Advertisement

Juridification of Swedish Education – Changing Conditions for Teachers’ Professional Work

  • Andreas Bergh
  • Emma ArnebackEmail author
Chapter
Part of the Young People and Learning Processes in School and Everyday Life book series (YPLP, volume 2)

Abstract

In this chapter, we take interest in a specific part of the extensive changes that have been made in the governance of Swedish education during the last two decades: the increase of legal regulations. This increase is a sign of what in earlier research is called juridification, which may lead to a variety of tensions that we currently know too little about. More specifically, the aim of this chapter is to study how juridification of education conditions teachers’ work on the knowledge and values expressed in national policy documents. The empirical material consists of Swedish national education policy texts produced from the early 1990s and onwards. Methodologically, we make use of two theoretical concepts that position teachers’ assignments and possible actions in different ways: management of placement and management of expectation. The results demonstrate that the increase of a juridical language clearly condition teachers’ professional work. In the worst case, the legal concepts may result in more instrumental relationships where teachers focus on their role as assessors and monitors. At the same time, it depends on how the legal concepts are interpreted and enacted by school staff. Here, there is a need of further studies on how different emphasises and combinations of a juridical vocabulary and a pedagogical vocabulary condition the relationships that are formed in local school practices.

References

  1. Arneback, E. (2012). Med kränkningen som måttstock. Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan [With ‘Violations’ as a Yardstick. Planned Responses to Expressions of Racism in Upper Secondary Schools]. Örebro Studies in Education, 34.Google Scholar
  2. Arneback, E. (2013). Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan. [Responsens to Racism in Upper Secondary Schools]. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, 2, 139–165.CrossRefGoogle Scholar
  3. Arneback, E., & Jämte, J. (2015). Rasism och antirasism i skolan [Racism and anti-racism in education]. In C. Ljunggren et al. (Eds.), Kontroversiella frågor: Om kunskap och politik i samhällsundervisningen (pp. 43–60). Malmö: Gleerups.Google Scholar
  4. Ball, S. J., Maguire, M., & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactments in secondary schools. New York: Routledge.CrossRefGoogle Scholar
  5. Bergh, A. (2010). Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning [What does Quality do to Education?: Different Meanings of the Concept of Quality and their Consequences for Education]. Örebro: Örebro Studies in Education, 29.Google Scholar
  6. Bergh, A. (2015). Local quality work in an age of accountability between autonomy and control. Journal of Education Policy, 30(4), 590–607.CrossRefGoogle Scholar
  7. Bergh, A., & Arneback, E. (2016). Hur villkorar juridifieringen lärarprofessionens arbete med skolans kunskaper och värden? [How does juridification condition teachers’ work with knowledge and values in school?]. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 25(1), 11–31.Google Scholar
  8. Bergh, A., & Wahlström, N. (2018). Conflicting goals of educational action – A study of teacher agency from a perspective of transactional realism. Curriculum Journal, 29(1), 134–149.CrossRefGoogle Scholar
  9. Bill 1990/91:18. Regeringens proposition om ansvaret för skolan [Government Bill on Responsibility for the School].Google Scholar
  10. Bill 1992/93:220. En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan [A new Curriculum for Compulsory School and a new Grading Scale for the Compulsory School, the Sami School and the Special School].Google Scholar
  11. Bill 2005/06:38. Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever [Safety, Respect and Responsibility – On Prohibition of Discrimination and other Degrading Treatment of Children and Students].Google Scholar
  12. Bill 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan [Clearer Goals and Knowledge Requirements – New Curricula for School].Google Scholar
  13. Bill 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet [The new Education Act – For Knowledge, Freedom of Choice and Safety].Google Scholar
  14. Bill. 1988/89:4. Skolans utveckling och styrning [The Development and Governing of School].Google Scholar
  15. Bill. 1988/89:100. Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1989/90 [Government Bill on Budget Proposal for the Fiscal Year 1989/90].Google Scholar
  16. Blichner, L. C., & Molander, A. (2008). Mapping juridification. European Law Journal, 14(1), 36–54.CrossRefGoogle Scholar
  17. Brännström, L. (2009). Förrättsligande. En studie av rättens risker och möjligheter med fokus på patientens ställning. Diss. Lund: Lunds universitet.Google Scholar
  18. Carlbaum, S. (2016). Juridifiering och utbildningsval: Konsekvenser av elevers och studenters rättigheter [Juridification and educational choice: Consequences of pupil’s and student’s rights]. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 25(1), 53–72.Google Scholar
  19. Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker [Knowledge Cultures and Teaching Practices]. Göteborg: Daidalos.Google Scholar
