demokratin inom fackföreningsrörelsen, Stockholm, Rabén & Sjögren (Engl. Übs. 1980: Governing trade unions in Sweden, Cambridge: Harvard U.P.).
Lewin, Leif, 1992: Samhället och de organiserade interessena, Stockholm: Norstedts.
Lindgren, Lena, 1999: Det idealiserade föreningslivet, in: Li Bennich-Björkman et al.: Civilsamhället, del 2, Statens offentliga utredningar 1999:84, Stockholm: Fakta info direkt, S. 213–241.
Maktutredningen 1990: Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, Statens offentliga utredningar 1990:44, Stockholm, Allmänna.
Möller, Tommy, 2010: Röster räknas men resurser avgör. Om lobbyism i den svenska riksdagen, in: Tommy Möller/Olof Ruin (Hrsg.), En statsvetares olika sfärer. Uppsatser kring politik och förvaltning tillägnade Daniel Tarschys, Stockholm: Hjalmarson & Högberg, S. 61–78.
Nybom, Torsten, 1986: Samhällsformation och samhällsorganisation i Sverige 1890–1975. En pricipskiss, in: Historisk Tidskrift, Bd. 106, S. 19–53.
Rothstein, Bo, 1992: Den korporativa staten. Interesseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik, Riksdagen och de organiserade intressena 2, Stockholm: Norstedt.
Schymik, Carsten, 2009: Anti-EU Movements and Nordic Cooperation, in: Norbert Götz/Heidi Haggrén (Hrsg.), Regional Coo0peration and Interantional Organizations: The Nordic Model in Transnational Alignment, London: Routledge, S. 201–215.
Smiciklas, Martin, 2006: Associationsrättens grunder: Bolag, föreningar och stiftelser, Lund: Studentlitteratur.
Statsbidragskommittén, 1998: Vad får vi för pengarna? Resultatstyrning av statsbidrag ill vissa organisationer inom det sociala området, Statens offentliga utredningar 1998:38, Stockholm: Fritze.
Stenius, Henrik, 2010: Nordic Associational Life in a European and an Inter-Nordic Perspective, in: Risto Alapuro/Henrik Stenius (Hrsg.), Nordic Associations in a European Perspective, Baden-Baden: Nomos, S. 29–86.
Svedberg, Lars/Lars Trägårdh, 2006: Introduktion, in: ders. (Hrsg.), Det civila samhället som forskningsfält. Nya avhandlingar i ett nytt sekel, Stockholm: Gidlund, S. 9–24.
Svedberg, Lars/Johan von Essen/Magnus Jegermalm, 2010: Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Insatser i och utanför föreningslivet, Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
Therborn, Göran, 1988: Hur det hela började. När och varför det moderna Sverige blev vad det blev, in: Ulf Himmelstrand/Göran Svensson (Hrsg.), Sverige. Vardag och struktur, Stockholm: Norstedt, S. 23–53.
Utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden, 2007: Rörelser i tiden, Statens offentliga utredningar 2007:66, Stockholm: Fritze.
Utredningen om statsbidrag till handikapporganisationer, 1999: Statsbidrag till handikapporganisationer, Statens offentliga utredningar 1999:89, Stockholm: Fakta info direkt.
Vogel, Joachim et al., 2003: Föreningslivet i Sverige. Välfärd, socialt kapital, demokratiskola, Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Wijkström, Filip/Torbjörn Einarsson/Ola Larsson, 2004: Staten och det civila samhället. Idétraditioner och tankemodeller i den statliga bidragsgivningen till ideella organisationer, Stockholm: Handelshögskolan.
Wijkström, Filip/Torbjörn Einarsson, 2006: Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring, Stockholm: Handelshögskolan.
Wijkström, Filip/Tommy Lundström, 2002: Den ideella sektorn: Organisationerna i det civila samhället, Stockholm: Sober.
Author information
Authors and Affiliations
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2012 VS Verlag für Sozialwissenschaften | Springer Fachmedien Wiesbaden
About this chapter
Cite this chapter
Götz, N. (2012). Schweden. In: Reutter, W. (eds) Verbände und Interessengruppen in den Ländern der Europäischen Union. VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden. https://doi.org/10.1007/978-3-531-19183-6_22
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-531-19183-6_22
Publisher Name: VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden
Print ISBN: 978-3-531-19182-9
Online ISBN: 978-3-531-19183-6
eBook Packages: Humanities, Social Science (German Language)