Abstract
In the sixteenth century, the Swedish navy was one of the largest in Europe; two hundred years later, it had shrunk to one of the smallest. But the ambitions from earlier centuries persisted: to make the Baltic Sea a Swedish lake and to gain control over all the tolls and taxes of its trade. Sweden fought four wars across the eighteenth century, and the pressures of regional conflicts combined with new Enlightenment ideas to transform the organization, education, and professional character of the naval officer corps. The naval profession in eighteenth-century Sweden was an arduous occupation for most men that required skill and experience but rarely led to fame or riches.
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Notes
- 1.
Jan Glete, Navies and Nations: Warships, Navies and State Building in Europe and America, 1500–1860 (Stockholm: Almqvist and Wiksell, 1993), II, 607–10.
- 2.
Gustaf Clemensson, Flottans förläggning till Karlskrona. En studie i flottstationsfrågan före år 1683, (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1938).
- 3.
Thirty-four ships of the line, six frigates and six smaller ships. Jan Glete, Swedish Naval Administration, 1521–1721: Resource Flows and Organisational Capabilities (Leiden and Boston: Brill, 2010), 424–7.
- 4.
The navy’s handling of the plague is investigated in Karl Bergman, Pest, produktion och politisk kultur: studier i statsbildning och örlogsstadens tidigmoderna historia (Göteborg: Makadam, 2012).
- 5.
Einar Wendt, ed., Amiralitetskollegiets historia. 2, 1696–1803 (Malmö: Allhem, 1974), 175.
- 6.
Hans Norman, ed., Skärgårdsflottan: uppbyggnad, militär användning och förankring i det svenska samhället 1700–1824 (Lund: Historiska media 2002), 14–15.
- 7.
Glete, Swedish Naval Administration, and ‘1700-talets svenska linjeflotta—en offentlig institution med omställningsproblem’, Historielärarnas Förenings Årsskrift (1990–1).
- 8.
For a more thorough explanation of the Swedish manning system, see AnnaSara Hammar, Mellan kaos och kontroll. Social ordning i den svenska flottan 1670–1716 (Lund: Nordic Academic Press, 2014), 47–51.
- 9.
Erika Nylander, ‘Officerskultur och borglig offentlighet på Sveaborg. Ordenssällskapeen och den politiska makten under Gustav III’s krig 1788–90’, in Skärgårdsflottan, ed. Hans Norman (Lund: Historiska media 2002), 353–72.
- 10.
AnnaSara Hammar, ‘Stadens sociala elit’, in Örlogsstäder – innovationer, varv och vrak, ed. Andreas Linderoth (Marinmuseum i Karlskrona, 2018), 68–9.
- 11.
Salomon Mauritz von Rajalin, b. 1757, d. 1825.
- 12.
There are of course some standard works that do give descriptions of the lives of both officers and men, but neither of them base their descriptions on modern research. See for example the huge, four volume book: Otto Lybeck, ed., Svenska flottans historia: örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar (Malmö: Allhem, 1942–9).
- 13.
Glete, Navies and Nations; Glete, Swedish Naval Administration.
- 14.
There are some exceptions: Herman Wrangel, Kriget i Östersjön 1719–1721 (Karlskrona: Axel Abrahamssons Tryckeri, 2007. Originally published in 1906–07); Lars Ericsson Wolke, Lasse i Gatan: kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall (Lund: Historiska Media, 1997); Lars Ericsson Wolke, Sjöslag och rysshärjningar: kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700–1721 (Stockholm: Norstedts, 2012).
- 15.
Harry Svensson, ‘Örlogsstationen i Karlskrona 1723–1756. Utvecklingen av en tidigmodern industrianläggning’, in Örlogsstäder – innovationer, varv och vrak, ed. Andreas Linderoth (Marinmuseum i Karlskrona, 2018), 47–61.
- 16.
Nylander, ‘Officerskultur och borglig offentlighet på Sveaborg’.
- 17.
Hjalmar Börjeson, Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt, 1942).
- 18.
Flottans meritförteckningar, Flottans arkiv, Krigsarkivet, Stockholm [hereafter Flottans meritförteckningar].
- 19.
Riddarhusets stamtavlor, electronic resource (Stockholm: Riddarhusdirektionen, 2002).
- 20.
Flottans meritförteckningar F1, original, Åberg, Henrik.
- 21.
Flottans meritförteckningar, F3, appendix, Åberg, Henrik.
- 22.
Esbjörn Larsson, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. krigsakademien mellan åren 1792 och 1866 (Uppsala: Uppsala Universitet, 2005), 18.
- 23.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 24.
Skeppsgossekåren 1685–1939: ett minnesverk (Stockholm: Union, 1940).
- 25.
That this was a practice is visible in the example of Olof Smitt, who served as a cabin boy on his first two journeys in 1699 and 1700. Flottans meritförteckningar, F1. Smitt, Olof.
- 26.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 27.
Flottans meritförteckningar F1, Åberg, Henrik.
- 28.
Flottans meritförteckninga F1, Améen, Carl Ulrik. Original: ‘lärde de wetenskaper som höra teori till siöwäsendet till’.
