Skip to main content

The Polarisation of Sport

  • Chapter
  • First Online:
A Political History of Sport in Sweden

Part of the book series: Palgrave Studies in Sport and Politics ((PASSP))

  • 13 Accesses

Abstract

In the last third of the twentieth century, Western society transitioned from being in an industrial to a post-industrial phase, making it increasingly focused on the production of services and knowledge instead of large-scale industrial production. The fact that traditional industrial jobs were phased out and the service sector, not least the public sector, expanded instead increased the middle classes’ numbers. The transition to the post-industrial society also heavily affected gender relations. While traditionally male jobs in the industry diminished, numerous women were instead employed in the service sector—not least in the public service sector—as, for instance, teachers, social workers and administrators. Consequently, sport was greatly affected by these societal changes; in this chapter I will particularly highlight four factors that led to sport being polarised. Obviously, commercialism affected sport.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this chapter

Subscribe and save

Springer+ Basic
EUR 32.99 /Month
  • Get 10 units per month
  • Download Article/Chapter or Ebook
  • 1 Unit = 1 Article or 1 Chapter
  • Cancel anytime
Subscribe now

Buy Now

Chapter
USD 29.95
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
eBook
USD 99.00
Price excludes VAT (USA)
  • Available as EPUB and PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
Hardcover Book
USD 129.99
Price excludes VAT (USA)
  • Durable hardcover edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info

Tax calculation will be finalised at checkout

Purchases are for personal use only

Institutional subscriptions

Notes

  1. 1.

    See, for instance, Lennart Schön. (2000). En modern svensk ekonomisk historia: Tillväxt och omvandling under två sekel. Stockholm: SNS förl, pp. 435–467; Lars Magnusson. (2016). Sveriges ekonomiska historia. Lund: Studentlitteratur, pp. 427–431.

  2. 2.

    Göran Ahrne, Christine Roman & Mats Franzén. (2008). Det sociala landskapet: En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Korpen: Göteborg, pp. 70–74; Maria Oskarson, Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (eds.). (2010). En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik. Liber: Malmö. p. 34.

  3. 3.

    Anselm Doering-Manteuffel & Lutz Raphael. (2012). Nach dem Boom: Perspektiven auf die Zeitgeschichte seit 1970. Vandenhoeck and Ruprecht: Göttingen, pp. 57–58.

  4. 4.

    Ulf Bjereld & Marie Demker. (2005). I Vattumannens tid? En bok om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag. Hjalmarson & Högberg: Stockholm; Anselm Doering-Manteuffel & Lutz Raphael. Nach dem Boom, pp. 10, 40, 43, 51.

  5. 5.

    Eurostat: Statistics on sport participation: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Statistics_on_sport_participation.

  6. 6.

    Torbjörn Andersson. (2016). ‘Spela fotboll bonddjävlar’: Svensk klubbkultur och lokal identitet från 1950 till 2000-talets början. Östling Bokförlag Symposium: Eslöv, p. 131.

  7. 7.

    Jyri Backman. (2018). Ishockeyns amerikanisering: En studie av svensk och finsk elitishockey. Malmö universitet: Malmö, pp. 147–152, 155.

  8. 8.

    Peter Dahlén. (2002). ‘Idrotten och medierna under 1900-talet’, pp. 337–340. In Jan Lindroth & Johan R. Norberg (eds.). Ett idrottssekel: Riksidrottsförbundet 1903–2003. Informationsförlaget Stockholm; Jyri Backman. Ishockeyns amerikanisering, pp. 126–128, 141, 150–152, 165–178.

  9. 9.

    Tomas Peterson. (1989). Leken som blev allvar: Halmstad Bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad. Arkiv: Lund. p. 62; Tomas Peterson. ‘En allt allvarligare lek: Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering 1967–2002’. In Ett idrottssekel. pp. 399–400; Bill Sund. (2008). Fotbollsindustrin. Nomen: Visby.

  10. 10.

    Bill Sund. Fotbollsindustrin, p. 196.

  11. 11.

