Skip to main content
SpringerLink
Log in

Recognition, Justice, and Memory: Swedish-Jewish Reactions to the Holocaust and the Major Trials

  • Chapter
  • First Online:
Early Holocaust Memory in Sweden

Part of the book series: The Holocaust and its Contexts ((HOLC))

Abstract

The following study addresses the memory of the Holocaust within the Swedish-Jewish community by focusing on the discussion concerning justice around the period of the Nuremberg trials in the 1940s and the Eichmann trial in the early 1960s. Sahlström argues that the legal processes influenced the discussion and, at the same time, inspired various demands for justice among Jews in Sweden. The author finds, however, that the Nuremberg trials did not influence the discussion among Jews as significantly as it did among non-Jews. The Eichmann trial, on the other hand, had a stronger impact. During the trial, for example, demands of justice were largely connected to questions of recognition and acknowledgement of the suffering of the victims.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this chapter

Log in via an institution
Chapter
USD 29.95
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
eBook
USD 119.00
Price excludes VAT (USA)
  • Available as EPUB and PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
Softcover Book
USD 159.99
Price excludes VAT (USA)
  • Compact, lightweight edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info
Hardcover Book
USD 159.99
Price excludes VAT (USA)
  • Durable hardcover edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info

Tax calculation will be finalised at checkout

Purchases are for personal use only

Institutional subscriptions

Similar content being viewed by others

Notes

  1. 1.

    See, for example, Hilary Earl, ‘Prosecuting Genocide before the Genocide Convention. Raphael Lemkin and the Nuremberg Trials 1945–1949’, Journal of Genocide Research, 15, no. 3 (2013): 317–337; Donald Bloxham, Annette Weinke, Devin Pendas, Leora Blisky, and Lawrence Douglas, ‘The Eichmann Trial Fifty Years On’, German History 29, no. 2 (2011): 265–282.

  2. 2.

    See, for example, Otto Kirchheimer, Political Justice. The use of Legal Procedure for Political Ends, (Princeton: Princeton University Press, 1961), 332; Hanna Yablonka, ‘The Eichmann Trial. Was it the Jewish Nuremberg?’ Loyola of Los Angeles International & Comparative Law Review 34, no. 3 (2012): 301–313; Donald Bloxham, Genocide on Trial. War Crimes Trials and the Formation of Holocaust History and Memory (Oxford: Oxford University Press, 2001), 221–228.

  3. 3.

    Jeffrey K. Olick, Vered Vinitzky-Seroussi, and Daniel Levy, ‘Part V. Memory, Justice, and the Contemporary Epoch’, in The Collective Memory Reader (New York: Oxford University Press, 2011): 399.

  4. 4.

    Bloxham, Genocide on Trial, 221–228.

  5. 5.

    Malin Thor Tureby, ‘Swedish Jews and the Jewish Survivors. The first public narratives about the survivorsin the Swedish-Jewish press’, in Reaching a State of Hope—Refugees, Immigrants and the Swedish Welfare State, 1930–2000, eds. Mikael Byström and Pär Frohnert (Lund: Nordic Academic Press, 2013), 145–164; Karin Sjögren, Judar i det svenska folkhemmet. Minne och identitet i Judisk Krönika 1948–1958 (Stockholm: Brutus Östlings bokförlag, 2001). See also Svante Hansson, Flykt och överlevnad. Flyktingverksamhet i Mosaiska församlingen i Stockholm 1933–1950 (Stockholm: Hillelförlaget, 2004). For research on reactions to the Holocaust during the War, see Pontus Rudberg, The Swedish Jews and the Holocaust (Abingdon and New York: Routledge, 2017).

  6. 6.

    Thor Tureby, ‘Swedish Jews and the Jewish Survivors’, 145.

  7. 7.

    This includes all the issues published in the time-period 1945 to 1949, both before and after the trials.

  8. 8.

    This includes all the issues published in the time-period 1960 to 1962

  9. 9.

    Raul Hilberg, Perpetrators, Victims, Bystanders. The Jewish Catastrophe, 1933–1945 (New York: Aaron Asher Books, 1992), ix. See also: Johanna Ray Vollhardt and Michal Bilewicz, ‘After the Genocide. Psychological Perspectives on Victim, Bystander, and Perpetrator Groups’, Journal of Social Issues 69, no. 1 (2013): 3.

