Sweden

Past Didactic Influence and Present Efforts to Create Learning Progressions
Chapter
Part of the International Perspectives on Geographical Education book series (IPGE)

Abstract

The Swedish school system comprises three school types: preschool, compulsory school (9 years) and secondary school (3 years). The latest curriculum reform was completed in 2011, updating policy documents and restructuring syllabuses, clarifying subject specific abilities and knowledge requirements. In 2012, national tests in geography were instituted for years 6 and 9, yielding support for equal and fair assessment, and concretizing curriculum and syllabus. National tests have proved to be the single most important factor for accomplishing a change of teachers’ teaching. The purpose of this article is to discuss teaching, progression and assessing pupils’ knowledge in the geography subject. Three didactic issues in teaching and knowledge assessment, purpose, content, and method, are furthermore highlighted.

Keywords

Geography Education National test Assessment 

References

  1. Alexandre, F. (2009). Epistemological awareness and geographical education in Portugal: the practice of newly qualified teachers. International Research in Geographical and Environmental Education, 18(4), 253–259.CrossRefGoogle Scholar
  2. Alm Fjellborg, A. (2014). Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi – Sammanställning av lärarenkät 2014. Rapport nr 4. Rapportserie för Nationella prov i Geografi. www.natprov.edu.uu.se
  3. Au, W. (2007). High-stakes testing and curriculum control. A qualitative metasynthesis. Educational researcher, 36(5), 258–267.Google Scholar
  4. Bladh, G. (2014). Geografilärare och geografiundervisning i den svenska grundskolan – några delresultat av en enkätstudie. Geografiska notiser, 72(4), 158–168.Google Scholar
  5. Bladh, G., & Molin, L. (2012). Skolämnet geografi och geografididaktisk forskning i Sverige och Norden. In: Gericke, N. och Schüllerqvist, B. (red): Ämnesdidaktisk komparation – länder, ämnen, teorier, metoder och resultat. Selected papers presented at the third Nordic conference of subject didactics (NOFA3) vid Karlstads universitet, 2011. Karlstad University Press 2012, 59–74.Google Scholar
  6. Broady, D. (1992). Bildningstraditioner och läroplaner. In: Läroplanskommittén, 1992. Skola för bildning: huvudbetänkande, Stockholm: Allmänna förlag.Google Scholar
  7. Carlgren, I. (2009). Kunskapssynen i 90-talets läroplanskonstruktion. In: Carlgren, I, Forsberg, E. and Lindberg, V. (Eds.), Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion, 16–38, Stockholm, Stockholms universitets förlag.Google Scholar
  8. Carlgren, I., Forsberg, E., & Lindberg, V. (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitets förlag.Google Scholar
  9. Gottfridsson, H. O., & Bladh, G. (2012). Hur ser geografiundervisningen i den svenska skolan ut idag? Geografiska notiser, 4, 162–163.Google Scholar
  10. Grubbström A., Alm Fjellborg A., & Molin L. (2013). Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi. Sammanställning av lärarenkät i samband med utprövningsomgången våren 2013. Rapport nr 1. Rapportserie för Nationella prov i Geografi. www.natprov.edu.uu.se
  11. Hennerdal, P. (2015). Education through Maps: The Challenges of Knowing and Understanding the World. Ph.D., Department of Human Geography, Stockholm University.Google Scholar
  12. Holmén, H., & Anderberg, S. (1993). Geografiämnet i gymnasiet – kunskapssyn, ämnesuppfattning, arbetsformer. Utvärderingsenheten, Lunds universitet nr 93, 191, Lund.Google Scholar
  13. Kolenc Kolnik, K. (2010). Lifelong learning and the professional development of geography teachers: A view from Slovenia. Journal of Geography in Higher Education, 34(1), 53–58.CrossRefGoogle Scholar
  14. Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Ph.D., Malmö Studies in Educational Sciences 24, Malmö Högskola.Google Scholar
  15. Lindberg, V. (2009). Kunskapsuppfattningar och inter/nationella redskap för bedömning. In: Carlgren, I, Forsberg, E. &Lindberg, V. (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitets förlag.Google Scholar
  16. Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., & Mickwitz, L. (Eds.). (2015). Betygens geografi: forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt: delrapport från skolforsk-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet.Google Scholar