    Annika Eliasson. (2009). ‘The European football market, globalization, and mobility among players’. Soccer & Society: 3–4 (10), pp. 386–397; Bill Sund. (2015). ‘Folkrörelsehybriden och den svenska elitfotbollens utveckling sedan 1990-talet’, p. 43. Idrott, historia & samhälle: Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift; John P. Hellström & Rhidian Kendrick. (2022). ‘Utländska spelare i allsvenskan 1974–2021: Globalisering, kommersialisering och migration’, p. 21. Idrott, historia och samhälle: Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift.

  12. 12.

    Christer Ericsson & Björn Horgby. (2005). ‘Idrottsrörelsen och demokratin—fyra styrmodeller’, pp. 59–84. Idrott, Historia och Samhälle: Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift.

  13. 13.

    Christer Ericsson & Björn Horgby. ‘Idrottsrörelsen och demokratin—fyra styrmodeller’, pp. 64–72.

  14. 14.

    Christer Ericsson & Björn Horgby. ‘Idrottsrörelsen och demokratin—fyra styrmodeller’, pp. 72–84; Daniel Alsarve. (2014). I ständig strävan efter framgång? Föreningsdemokratins innehåll och villkor i Örebro sportklubb 1908–89. Örebro universitet: Örebro, pp. 165, 176, 178–187; Christer Ericsson; Björn Horgby and Bill Sund. (2019). Fotboll, kommersialisering, demokrati. Bokförlaget idrottsforum: Malmö, pp. 302–303.

  15. 15.

    Tomas Peterson. ‘En allt allvarligare lek’, p. 397; Paul Sjöblom. ‘Idrottsrörelsen och kommunen’, pp. 260–262. In Ett idrottssekel; Bill Sund. Fotbollsindustrin, p. 38.

  16. 16.

    Bill Sund. Fotbollsindustrin, pp. 44–45; Bill Sund. ‘Folkrörelsehybriden och den svenska elitfotbollens utveckling sedan 1990-talet’, pp. 40, 45, 52; Jyri Backman. Ishockeyns amerikanisering, pp. 187–188.

  17. 17.

    Hallgeir Gammelsaeter. (2009). ‘The organization of professional football in Scandinavia’. Soccer and Society:3 (10), pp. 305–323; Torbjörn Andersson. ‘Spela fotboll bondjävlar’. D 2., pp. 478–480; Torbjörn Andersson & Hans Hognestad. (2019). Glocal culture, sporting decline? Globalization and football in Scandinavia, Sport in Society, 22:4, p. 712.

  18. 18.

    Tomas Peterson. ‘En allt allvarligare lek: Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering 1967–2002’, p. 406; SOU 1998:76, pp. 114–115. 119; SOU 2008: 59, p. 156.

  19. 19.

    Kulturutskottet. Statens idrottspolitiska mål—en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar. 2016/17:12, p. 24.

  20. 20.

    Bo Reimer. (2002). Uppspel: Den svenska TV-sportens historia. Stift. Etermedierna i Sverige: Stockholm. Chap. 5; Peter Dahlén. (2008). Sport och medier: En introduktion. IJ-forlaget: Kristiansand, pp. 335–336; John Hellström. (2014). Den svenska sporthjälten: Kontinuitet och förändring i medieberättelsen om den svenska sporthjälten från 1920-talet till idag. Idrottsforum: Malmö. Chap. 4–5.

  21. 21.

    Johnny Wijk. (2012). ‘The Swedish “golf and tennis miracle”—two parallel stories’. pp. 109–130. In Lars Tore Ronglan & Svein P. Andersen (eds.). Nordic elite sport: Same ambitions—different tracks. Liber: Malmö.

  22. 22.

    Fredrik Shoug. ‘De ärorikas kärntrupp: Stenmarkhysterin och medial explosion’, pp. 106–110. In Jesper Fundberg, Klas Ramberg & Dan Waldetoft (eds.). Tankar från baslinjen: Humanister om Idrott, kropp och hälsa: Festskrift till Mats Hellspong. Östlings bokförlag Symposion: Eslöv. 2005; Joakim Forsberg. (2011). ‘Ingemar Stenmark—framgångssaga och hjältekonstruktion’. Idrott, historia och samhälle: Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift; John Hellström. Den svenska sporthjälten, Chap. 4–5.