  10. 10.

    Herbert R. Reignbogin, Christoph J.M. Saffering, and Walter R. Hippel, ‘Introduction—Lessons of Nuremberg. Returning to Courtroom 600 on the 60th Anniversary of the Nuremberg Trial against the Major German War Criminals’, in The Nuremberg Trials. International criminal law since 1945. 60th anniversary international conference, ed. Herbert R. Reignbogin (Munchen: K.G. Saur Verlag, 2006), 11.

  11. 11.

    Daniel Margolies, ‘The Legacies of Nuremberg in International Law and American Policy’, in A Companion to Harry S. Truman (Oxford: Wiley-Blackwell, 2012), 454–456.

  12. 12.

    Andrew Walker, The Nazi War Trials (Harpenden: Pocket Essentials, 2006), 13–24; Horst H. Freyhofer, Nuremberg Medical Trial (New York: Peter Land Publishing, 2004).

  13. 13.

    Holmila, Antero, Reporting the Holocaust in the British, Swedish and Finnish Press, 1945–50 (London: Palgrave Macmillan, 2011).

  14. 14.

    I have counted the total amount of articles in Judisk Tidskrift and Judisk Krönika for the time-period 1945–1949, however, Judisk Krönika features some themed spreads with short notices. I have counted each spread as one article.

  15. 15.

    See, for example, Erwin Leiser, ‘De återvände aldrig’, Judisk Tidskrift 18, no. 11 (1945): 351–253; Ernst Benedikt, ‘Förnuftets bankrutt’, Judisk Tidskrift 19, no. 5 (1946): 148–152; Felix Weltsch, Ett tröstens budskap i vår tid’, Judisk Tidskrift 20, no. 8 (1947): 262–263; Joseph Weller, ‘Fasa och hjältemod’, Judisk Krönika 16, no. 5 (1947): 90; ‘Ingen tysk ångrar, vad som hänt judarna’, Judisk Krönika 17, no. 3 (1948): 36–37.

  16. 16.

    See, for example: Marcus Ehrenpreis, ‘Israels martyrer’, Judisk Tidskrift 18, no. 5 (1945): 130–131; Hugo Valentin, ‘Kring Palestinakrisen’, Judisk Tidskrift 19, no. 7 (1946): 200–204.

  17. 17.

    Thor Tureby, ‘The Swedish Jews and the Jewish survivors’, 145–164.

  18. 18.

    Gerda Luft, ‘Brev från Palestina’, Judisk Tidskrift 19, no. 1: 7–10; Seweryn Rozenberg, ‘Till sexårsdagen av upproret i Warszawas ghetto’, Judisk Tidskrift 22, no. 5 (1949): 136–138; Ernst Benedikt, ‘Ett år av befrielse och besvikelse’, Judisk Tidskrift 18, no. 12 (1945): 367–369; Jacob Lestschinsky, ‘Judarna efter kriget’, Judisk Krönika 18, no. 1 (1949): 3–4.

  19. 19.

    See, for example: Alfred Michaels, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, Judisk Tidskrift 19, no. 3 (1946): 77–79; Erwin Leiser, ‘Två världar’, Judisk Tidskrift 19, no. 3 (1946): 83–86; Benedikt, ‘Förnuftets bankrutt’, 148–152; Ragna Aberstén-Schiratzki, ‘Jean Paul Sartres porträtt av antisemiten’, Judisk Tidskrift 19, no. 6 (1946): 164–171; I. Maybaum, ‘Lidande och straff’, Judisk Tidskriftt 20, no. 6 (1947): 189; Mia Leche, ‘Vår gemensamma skam’, Judisk Tidskrift 20, no. 10 (1947): 276; Ernst Benedikt, ‘Tankar om antisemitismen’, Judisk Tidskrift 20, no. 11 (1947): 263; Hugo Valentin, ‘Nazi-Åberg’, Judisk Tidskrift 21, no. 3 (1948): 77–83; Erwin Leiser, ‘Förföljare och förföljd’, Judisk Tidskrift 21, no. 7 (1948): 217–219; ‘Kristendomens skuld’, Judisk Krönika 15, no. 4 (1946): 98–99; Weller, ‘Fasa och hjältemod’, 90.

  20. 20.

