Skip to main content
SpringerLink
Log in

Bergman’s Early Scientific Career

  • Chapter
  • First Online:
Carl Wilhelm Scheele and Torbern Bergman

Part of the book series: Perspectives on the History of Chemistry ((PHC))

  • 222 Accesses

Abstract

On November 29, 1758, less than half a year after receiving his master’s degree, Bergman presided over his first own dissertation.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this chapter

Log in via an institution
Chapter
USD 29.95
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
eBook
USD 119.00
Price excludes VAT (USA)
  • Available as EPUB and PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
Softcover Book
USD 159.99
Price excludes VAT (USA)
  • Compact, lightweight edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info
Hardcover Book
USD 159.99
Price excludes VAT (USA)
  • Durable hardcover edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info

Tax calculation will be finalised at checkout

Purchases are for personal use only

Institutional subscriptions

Notes

  1. 1.

    Docent is an academic title in Sweden. In the present day, a docent title implies that a person has proved capable of carrying out independent research and shown pedagogic skills. Typically, this is equivalent to be appointed to associate professor.

  2. 2.

    Benjamin Franklin was one of the foremost authorities on electricity in the mid-eighteenth century.

  3. 3.

    Bergman does not give a reference and seems to have developed this method by himself. Whether he was the first astronomer to use the method is unknown to me.

  4. 4.

    Gissler was physician and lecturer in Härnösand. He had studied physics for Anders Celsius and Klingnestierna, chemistry for Wallerius and finally medicine for Linneaus and Rosén.

  5. 5.

    There are no contemporary portraits of Wilcke, except a silhouette.

  6. 6.

    I have found no reliable source referring to any pyroelectric properties of calcite.

  7. 7.

    In 1849, the Royal Academy transferred its mineral collection to the Museum of Natural History in Stockholm; no stones corresponding to Bergman’s and Rinmans’ descriptions are found there.

  8. 8.

    René Antoine Fercault de Réaumur (1683–1757), French physicist and zoologist.

  9. 9.

    Signed June 25, 1764.

References

  1. Bergman T, Rydell M (1758) Dissertatio physico-mathematica de attractione universali cujus partem priorem, cum consens. ampliss. facult. philos. in regia academia Upsaliensi, publico bonorum examini submittunt stipendiarius Thorbernus Bergman … et Matthias Rydell, V. Gothi, In audit. Carol. maj. die XXIX. Nov. anni MDCCLVIII. H. a. m. s. Uppsala

    Google Scholar 

  2. Hjelm PJ (1786) Åminnelse-tal öfver…Herr Torbern Bergman, Stockholm, p 18

    Google Scholar 

  3. Schück H (1916) Torbern Bergmans självbiografi, äldre svenska biografier 3–4, Uppsala, p 88

    Google Scholar 

  4. Lindroth S (1978) Svensk lärdomshistoria. Norstedts, Stockholm, Frihetstiden, p 20

    Google Scholar 

  5. Carelid G, Nordström J (1965) Torbern Bergman’s foreign correspondence. Almqvist & Wiksell, Uppsala, p XXII

    Google Scholar 

  6. Carelid G, Nordström J (1965) Torbern Bergman’s foreign correspondence. Almqvist & Wiksell, Uppsala

    Google Scholar 

  7. Carelid G, Nordström J (1965) Torbern Bergman’s foreign correspondence. Almqvist & Wiksell, Uppsala, p XXIII

    Google Scholar 

  8. Wilson B (1761) Utrag af et bref från Herr Benjamin Wilson…til Thorbern Bergman… Några nya rön vid electriciteten, KVA Handl, 22:318–320

    Google Scholar 

  9. Bergman T (1760) Anmärkningar om tysta eld-sken, KVA Handl 21:63–69

    Google Scholar 

  10. Bergman T (1759) Vetenskaps historien om rägnbågens förklaring KVA Handl 20:239–251

    Google Scholar 

  11. Bergman T (1760) Vetenskaps historien om skymningarna KVA Handl 21:239–251

    Google Scholar 

  12. Bergman T (1764) Afhandling om nordskenens högd. Förra stycket KVA Handl 25:193–210; Bergman T (1764) Afhandling om nordskenens högd. Sednare stycket KVA Handl 25:249–261

    Google Scholar 

  13. Bergman T (1766) Tilläggning om nordskenens högd KVA Handl 27:224–227

    Google Scholar 

  14. Lindroth s (1978) Svensk lärdomshistoria. Frihetstiden. Stockholm: Norstedts. P 319

    Google Scholar 

  15. Bergman T (1761) An account of the observations made on the same transit at Upsal in Sweden: In a letter to Benjamin Wilson. Phil Trans 52:227–230

    Google Scholar 

  16. Bergman T (1765) Landthushållningens nytta af noggranna meteorologiska observationer, Oeconomiska tidningar, 1765, N:o 23

    Google Scholar 

  17. van Musschenbroeck P (1747) Inledning til Naturkunnigheten, Gottfried Kiesewtter, Uppsala and Stockholm