- 29.
A word of warning might be in place here. It is fully possible that many such men might have held other positions before becoming warrant officers, but that information is not contained in the available biographies.
- 30.
Skeppsmönsterrullor Bundna, 1764–1771, Flottans arkiv, Krigsarkivet, Stockholm.
- 31.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 32.
75 of 422.
- 33.
Werner von Rosenfelt, Siöömansmemorial, Ämneshandlingar, Militaria, Handlingar rörande flottan vol. instruktioner m.m. för militärpersonalen 1620–1800 (M1789), Riksarkivet, Stockholm; Kungligt sjöreglemente 1741, Krigsarkivet, Stockholm.
- 34.
Amiralitetsrätten December 17 1692, a conflict between volunteer Anders Drake and konstapel Johan Schieder. Flottans arkiv, Amiralitetsrätten, A protokoll 1692, Krigsarkivet, Stockholm.
- 35.
For the purchase system in the army, see Fredrik Thisner, Militärstatens arvegods: officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720–1800 (Uppsala: Uppsala Universitet, 2007), 119–63.
- 36.
Sten Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865: studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning (Lund: Gleerup, 1975).
- 37.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 38.
The regulations for example stipulated that skill and competence, not age or years in the service, should be the leading principle for promotion. See Sven Wilhelm Gynther, Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta (Härnösand, 1851–1870), vol. 6: ‘Officerare avancera ej efter tour, utan efter skicklighet enl. Kongl. Brev den 26 Mars 1748’, 78.
- 39.
Sten Carlsson, Ståndssamhälle och ståndspersoner, 44.
- 40.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 41.
Hammar, Mellan kaos och kontroll, 185–6.
- 42.
Daniel Lindmark, Pennan, plikten, prestigen och plogen: den folkliga skrivkunnighetens spridning och funktion före folkskolan (Umeå: Institutionen för Religionsvetenskap, 1994).
- 43.
Carl Tersmeden, Amiral Carl Tersmedens memoarer: Vol. 1: Från kadettåren (Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1912), 15–16.
- 44.
Tersmeden, Från kadettåren, 17.
- 45.
Flottans meritförteckningar F1, Åberg, Henrik.
- 46.
Flottans meritförteckningar F1, Adler, Sebastian Magnus.
- 47.
Riddarhusets stamtavlor, Stråle af Ekna, A87.
- 48.
Skeppsgossekompanier 1748–1797, Flottans arkiv, Krigsarkivet, Stockholm.
- 49.
Sjöstrand, Kadettskolan i Karlskrona.
- 50.
Larsson, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning.
- 51.
Sjöstrand, Kadettskolan i Karlskrona, 169–78.
- 52.
Detlof von Saldern, Letter of October 26, 1774, Kadettskolans arkiv, Krigsarkivet, Stockholm.
- 53.
Flottans meritförteckningar F1, Adelsvärd, Carl Gustaf.
- 54.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 55.
Flottans meritförteckningar F1, Améen, Carl Ulrik.
- 56.
Sven Wilhelm Gynther, Författningssamling för Kongl. Maj:ts flotta (Härnösand, 1851–70), II, 22–3.
- 57.
György Nováky, ‘Swedish naval personnel in the merchant marine and in foreign naval service in the eighteenth century’, Forum navale 62 (2006): 56.
- 58.
Flottans meritförteckningar F1, Adler, Magnus Sebastian.
- 59.
Flottans meritförteckningar F1, Åberg, Henrik.
- 60.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 61.
Flottans meritförteckningar F1, Billing, Thomas.
- 62.
Flottans meritförteckningar F1, Ankarklo.
- 63.
Flottans meritförteckningar, Ankarloo, Fredrik Magnus.
- 64.
Nováky, ‘Swedish naval personnel’.
- 65.
Hammar, Mellan kaos och kontroll, 178–86.
- 66.
For a more thorough discussion about discipline and the tolerance for misbehaviour see AnnaSara Hammar, ‘How to Transform Peasants into Seamen: The Manning of the Swedish Navy and a Double-Faced Maritime Culture’, International Journal of Maritime History 27 (November 2015): 696–707.
- 67.
Generalauditören, July 12, 1758, Karl Stålhandske, Riksarkivet, Stockholm.
- 68.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 69.
Author’s database, Swedish eighteenth-century naval officers.
- 70.
He was born in 1691 and died in 1778.
- 71.
Historisk statistik för Sverige, Befolkning del 1 1720–1967 (Stockholm: Statistiska Centralbyrån, Allmänna Förlaget, 1969), 118.
Author information
Authors and Affiliations
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2019 The Author(s)
About this chapter
Cite this chapter
Hammar, A. (2019). Sweden: Seeking Foreign Waters. In: Wilson, E., Hammar, A., Seerup, J. (eds) Eighteenth-Century Naval Officers. War, Culture and Society, 1750 –1850. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-25700-2_6
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-25700-2_6
Published:
Publisher Name: Palgrave Macmillan, Cham
Print ISBN: 978-3-030-25699-9
Online ISBN: 978-3-030-25700-2
eBook Packages: HistoryHistory (R0)