  20. Colnerud, G. (2014a). Lärares yrkesetiska dilemman och den ökande juridifieringen i Sverige [Teacher’s professional dilemmas and the increasing juridification in Sweden]. Nordic Journal of Applied Ethics, 8(2), 22–30.Google Scholar
  21. Colnerud, G. (2014b). Värdepedagogik: Om vikten av ett urskiljande språk [Value pedagogy. Ethics and democracy in pre-school and school]. In E. Johansson & R. Thornberg (Eds.), Värdepedagogik. Etik och demokrati i förskola och skola (pp. 35–52). Stockholm: Liber.Google Scholar
  22. Dahler-Larsen, P. (2012). The evaluation society. Stanford: Stanford Business Books, an imprint of Stanford University Press.Google Scholar
  23. Englund, T. (1986). Curriculum as a Political Problem. Changing Educational Conceptions with Special Reference to Citizenship Education (Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 25). Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  24. Englund, T. (Ed.). (1996). Utbildningspolitiskt systemskifte? [Educational Policy Shift]. Stockholm: HLS Förlag.Google Scholar
  25. Englund, A.-L., & Englund, T. (2012). Hur realisera värdegrunden? Historia, olika uttolkningar: vad är “värdegrundsstärkande?” [How to Realize the Value Base? History, Different Interpretations: What can Strengthen the Value Base?]. Örebro: Örebro universitet. Rapporter i pedagogik, 17.Google Scholar
  26. Evetts, J. (2011). A new professionalism? Challenges and opportunities. Current Sociology, 59(4), 406–422.CrossRefGoogle Scholar
  27. Forsberg, E., & Wallin, E., (Eds.). (2006). Skolans kontrollregim – ett kontraproduktivt system för styrning? [The Control Regime of School – A Counterproductive Governing System?]. Stockholm: HLS Förlag.Google Scholar
  28. Forum för levande historia & BRÅ (2004). Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga [Intolerance. Anti-Semitic, Homophobic, Islamophobic and Xhenophobic Tendencies Among Young People]. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Google Scholar
  29. Freidson, E. (1970). Professionalism. The third logic. Cambridge: Polity Press.Google Scholar
  30. Habermas, J. (1987). The Theory of Communicative Action. Vol 2: Lifeworld and System: A Critique of Functionalist Reason. Boston: Beacon Press.Google Scholar
  31. Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning [Excellent Teaching. Success Factors from a Swedish and International Outlook]. Stockholm: Natur & Kultur.Google Scholar
  32. Hall, J., & Sivesind, K. (2015). State school inspection policy in Norway and Sweden (2002–2012): A reconfiguration of governing modes? Journal of Education Policy, 30(3), 429–458.CrossRefGoogle Scholar
  33. Hammarén, N., Lunneblad, J., Johansson, T., & Odenbring, Y. (2015). The school as crime scene: Discourses on degrading treatment in Swedish schools. Power and Education, 7(3), 272–288.CrossRefGoogle Scholar
  34. Hopmann, S. (2008). No child, no school, no state left behind: Schooling in the age of accountability. Journal of Curriculum Studies, 40(4), 417–456.CrossRefGoogle Scholar
  35. Hult, A., & Lindgren, J. (2016). Med lagen som rättesnöre – kunskapsformer i lärares arbete mot kränkande behandling [Judging by the (law)book: Knowledge forms in teachers’ work against degrading behavior]. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 25(1), 73–93.Google Scholar
  36. Landahl, J. (2006). Auktoritet och ansvar. Lärares fostrans- och omsorgsarbete i historisk belysning. Arbetsliv i omvandling 2006:12. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Google Scholar
  37. Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Curriculum for the Compulsory School, Preschool Class and School-age Educare]. Stockholm: Skolverket.Google Scholar
  38. Linné, A. (1996). Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och förändring i lärarutbildningen [Moral, Child or Science? A Study of Tradition and Change in Teacher Education]. Stockholm: HLS Förlag, Studies in Educational Sciences, 6.Google Scholar
  39. Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Curriculum for the Upper Secondary School]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Google Scholar
  40. Lundahl, C., & Tveit, S. (2014). Att legitimera nationella prov i Sverige och Norge – en fråga om profession och tradition. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4–5), 297–323.Google Scholar
  41. Lundgren, U. P. (1977). Model analysis of pedagogical processes 2nd ed 1981. Studies in Curriculum Theory and Cultural Reproduction 2/5. Stockholm Institute of Education. Department of Educational Research.Google Scholar
  42. Møller, J., & Ottesen, E. (2016). Rettslig regulering og profesjonelle normer i skolan [Legal regulation and professional norms in schools]. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 25(1), 113–130.Google Scholar
  43. Morawski, J. (2010). Mellan frihet och kontroll. Om läroplanskonstruktioner i svensk historia [Between Freedom and Control. Constructions of Curricula in Swedish schools]. Örebro: Örebro Studies in Education, 28.Google Scholar
  44. National Agency for Education. (2000). En fördjupad studie om värdegrunden – om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena [An In-depth Study of the Value Base – On Encounters, Relations and Conversations as Prerequisite for the Work on Basic Values] (Dnr 2000:1613). Stockholm: Skolverket.Google Scholar