    See, for example, Zorach Wahrberg, ‘Polska intryck’, Judisk Tidskrift 19, no. 4 (1946): 120; Ernst Benedikt, ‘Sabbatai zewi—etthundraårsminne’, Judisk Tidskrift 21, no. 2 (1948): 48–49; Hugo Valentin, ‘Resa till Polen’, Judisk Tidskrift 21, no. 5 (1948): 135; Ragnar Gottfarb, ‘En världsomfattande hjälporganisation’, Judisk Krönika 15, no. 5–6 (1945): 105.

  21. 21.

    Thor Tureby, ‘Swedish Jews and the Jewish Survivors’, 145–164.

  22. 22.

    See, for example: Michales, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, 77–79; Valentin, ‘Kring Palestinakrisen’, 200–204; Marcus Ehrenpreis, ‘Varthän bär vägen?’, Judisk Tidskrift 20, no. 1 (1947): 1; Erwin Leiser, ‘Judisk ungdom vid skiljovägen’, Judisk Tidskrift 20, no. 5 (1947): 164; James G. McDonald, ‘Vart kan flyktingarna ta vägen?’ Judisk Krönika 20, no. 4 (1947): 73; ‘Vad skall ske med de judiska flyktingarna?’, Judisk Krönika 1, no. 8 (1947): 140; ‘Majoriteten av Europas judar önskar utvandra till Palestina’, Judisk Krönika 15, no. 3 (1946): 75–78.

  23. 23.

    See, for example, Ragna Aberstén-Schiratzki, ‘Så härskade herrefolket’, Judisk Tidskrift 18, no. 6 (1945): 189–191; Michaels, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, 77–79; Marcus Ehrenpreis, ‘Vad vänta vi av pennans män?’ Judisk Tidskrift 19, no. 6 (1946): 160–161.

  24. 24.

    See, for example: Tony Kushner, The Holocaust and the Liberal Imagination (Oxford: Blackwell Publishing, 1994).

  25. 25.

    See, for example: Michales, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, 77–79; Lena Kaplan, ‘Utrotningen av Europas judar—en översikt’, Judisk Krönika 15, no. 6 (1946): 73; ‘Doktor Raschers illdåd avslöjas’, Judisk Krönika 15, no. 1 (1946): 200; Lestschinsky, ‘Judarna efter kriget’, 3–4; Leiser, ‘Två världar’, 83–86; Ernst Benedikt, ‘Ett verk om koncentrationslägren’, Judisk Tidskrift 20, no. 10 (1947): 324–327; Aberstén-Schiratzki, ‘Så härskade herrefolket’, 189–191; Wahrberg, ‘Polska intryck’, 120; Peter Blachstein, ‘Tyskar och judar’, Judisk Tidskrift 21, no. 6 (1948): 180–182; Frans Arnheim and Emil Kronheim, ‘Tyskland och vi’, Judisk Tidskrift 22, no. 11 (1949): 314–318.

  26. 26.

    See, for example, Stillschweig, Kurt, ‘Judiska efterkrigsproblem’, Judisk Tidskrift 18, no. 1 (1945): 13–19; Ehrenpreis, ‘Israels martyrer’, 130–131; Michaels, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, 77–79; Erwin Leiser, ‘Tidens spegel’, Judiskt Tidskrift 19, no. 4 (1946): 121–125.

  27. 27.

    The Swedish Jewish Communities had also in 1938 and 1939 jointly protested against the ‘White Paper of 1939’, a policy paper that the British Parliament had issued as a response to the 1936–1939 Arab Revolt. See Rudberg, Swedish Jews and the Holocaust, 112–113.

  28. 28.

    See, for example, ‘Englands del av skulden’, Judisk Krönika 16, no. 19 (1947): 32–34; Henry Morgenthau, ‘De indirekt ansvariga för utrotningen av 6.000.000 judar’, Judisk Krönika 16, no. 10 (1947): 181–186; Hugo Valentin, ‘Den brittiska antizionismen’, Judisk Tidskrift 20, no. 10 (1947): 305–309; Eliahu Dobkin, ‘De överlevande judarnas öde—En historia om skam och förödmjukelse’, Judisk Krönika 14, no. 7 (1945): 122–125; ‘Engelskt polisvälde i Palestina’, Judisk Krönika 15, no. 5 (1946): 112–113.