    Google Scholar 

  18. Strömer M (1747) Rön Angående electriciteten, KVA Handl 8:138–142

    Google Scholar 

  19. Elvius P (1747) Vetenskapernas historia. Om electriciteten, KVA Handl 8:161–167

    Google Scholar 

  20. Strömer M (1752) …Om electicitetens verkan på människans kropp, KVA Handl 13:193–203

    Google Scholar 

  21. Klingenstierna S (1755) Tal om de nyaste rön vid electriciteten, KVA, Stockholm

    Google Scholar 

  22. Oseen CW (1939) Johan Carl Wilcke – Experimentalfysiker. Svenska Vetenskapsakademien, Uppsala, Kungl, p 12

    Google Scholar 

  23. Oseen CW (1939) Johan Carl Wilcke – Experimentalfysiker. Kungl, Svenska Vetenskapsakademien, Uppsala

    Google Scholar 

  24. Wilcke JC (1757) Disputatio Physica Experimentalis de Electricitatibus contrariis, Rostock

    Google Scholar 

  25. Bergman T (1762) Anmärkning om Islands krystalls electricitet. KVA Handl 23:62–65

    Google Scholar 

  26. Bergman T (1763) Electriska försök med siden-band af åtskillig färg. KVA Handl 24:323–330

    Google Scholar 

  27. Bergman T (1765) Electriska försök med sammangnidna glas-skifvor. KVA Handl 26:127–142

    Google Scholar 

  28. Bergman T (1766) Afhandling om tourmalinens electriska egenskaper KVA Handl 27:57–68

    Google Scholar 

  29. Thomson T (1831) The history of chemistry, vol II. Henry Colburn & Richard Bentley, London, p 32

    Google Scholar 

  30. Rinman S (1766) Mineralogiska rön om tourmalinen eller askblåsare-stenen, KVA Handl 27: 45–57

    Google Scholar 

  31. Wilcke JC (1766) Historien om tourmalin KVA Handl 27:90–108

    Google Scholar 

  32. Rinman S (1766) Ytterligare mineralogiska rön om brasiliansk tourmalin KVA Handl 27:109–116

    Google Scholar 

  33. Fors H (2003) Mutual favours (diss.). Depatment of History of Science and Ideas, Uppsala University, Uppsala, p 107

    Google Scholar 

  34. Zhou G, Liu H, Chen K, Gai X, Zhao C, Liao L, Shen K, Shan Fan Z Y (2018) The origin of pyroelectricity in tourmaline at varying temperature. J Alloys Coumpd 744:328–336

    Article  CAS  Google Scholar 

  35. Bergman T (1762) Et sällsamt galläple, beskrifvit KVA Handl 23:139–143

    Google Scholar 

  36. Bergman T (1763) Anmärkningar om vild-skråpukar och såg-flugor KVA Handl 24:154–175

    Google Scholar 

  37. Lindroth S (1967) Kungl. svenska vetenskapsakademiens historia 1739–1818, vol 1.1, Stockholm, KVA, p 142

    Google Scholar 

  38. Svar på frågan Huru kunna maskar, som göra skada på frukt-träd, medelst blommornas och löfvens affrätande, bäst förekommas och fördrifvas? Hvilken fråga, af Kongl. Vetensk. Academien blef upgifven, år 1762. Stockholm, KVA 1763 p i

    Google Scholar 

  39. Several authors (1763) Svar på frågan Huru kunna maskar, som göra skada på frukt-träd, medelst blommornas och löfvens affrätande, bäst förekommas och fördrifvas? Hvilken fråga, af Kongl. Vetensk. Academien blef upgifven, år 1762. Stockholm, KVA p 3

    Google Scholar 

  40. Bergman T (1779) Åminnelse-tal öfver…Högvälborne Friherren Herr Carl de Geer, Kongl. Vetenskapakademien, Stockholm, p 33

    Google Scholar 

  41. Bergman T (1764) Bref til Kongl. Vetenskaps Academiens secereterare, angående anmärkningarna, som utkommit öfver det svar på frågan om skadeliga frukt-träd-maskar, hvilket vunnit den af Kongl. Academien utlåfvda belöningen. Stockholm

    Google Scholar 

  42. Several authors (1769) Svar på den af Kongl. Vetenskaps Academien andra gången framställda frågan, huru maskar, som göra skada på frukt-träd, medelst blommornas och bladens förtärande, bäst kunna förekommas och fördrifvas, Stockholm KVA

    Google Scholar 

  43. Hjelm PJ (1786) Åminnelse-tal öfver…Herr Torbern Bergman, Stockholm, p 30

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

  1. Gothenburg, Sweden

    Anders Lennartson

Authors
  1. Anders Lennartson
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Corresponding author

Correspondence to Anders Lennartson .

Rights and permissions

Reprints and permissions

Copyright information

© 2020 Springer Nature Switzerland AG

About this chapter

Check for updates. Verify currency and authenticity via CrossMark

Cite this chapter

Lennartson, A. (2020). Bergman’s Early Scientific Career. In: Carl Wilhelm Scheele and Torbern Bergman. Perspectives on the History of Chemistry. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-49194-9_5

Download citation

Publish with us

Policies and ethics

Search

Navigation