  23. 23.

    Zlatan Ibrahimović & David Lagercrantz. (2012). Jag är Zlatan. LL-förlaget: Stockholm, pp. 52. 56.

  24. 24.

    Torbjörn Andersson. (2002). Kung fotboll: Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950. B. Östlings bokförlag Symposion: Eslöv, pp. 526–528.

  25. 25.

    Eva Olofsson. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Umeå universitet: Umeå, pp. 144–148, 153–155; Jonny Hjelm. (2004). Amasoner på planen: Svensk damfotboll 1965–1980. Boréa: Umeå, pp. 52–56, 65, 70.

  26. 26.

    Eva Olofsson. Har kvinnorna en sportslig chans?, p. 155; Jonny Hjelm. Amasoner på planen, pp. 34, 38–39, 45, 258–263; Daniel Svensson & Florence Oppenheim. (2018). ‘Equalize It!: “Sportification” and the Transformation of Gender Boundaries in Emerging Swedish Women’s Football. 1966–1999’. The International journal of the history of sport: 6 (35), pp. 575–590.

  27. 27.

    Eva Olofsson. Har kvinnorna en sportslig chans?, pp. 144–148, 153–155, 163; Jonny Hjelm. Amasoner på planen, pp. 31, 35; Karin P. Lindelöf & Annie Woube. (2019). I tjejers spår—för framtids segrar: Om tjelopp och villkor för kvinnors motionsidrottande. Makadam: Göteborg, pp. 80–82.

  28. 28.

    Eva Olofsson. Har kvinnorna en sportslig chans?, pp. 69–76; Utvärdering av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete mellan åren 2005–2010. FoU-rapport: 2011: 1, pp. 7–10.

  29. 29.

    Eva Olofsson. Har kvinnorna en sportslig chans?, pp. 52–53; Paul Sjöblom. (2006). Den institutionaliserade tävlingsidrotten: Kommuner, idrott och politik i Sverige under 1900-talet. Acta Universitatis Stockholmiensis: Stockholm, pp. 343; Kvinnor och män inom idrotten 2005—statistik från Riksidrottsförbundet. FoU-rapport 2006:5, pp. 9, 14; Män och kvinnor inom idrotten: Jämställdhet i specialidrottsförbundens beslutande och rådgivande organ. FoU-rapport 2018:1, p. 8.

  30. 30.

    On training and rationalisation. see Leif Yttergen. (2012). Träna är livet: Träning utbildning och vetenskap i svensk friIdrott, 1888–1995. Malmö: Idrottsforum; Daniel Svensson & Sverker Sörlin (2019). ‘The “Physiologization” of Skiing: The Lab as an Obligatory Passage Point for Elite Athletes?’ Sport in Society: 9 (22), pp. 1574–1588.

  31. 31.

    Johnny Hjelm. (2025). Idrott, tävling och allvar: En kritisk granskning av svensk idrottsforskning. Idrottsforum: Malmö, pp. 37–39.

  32. 32.

    Lars Wolf. Snabbare, högre, starkare: Idrottsmotivet i svensk ungdomslitteratur 1940–1990. Bonnier Carlsen: Stockholm. 1999, pp. 187–190. 203; Johnny Hjelm. Idrott, tävling och allvar, pp. 35, 40–48, 58–59.

  33. 33.

    Johnny Hjelm. ‘Skolidrottens tävlingsfostran 1930–1980’, pp. 160–161. In Anna Larsson (ed.). (2010). Fostran i skola och utbildning: Historiska perspektiv. Föreningen för svensk undervisningshistoria: Uppsala; Johnny Hjelm. Idrott, tävling och allvar, pp. 19–23; Joakim Wirén Åkesson. (2014). Idrottens akademisering: Idrottsvetenskaplig kunskap inom forskning. utbildning och på arbetsmarkanden. Malmö högskola, pp. 85–87.

  34. 34.