  29. 29.

    See, for example: Weltsch, ‘Ett tröstens budskap i vår tid’, 261–263; Ehrenpreis, ‘Israels martyrer’, 130–133; Leiser, ‘Två världar’, 83–86; Marcus Ehrenpreis, ‘Palestinas tragedi’, Judisk Tidskrift 19, no. 7 (1946): 195–199; A. Drewsen Christensen, ‘Kyrkan och judarna’, Judisk Tidskrift 19. no. 3 (1947): 72–76; Ernst Benedikt, ‘Krigsförbrytare i frihet’, Judisk Tidskrift 20, no. 6 (1947): 150; Erwin Leiser, ‘Obehagliga minnen’, Judisk Tidskrift 20, no. 9 (1947): 299; Benedikt, ‘Tankar om antisemitismen’, 263; Valentin, ‘Nazi-Åberg’, 77–83; ‘Kristendomens skuld’, Judisk Krönika 15, no. 4 (1946): 98–99; Lestschinsky, ‘Judarna efter kriget’, 3–4.

  30. 30.

    Leiser, ‘Två världar’, 83; All quotes have been translated from Swedish to English by me.

  31. 31.

    Frans Arnheim was the CEO of several companies during his lifetime, including Swedish Magazine Service AB and Swedish Design AB. He was also the secretary of the Refugee-section of the Jewish community of Stockholm and was active in aiding Jewish refugees from Nazi-Germany.

  32. 32.

    Arnheim and Kronheim, ‘Tyskland och vi’, 314–318.

  33. 33.

    See, for example, ‘Weizmann inför undersöknings-kommissionen’, Judisk Krönika 15, no. 3 (1946): 71–73; Hugo Valentin, ‘Det judiska folkets hemlöshet’, Judisk Krönika 15, no. 7 (1946): 145–146; Hugo Valentin, ‘Den judiska terrorismen och det s.k. världssamvetet’, Judisk Krönika 16, no. 1 (1947): 10–11; Leiser, ‘Förföljare och förföljd’, 217–219.

  34. 34.

    The Swedish subdivision of the (later World) Zionist Organization

  35. 35.

    Daniel Brick, ‘Inför Freden’, Judisk Krönika 14, no. 5–6 (1945): 71.

  36. 36.

    See, for example: Maurice Perlzweig, ‘Honnör för Sverige’, Judisk Tidskrift 19, no. 8 (1946): 247–250; Herbert Friedländer, Herbert, ‘Exil—Deportation—Räddning’, Judisk Tidskrift 19, no. 12 (1946): 383–387; ‘Raoul Wallenbergs Gärning’, Judisk Tidskrift 19, no. 7 (1946): 216; ‘En konung har gått bort’, Judisk Krönika 16, no. 5 (1947): 91.

  37. 37.

    Johan Östling, Sweden after Nazism: politics and culture in the wake of the Second World War (New York: Berghahn Books, 2016).

  38. 38.

    Herbert Friedländer, ‘På livets botten’, Judisk Tidskrift 19, no. 3 (1946): 87–91.

  39. 39.

    Stig Bendixson, ‘Är den svenska nyhetsförmedlingen antisemitisk?’ Judisk Krönika 14, no. 9 (1945): 157.

  40. 40.

    Mia Leche Löfgren, ‘Inför freden’, Judisk Tidskrift 18, no. 5 (1945): 140–142. See also, Erik Vendelfelt, ‘Om att inte tro på grymheter’, Judisk Krönika 15, no. 1 (1946): 7–8.

  41. 41.

    Leche Löfgren, ‘Inför freden’, 142.

  42. 42.

    Laura Jockusch, ‘Justice at Nuremberg? Jewish Responses to Nazi War-Crime Trials in Allied-Occupied Germany’, Jewish Social Studies: History, Culture, Society, 19, no. 1: 107–147.

  43. 43.

    Kurt Stillschweig was a Jewish refugee from Germany and had as a scholar written extensively on legal history. He came to Sweden in 1939 and became an expert on emigration aid within the Jewish community in Stockholm. Rudberg, The Swedish Jews and the Holocaust, 29.

  44. 44.

    Stillschweig, ‘Judiska efterkrigsproblem’, 14.

  45. 45.

    Mark. R. Amstutz, The healing of nations: the promise and limits of political forgiveness (Lanham: Rowman and Littlefield Publishers, 2005), 110.