  45. National Agency for Education. (2002). Rapportering av regeringsuppdrag. Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft [Relations in School – A Developing or Destructive Force] (Dnr 01-2001:2136). Stockholm: Skolverket.Google Scholar
  46. National Agency for Education. (2011). Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. [General Advice for the Planning and Implementation of Education – the Elementary School, Compulsory School, Special School and Sami School]. Stockholm: Skolverket. Google Scholar
  47. National Agency for Education. (2012a). Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet [General Advice with Comments on Systematic Quality Work – For the School Sector]. Stockholm: Skolverket.Google Scholar
  48. National Agency for Education. (2012b). Allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling [General Advice. Counteracting Discrimination and Degrading Treatment]. Stockholm: Skolverket.Google Scholar
  49. National Agency for Education. (2015). Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd [Students’ Right to Knowledge, Extra Adjustments and Special Support]. http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159813!/Menu/article/attachment/1505_ratt_%20till_kunskap_sarskilt_stöd.pdf
  50. Novak, J. (2016). Juridification and education. In M. A. Peters (Ed.), Encyclopedia of Educational Philosophy and Theory. Singapore: Springer.  https://doi.org/10.1007/978-981-287-532-7_480-1.Google Scholar
  51. Orlenius, K. (2001). Värdegrunden – Finns den? [The Value Base – Is it Real]. Stockholm: Runa förlag.Google Scholar
  52. Pettersson, D. (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan [International Knowledge Assessments: An Element of National Educational Steering]. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 120.Google Scholar
  53. Rosén, M., Arneback, E., & Bergh, A. (2018). Enactment of juridification in education – A theoretical exploration. Paper presented at the NERA conference in Oslo, March 2018.Google Scholar
  54. Runesdotter, C. (2016). Avregleringens pris. Om juridifieringen av svensk skola ur skolaktörers perspektiv [The price of de-regulation. On the juridification of the Swedish school from school actors perspectives]. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 25(1), 95–111.Google Scholar
  55. SFS 2006:67. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever [Students Welfare Act, Sweden].Google Scholar
  56. SFS 2008:567. Diskrimineringslag [Discrimination Act, Sweden].Google Scholar
  57. SFS 2010:800. Skollagen [Education Act, Sweden].Google Scholar
  58. Skr 1996/97:112. Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet [Development Plan for Pre-school, School and Adult Education – Quality and Equivalence]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Google Scholar
  59. Solbrekke, T. D., & Englund, T. (2011). Bringing professional responsibility back in. Studies in Higher Education, 36(7), 847–861.CrossRefGoogle Scholar
  60. Solbrekke, T. D., & Englund, T. (2014). Certification of teachers: Tensions in a new signature reform. Professions & Professionalism, 4(2), 1–13.CrossRefGoogle Scholar
  61. SOU 1992:94. Skola för bildning. Läroplanskommitténs betänkande [A School for Bildung. Report from the School Committee]. Stockholm: Allmänna Förlaget.Google Scholar
  62. SOU 2004:50. Skolans ansvar för kränkningar av elever [The schools’ Responsibility for Violations of Students]. Stockholm: Fritzes.Google Scholar
  63. SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Betänkande från Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan [Clear Goals and Knowledge Requirements in Compulsory School. Report from the Investigation on Goals and Evaluation in Compulsory School]. Stockholm: Fritzes.Google Scholar
  64. Swedish National Agency for School Improvement (2003). Olikas lika värde [Equal Value of Different People]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.Google Scholar
  65. Swedish Schools Inspectorate (2015a). Föreläggande vid vite efter tillsyn av Iggesunds skola i Hudiksvalls kommun [Injunctions for Penalty Payment after Supervision of the Iggesund School in Hudiksvall] (Dnr 43-2013:4696). Stockholm: Skolinspektionen.Google Scholar
  66. Swedish Schools Inspectorate. (2015b). Föreläggande vid vite efter tillsyn av Martinskolan Söders Waldorfskola i Stockholms kommun [Injunctions for Penalty Payment After Supervision of the Martinskolan Söders Waldorf School in Stockholm] (Dnr 44-2012:4410). Stockholm: Skolinspektionen.Google Scholar
  67. Wahlström, N. (2002). Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser [On the Shift of Responsibility for Compulsory Schooling. The Path to Management by Objectives and Results and some of its Consequences]. Örebro: Örebro Studies in Education, 3.Google Scholar
  68. Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik [Curriculum Theory and Didactics]. Malmö: Gleerups.Google Scholar
  69. Zackari, G., & Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan [The Value Base Book. On Conversations for Democracy in School]. Utbildningsdepartementets Värdegrundsprojekt, Regeringskansliet.Google Scholar

Copyright information

© Springer Nature Switzerland AG 2019

Authors and Affiliations

  1. 1.School of Humanities, Education and Social SciencesÖrebro UniversityÖrebroSweden

Personalised recommendations