    Sandin, Bengt & Gunilla Halldén. (2003). ‘Välfärdsstatens omvandling och en ny barndom’. In Bengt Sandin & Gunilla Halldén (eds.). Barnets bästa: En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. B. Östlings bokförlag Symposion: Eslöv; Astri Andresen. (2011). Barnen och välfärdspolitiken: Nordiska barndomar 1900–2000. Stockholm: Dialogos; Gabriel Heller-Sahlgren & Nima Sanandaji (2019). Glädjeparadoxen: Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse. Stockholm, pp. 15, 19–20, 77–91.

  35. 35.

    Johnny Wijk. Idrott, krig och nationell gemenskap, pp. 229–230, 236; Levnadsförhållanden rapport 116. Statistiska centralbyrån. 2009, p. 14; Göran Patriksson & Claes Annerstedt. (2019). ‘Barn- och ungdomsidrott—En bred översikt’, pp. 32–34, 43–44. In Cege Berglund & Gudrun Nyberg (eds.). Idrott: Hundra år i Göteborg. Carlssons: Stockholm.

  36. 36.

    Pia Lundquist Wanneberg. (2004). Kroppens medborgarfostran: Kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran 1919–1962. Stockholms universitet: Stockholm, pp. 104–105.

  37. 37.

    Göran Patriksson. (1987). Idrottens barn: Idrottsvanor stress, “utslagning”. Friskvårdscentrum: Stockholm, pp. 10–11; Lars Wolf. Snabbare högre starkare, pp. 187–194, 234–245; Johnny Hjelm. ‘Skolidrottens tävlingsfostran 1930–1980’, pp. 162–163; Göran Patriksson & Claes Annerstedt. ‘Barn- och ungdomsidrott—En bred översikt’, p. 47.

  38. 38.

    Martin Wiklund. (2006). I det modernas landskap: Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990. Östlings bokförlag Symposion: Eslöv; Kristoffer Ekberg. (2016). Mellan flykt och förändring: Utopiskt platsskapande i 1970-talets alternativa miljö. Lunds universitet: Lund; Pascal Eitler & Jens Eberfeld. (2015). ‘Von der Gesellshaftsgeschichte zur Zeitgeshichte—und zurück’. In Pascal Eitler & Jens Elberfeld (eds.). Zeitgeshichte des Selbst: Terapeutusierung—Politisierung—Emotionalisierung. Transcript: Bielefeld, p. 29; Jens Ljunggren. (2017). ‘Inledning: Känslor. tid och förändring’. In Helena Bergman Christina Florin & Jens Ljunggren (eds.). Känslornas revolution: Kärlek, ilska och lycka på 1970-talet. Appell förlag: Stockholm, pp. 20–22; Philipp Sarasin. (2021). 1977: Eine kurze Geschichte der Gegenwart. Suhrkamp Verlag: Berlin, pp. 211–219.

  39. 39.

    Lars-Magnus Engström. Idrottsvanor i förändring (1989). Högskolan för lärarutbildningen i Stockholm: Stockholm; Jonny Hjelm. Idrott, tävling och allvar, pp. 57–58, 104–107; Susanna Hedenborg. (2012), ‘Barnet och det idrottande barnet’, pp. 92, 101–102. In Johan Hvenmark (ed.). Är idrott nyttigt? En antologi om idrott och samhällsnytta. SISU idrottsböcker: Stockholm.

  40. 40.

    Björn Sandahl. (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962–2002. Carlsson: Stockholm, pp. 79–80, 85–87, 91, 97, 94–96, 172; Håkan Larsson (2008). ‘Man ska inte behöva vara bra på nå’nting—elevers syn på lärande i skolämnet idrott och hälsa’, pp. 43–48. Svensk Idrottsforskning:4 (17).

  41. 41.

    Britta Thedin Jakobsson. (2013). ‘“Därför vill vi fortsätta:” Om glädje. tävling och idrottsidentitet’, pp. 70–71, 77–78. In Christine Dartsch Nilsson and Johan Pihlblad (eds.). Spela vidare: En antologi om vad som får unga att fortsätta idrotta. Centrum för idrottsforskning: Stockholm. Cf. Jens Ljunggren. (2023). ‘The Emotionalization of Sports for Children and Young People in Swedish Athletics’, pp. 193–216. In Jörg Krieger (ed.). Athletics in the Nordic Countries: History and Developments. Champaign. IL: Common Ground Research Networks.