  46. 46.

    See, for example, Michales, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, 77–79; Benedikt, ‘Ett verk om koncentrationslägren’, 327; ‘Med en FN-delegation hos de tvångsförflyttade’, Judisk Krönika 16, no. 7 (1947): 121–124; ‘Vad tvingas vi till?’ Judisk Krönika 17, no. 1 (1948): 7–8; ‘Ingen tysk ångrar vad som har hänt judarna’, Judisk Krönika 17, no. 3 (1948): 36.

  47. 47.

    See, for example: ‘Ingen tysk ångrar, vad som hänt judarna’, Judisk Krönika 17, no. 3 (1948): 36–37; Michaels, ‘Förskräckelsen utan slut—Till den Europeiska judefrågan’, 77–79; Benedikt, ‘Förnuftets bankrutt’, 148–152; Leiser, ‘Judisk ungdom vid skiljovägen’, 164; Leiser, ‘Obehagliga minnen’, 299; Hugo Valentin, ‘Den judiska försvarsmakten’, Judisk Tidskrift 21, no. 4 (1948): 97–102; ‘Palestinakommissionens undersökning av den judiska situationen’, Judisk Krönika 15, no. 2 (1946): 54–60; McDonald, ‘Vart kan flyktingarna ta vägen?’ 73; ‘Vad skall ske med de judiska flyktingarna?’ Judisk Krönika 20, no. 8 (1947): 140; Lestschinsky, ‘Judarna efter kriget’, 3–4.

  48. 48.

    Maurice Samuel, ‘Världens nationer och det judiska problemet’, Judisk Tidskrift 18, no. 6 (1945), 181.

  49. 49.

    See, for example: Eli Heckscher, ‘De hemlösa judarnas framtid’, Judisk Tidskrift 20, no. 9 (1947), 161–162; Eli Heckscher, ‘Brevväxling mellan professorerna Heckscher och Ehrenpreis’, Judisk Tidskrift 20, no. 8 (1947): 241–248.

  50. 50.

    See, for example: Benedikt, ‘Förnuftets bankrutt’, 148–152; Kaplan, ‘Utrotningen av Europas judar—en översikt’, 73; Dobkin, ‘De överlevande judarnas öde—En historia om skam och förödmjukelse’, 122–125; Moshe Braver, ‘Belsenprocessen’, Judisk Krönika 14, no. 9 (1945): 161–162; ‘Engelskt polisvälde i Palestina’, Judisk Krönika 15, no. 5 (1946): 112–113; Claire Neikind, ‘Den engelska flottan kämpar mot hemlösa människor’, Judisk Krönika 16, no. 1 (1947): 22–26; Hugo Valentin, ‘Medeltidens största judiska tragedi’, Judisk Tidskrift 21, no. 8 (1948): 229; Lestschinsky, ‘Judarna efter kriget’, 3–4; Arnheim and Kronheim, ‘Tyskland och vi’, 314–318.

  51. 51.

    David Cesarani, Eichmann. His Life and Crimes (London: Heinemann, 2004).

  52. 52.

    Daniel Levy and Natan Sznaider, Holocaust and Memory in the Global Age (Philadelphia: Temple University Press, 2006), 96.

  53. 53.

    I have counted the total amount of articles in Judisk Tidskrift and Judisk Krönika for the time-period 1960–1962, however, Judisk Krönika features some themed spreads with short notices. I have counted each spread as one article.

  54. 54.

    Welner, Pinches. ‘Den räddhågade juden’, Judisk Tidskrift 34, no. 5 (1961): 153.

  55. 55.

    See, for example, Welner, ‘Den räddhågade juden’, 153; Bruno Bettelheim, ‘Har vi lärt oss något av Anne Franks läxa?’ Judisk Tidskrift 34, no. 4 (1961): 120–129; Cordelia Edvardson, ‘Anne Franks läxa en gång till’, Judisk Tidskrift 34, no. 5 (1961): 150–152; Joachim Israel, ‘Anne Franks läxa’, Judisk Tidskrift 34, no. 6–7 (1961): 182–184; ‘Ghettokämparnas by’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 154; ‘Hyllning av ghettokämparna’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 161; Lydia Frankenstein, ‘Aktivt motstånd’, Judisk Tidskrift 34, no. 6–7 (1961): 185–188.