  17. Lundqvist, E., & Lidar, M. (2013). Nationella prov i NO och lärares val av undervisningsinnehåll. Utbildning and Demokrati, 22(3), 85–106.Google Scholar
  18. Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral: En studie av skolgeografins innehållsval. Geografiska Regionstudier, nr 69. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.Google Scholar
  19. Molin, L. (2013a): Ämnesprov i grundskolans årskurs 6, Provrapport 2013, åk 9. http://natprov.edu.uu.se/digitalAssets/300/300260_3provrapportgeografiak6vt2013.pdf
  20. Molin, L. (2013b): Ämnesprov i grundskolans årskurs 9, Provrapport 2013, åk 9. http://natprov.edu.uu.se/digitalAssets/300/300260_3provrapportgeografiak9vt2013.pdf
  21. Molin, L., & Grubbström, A. (2013). Are teachers and students ready for the new middle school geography syllabus in Sweden? Traditions in geography teaching, current teacher practices and student achievements. Norwegian Journal of Geography, Routledge, 67(3), 142–147.Google Scholar
  22. Molin, L. (2014a). Ämnesprov i grundskolans årskurs 6, Provrapport 2014, åk 6. http://natprov.edu.uu.se/digitalAssets/300/300260_3provrapportgeografiak6vt14.pdf.
  23. Molin, L. (2014b). Ämnesprov i grundskolans årskurs 9, Provrapport 2014, åk 9. http://natprov.edu.uu.se/digitalAssets/300/300260_3provrapportgeografiak9vt2014.pdf.
  24. Molin, L., Grubbström, A., Bladh, G., Westermark, Å., Ojanne, K., Gottfridsson, H. O., & Karlssson, S. (2016). Do personal experiences have an impact on teaching and didactic choices in Geography? European Journal of Geography (submitted/in progress).Google Scholar
  25. Nilsson, M. (2009). Geografilärare. I. B. Schüllerqvist och C. Osbeck (red.). Ämnesdidaktiska insikter och strategier (pp. 83–116). Karlstad: Karlstad University Press.Google Scholar
  26. Oerbring, D. (Fortcoming). Dissertation. Lund University.Google Scholar
  27. Ojanne, K. (1999). Vad är geografi för en blivande lärare?. Geografiska notiser, 57(1), 18–31.Google Scholar
  28. SOU. (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan: Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Google Scholar
  29. SOU. (2008). Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.Google Scholar
  30. The Swedish National Agency for Education. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Huvudrapport – naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i årskurs 9, Stockholm, the Swedish National Agency for Education.Google Scholar
  31. The Swedish National Agency for Education. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes 3.Google Scholar
  32. The Swedish National Agency for Education. (2011a). Curriculum for the compulsory school system, the preschool class and the recreation centre 2011 (Lgr11). Stockholm: the Swedish National Agency for Education.Google Scholar
  33. The Swedish National Agency for Education. (2011b). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: the Swedish National Agency for Education.Google Scholar
  34. The Swedish National Agency for Education. (2011c). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: The Swedish National Agency for Education.Google Scholar
  35. The Swedish National Agency for Education. (2013). Kommentarmaterial till kunskapskraven i geografi. Stockholm: the Swedish National Agency for Education.Google Scholar
  36. The Swedish National Agency for Education. (2015). An assessment of the situation in the Swedish school system 2015. Report 421. Stockholm.Google Scholar
  37. Torbjörnsson, T., & Molin, L. (2015). In school we have no time for the future: voices of Swedish upper secondary school students’ about solidarity and the future. International Research in Geographical and Environmental Education., 24(4), 338–354.CrossRefGoogle Scholar
  38. Utbildningsdepartementet. (2011). Uppdrag om nationella prov. Regeringsbeslut U2011/6543/S. Utbildningsdepartementet, Stockholm.Google Scholar
  39. Wennberg, G. (1990). Geografi och skolgeografi: Ett ämnes förändringar. Ph.D. thesis. Uppsala Studies in Education 33. Stockholm: Almqvist and Wiksell.Google Scholar
  40. Williams, R. (1973). Base and superstructure in marxist cultural theory. New Left Review, 82, 3–16.Google Scholar

Copyright information

© Springer International Publishing Switzerland 2017

Authors and Affiliations

  1. 1.UppsalaSweden

Personalised recommendations