  42. 42.

    Svenskarnas idrottsvanor: En studie av svenska folkets tävlings och motionsvanor. FoU-rapport 2004:5, pp. 3–4, 6–7, 12. Cf. Torben Fridberg. (2010) ‘Sport and exercise in Denmark, Scandinavia and Europe’. Sport in Society: 4 (13), pp. 586–587; Christine Dartsch Nilsson (ed.). (2019). Idrotten och (o)jämlikheten: I medlemmarnas eller samhällets intresse? Centrum för idrottsforskning: Stockholm.; Johan R. Norberg. (2015). Statens stöd till idrotten: Uppföljning 2014. Centrum för idrottsforskning: Stockholm, pp. 20, 59. On voting behaviour, see Maria Oskarson & Jakob Ahlbom. (2021). Trender i könsskillnader bland svenska väljare. Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet. Rapport. 2021.02.23; SCB: Storstäderna drar åt vänster i opinionen https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/storstaderna-drar-at-vanster-i-opinionen/.

  43. 43.

    Jesper Andreasson & Thomas Johansson. (2015) Fitnessrevolutionen: Kropp, hälsa och gymkulturens globalisering. Carlssons: Stockholm, pp. 29–36.

  44. 44.

    Owe Stråhlman. (1994). ‘Kvinnor och långlopp’. Svensk idrottsforskning: 2 (3); Helena Tolvhed. (2016). ’Hälsosam femininitet och postfeministiska subjekt: En undersökning av hälso- och träningsmagasinet iForm 1987, 1997 och 2007’, pp. 77–94; Tidskrift för genusvetenskap: 37 (3); Outi Hakola and Helena Tolvhed. (2018). ‘The Individualization of Health in Late Modernity’, pp. 190–203. In Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (eds). Conceptualising public health: Historical and contemporary struggles over key concepts. Routledge. London; Karin P. Lindelöf & Anie Woube. I tjejers spår—för framtids segrar, p. 58. On the value shift in society, see Henrik Oscarsson. ‘Om individualisering’, pp. 73–74. In Ulf Bjereld, Marie Demker, Jan Ekecrantz & Ann-Marie Ekengren (eds). (2005). Det hyperindividualiserade samhället? Boréa: Umeå.

  45. 45.

    Karin P. Lindelöf & Anie Woube. I tjejers spår—för framtids segrar, pp. 55–93, 109–110, 132.

  46. 46.

    Leslie Heywood & Shari L. Dworkin (2003). Built to win: The female athlete as cultural icon. Minneapolis: Univ. of Minnesota Press.

  47. 47.

    Susan Bordo. (1993). Unbearable weight: Feminism, Western culture, and the body. Berkeley: Univ. of California Press. For a discussion, see Helena Tolvhed. (2017). ‘Träningslandskap i förändring’, pp. 213–224. Johan Faskunger & Paul Sjöblom (eds). Idrottens samhällsnytta: En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Riksidrottsförbundet: Stockholm.

  48. 48.

    Karin P. Lindelöf & Anie Woube. I tjejers spår—för framtids segrar, pp. 158–160, 174–175.

Author information

Authors and Affiliations

Authors

Rights and permissions

Reprints and permissions

Copyright information

© 2024 The Author(s), under exclusive license to Springer Nature Switzerland AG

About this chapter

Check for updates. Verify currency and authenticity via CrossMark

Cite this chapter

Ljunggren, J. (2024). The Polarisation of Sport. In: A Political History of Sport in Sweden. Palgrave Studies in Sport and Politics. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-031-46185-9_9

Download citation

  • DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-031-46185-9_9

  • Published:

  • Publisher Name: Palgrave Macmillan, Cham

  • Print ISBN: 978-3-031-46184-2

  • Online ISBN: 978-3-031-46185-9

  • eBook Packages: HistoryHistory (R0)

Publish with us

Policies and ethics