  56. 56.

    Israel, ‘Anne Franks läxa’, 182–184.

  57. 57.

    Originally published in the New Yorker (February, March 1963) as a series of five reports, these were reissued as a book in May 1963. For footnote see: Hannah Arendt, Eichmann in Jerusalem. A report on the banality of evil (New York: Viking Press, 1963). See also Steven E. Aschheim, Hannah Arendt in Jerusalem (Berkeley and Los Angeles: University of California Press, 2001).

  58. 58.

    Bettelheim, ‘Har vi lärt oss något av Anne Franks läxa’, 126.

  59. 59.

    See, for example: Bettelheim, ‘Har vi lärt oss något av Anne Franks läxa’, 120–129; Edvardson, ‘Anne Franks läxa en gång till’, 150–152; ‘Upproret i Warszawa’, Judisk Krönika 30, no. 4 (1961): 106; Welner, ‘Den räddhågade juden’, 155–157; Alex Esser, ‘Vittnesbörd om judiskt motstånd’, Judisk Tidskrift 35, no. 4 (1962): 97–100.

  60. 60.

    See, for example, Hugo Valentin, ‘Situationen’, Judisk Tidskrift 34, no. 3 (1961): 107–116; ‘När Eichmann kom’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 35–36; ‘Eichmann och tyskarna’, Judisk Krönika 31, no. 1 (1962): 1; ‘Anklagelseakten mot Eichmann’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 36; ‘Ett folks mördare’, Judisk Krönika 30, no. 4 (1961): 88–89; ‘Eichmann—dödens agent’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 146; ‘Försvar av folkmord’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 151; ‘Åklagarens slutplädering om Eichmanns skuld’, Judisk Krönika 30, no. 7 (1961): 174; ‘Domen över Eichmann’, Judisk Krönika 30, no. 10 (1961): 269; Alexander Weiss, ‘Medansvarig process’, Judisk Tidskrift 34, no. 5 (1961): 163.

  61. 61.

    See, for example, ‘En fråga som inte kan besvaras’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 144; ‘Två kristna vittnar i Eichmannprocessen’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 146; ‘Mördarna är mitt ibland oss’, Judisk Krönika 30, no. 3 (1961): 65; ‘När Eichmann kom’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 35–36; ‘Ett folks mördare’, Judisk Krönika 30, no. 4 (1961): 88; ‘Hur många kunde ha räddats?’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 141; Golda Zimmerman, ‘En fråga som inte kan besvaras’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 144.

  62. 62.

    ‘Hur många kunde ha räddats’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 141.

  63. 63.

    See, for example, ‘Israels nordiska vänner’, Judisk Krönika 30, no. 5 (1961): 115–116; ‘Hammarsköljd—mer än neutral’, Judisk Krönika, 30, no. 8 (1961): 201; Oskar Mendelsohn, ‘De norske jødenes martyrium’, Judisk Tidskrift 34, no. 2 (1961): 55–58; Hugo Valentin, ‘Situationen’, Judisk Tidskrift 34, no. 10: 275–283; ‘En fråga som inte kan besvaras’, Judisk Krönika 30, no. 5 (1961): 144.

  64. 64.

    See, for example, Valentin, ‘Situationen’, 107–116; ‘När Eichmann kom’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 35–36; ‘Eichmann och tyskarna’, Judisk Krönika 31, no. 1 (1962): 1; ‘Anklagelseakten mot Eichmann’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 36; ‘Ett folks mördare’, Judisk Krönika 30, no. 4 (1961): 88–89; ‘Eichmann—dödens agent’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 146; ‘Försvar av folkmord’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 151; ‘Domen över Eichmann’, Judisk Krönika 30, no. 10 (1961): 269; Valentin, ‘Situationen’, 107–116; Weiss, ‘Medansvarig process’, 163.

  65. 65.

    ‘Åklagarens slutplädering om Eichmanns skuld’, Judisk Krönika 30, no. 7 (1961):174.

  66. 66.

    Arendt, Eichmann in Jerusalem.

  67. 67.

    See, for example: ‘När Eichmann kom’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 35; Weiss, ‘Medansvarig process’, 163; Leiser, Erwin. ‘Hitlers judeutrotningsteknik’, Judisk Tidskrift 34, no. 5 (1961): 161–162; ‘Ett folks mördare’, Judisk Krönika 30, no. 4 (1961): 88–89; ‘Eichmann—dödens agent’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 150.

  68. 68.

    Welner, ‘Den räddhågade juden’, 158.

  69. 69.

    See, for example, ‘Domen över Eichmann’, Judisk Krönika 30, no. 10 (1961): 269; ‘Eichmann-rättegångens betydelse’, Judisk Krönika 30, no. 3 (1961): 58; Welner, ‘Den räddhågade juden’. 153–160; ‘Försvar av folkmord’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 151; Valentin, ‘Situationen’, 107–116; Alexander Weiss, ‘Den lidande juden’, Judisk Tidskrift 34, no. 8 (1961): 231–234.

  70. 70.

    Daniel Brick and Moa Martinson, ‘Eichmann bör ej avrättas’, Judisk Krönika 31, no. 2 (1962): 29.

  71. 71.

    See, for example, ‘Anklagelseakten mot Eichmann’, Judisk Krönika 30, no. 2 (1961): 35–36; ‘Eichmann-rättegångens betydelse’, Judisk Krönika 30, no. 3 (1961), 58; ‘Ett folks mördare’, Judisk Krönika 30, no, 4, 88–89; ‘Utrotningen av judar i Europa’, Judisk Krönika 30, no. 5 (1961): 117–118; ‘En fråga som inte kan besvaras’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 144; Valentin, ‘Situationen’, 107–116; Welner, ‘Den räddhågade juden’, 153–160, Weiss, ‘Medansvarig process’, 163.

  72. 72.

    David Ben-Gurion quoted in ‘Ben-Gurion om Eichmannrättegången’, Judisk Krönika 30, no. 5 (1961): 116.

  73. 73.

    Kirchheimer, Political Justice, 332; Yablonka, ‘The Eichmann Trial’ 301; Bloxham, Genocide on Trial, 221–228.

  74. 74.

    See, for example, ‘Eichmann-rättegångens betydelse’, Judisk Krönika 30, no. 3 (1961): 57; ‘Försvar av folkmord’, Judisk Krönika 30, no. 6 (1961): 151; Edvardson, ‘Anne Franks läxa en gång till’, 151; Welner, ‘Den räddhågade juden’, 153–160.

  75. 75.

    Holmila, Reporting the Holocaust.

  76. 76.

    See, for example, Kushner, The Holocaust and the Liberal Imagination; Annette Wieviorka, Déporation et genocide (Paris: Fayard Pluriel, 2013); David S. Wayman and Charles H. Rosenzveig, The World Reacts to the Holocaust (Baltimore: John Hopkins University Press, 1996); Klas-Göran Karlsson and Ulf Zander, Echoes of the Holocaust. Historical Cultures in Contemporary Europe (Lund: Nordic Academic Press, 2003); Peter Novick, The Holocaust and Collective Memory. The American Experience (London: Bloomsbury, 2000).

  77. 77.

    On this topic, see also, Sjögren, Judar i Det Svenska Folkhemmet, 175–184.

Author information

Authors and Affiliations

  1. Stockholm University, Stockholm, Sweden

    Julia Sahlström

Authors
  1. Julia Sahlström
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Corresponding author

Correspondence to Julia Sahlström .

Editor information

Editors and Affiliations

  1. Jönköping University, Jönköping, Sweden

    Johannes Heuman

  2. Uppsala University, Uppsala, Sweden

    Pontus Rudberg

Rights and permissions

Reprints and permissions

Copyright information

© 2021 The Author(s)

About this chapter

Check for updates. Verify currency and authenticity via CrossMark

Cite this chapter

Sahlström, J. (2021). Recognition, Justice, and Memory: Swedish-Jewish Reactions to the Holocaust and the Major Trials. In: Heuman, J., Rudberg, P. (eds) Early Holocaust Memory in Sweden. The Holocaust and its Contexts. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-55532-0_11

Download citation

  • DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-55532-0_11

  • Published:

  • Publisher Name: Palgrave Macmillan, Cham

  • Print ISBN: 978-3-030-55531-3

  • Online ISBN: 978-3-030-55532-0

  • eBook Packages: HistoryHistory (R0)

Publish with us

Policies and ethics

Search

Navigation