Advertisement

Gateway of Gothenburg

  • Per HallénEmail author
Chapter
Part of the Palgrave Studies in Economic History book series (PEHS)

Abstract

The gateway of Gothenburg is more than the history of one city, it is the history of at least three, from the 1470s to modern times. As in all gateways, the transportation and the flow of goods are important and form the backbone of the chapter. Gateways are always a part of the international as well as the national, regional and local economy. The reasoning behind the founding of the first gateway city in the area was the expansion of trade and commerce in the Atlantic and the North Sea, and that is still today important to the modern gateway city.

References

Newspaper

  1. Härryda Posten. Visioner på väg att förverkligas. February 13, 2019.Google Scholar

Literature

  1. Andersson, B. (1996). Göteborgs historia: näringsliv och samhällsutveckling 1, Från fästningsstad till handelsstad 1619–1820. Stockholm: Nerenius & Santérus.Google Scholar
  2. Andersson, H., & Carlsson, K. (2001). Kungahällaprojektet - en bakgrundsteckning. In Lund studies in medieval archaeology, 0283-6874 ; 28. Kungahälla : problem och forskning kring stadens äldsta historia. Uddevalla: Bohusläns museums förl.Google Scholar
  3. Attman, A. (1979). Tre föreläsningar 1978. Göteborg: Kungl. Vetenskaps-och vitterhets-samhället i Göteborg.Google Scholar
  4. Behre, G. (1982). Göteborg, Skottland och vackre prinsen. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb.Google Scholar
  5. Bengtsson, K. (1998). Den flyttande staden. Fynd. Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg, 1998(1–2).Google Scholar
  6. Carlsson, K. (2001). Keramiken i Kungahälla - kronologi, handel och funktion. In Lund studies in medieval archaeology, 0283-6874 ; 28. Kungahälla : problem och forskning kring stadens äldsta historia. Uddevalla: Bohusläns museums förl.Google Scholar
  7. Claesson, P. (2014). Forntida bosättning vid älven. Fynd. Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg, 2014.Google Scholar
  8. Cornell, P., Nilsson, A., Palm, L., & Rosén, C. (2017). A Scandinavian town and its hinterland: The case of Nya Lödöse. International Journal of Historical Archaeology, 22(2), 1–17.Google Scholar
  9. Dahlbäck, G. (1995). I medeltidens Stockholm. Stockholm: Stockholmia.Google Scholar
  10. Eboskog, M., & Lega, J. (2014). Osbacken - en handelsstaion vid älven. Fynd. Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg, 2014.Google Scholar
  11. Ekre, R. (1993). Lödöse och Göta älvdalen från 1200-talet till 1500-talet. In Kring Göta älv : studier i en dalgång. Göteborg: Tre böcker.Google Scholar
  12. Eliassen, F.-E., Mikkelsen, J., & Poulsen, B. (2001). Regional integration in early modern Scandinavia. Odense: Odense University Press.Google Scholar
  13. Forsström, Å. (2003). Transportnät och trafikflöden. In Sveriges nationalatlas [Kartografiskt material] Västra Götaland. Gävle : Kartförl.Google Scholar
  14. Fritz, M. (1996). Göteborgs historia: näringsliv och samhällsutveckling. 2, Från handelsstad till industristad 1820–1920. Stockholm: Nerenius & Santérus.Google Scholar
  15. Gooch, G. D. (1991). Teknikimporten från Storbritannien 1825–1850: en studie av Göta kanals och Motala verkstads betydelse som förindustriella teknikimportörer: [en rapport från forskningsprojektet Göta kanal]. Linköping: Univ.Google Scholar
  16. Gooch, G. D., & Castensson, R. (1991). The transfer of technology from Great Britain to Sweden 1825–1850: A study of the international diffusion of machine technology. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 73(3), 175–185.Google Scholar
  17. Grill, E. (1954). Städernas Handel. In Hallands historia. [1], Från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645. Halmstad.Google Scholar
  18. Hallén, P. (2007). Sill och tran byggde Majorna. In Majornas historia : krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Göteborg: Landsarkivet.Google Scholar
  19. Hallén, P. (2010a). Kvarnbyns spinnerier och det dynamiska västsvenska bomullsindustriområdet. In Det stora fallet: en historia om Mölndals kvarnby och kraften i fallet. Lund: Sekel.Google Scholar
  20. Hallén, P. (2010b). Omvandling och mekanisering av textilindustrin. In Det stora fallet : en historia om Mölndals kvarnby och kraften i fallet. Lund: Sekel.Google Scholar
  21. Hallén, P., Aldman, L.-A., & Fritz, M. (2015). Krona eller klave: utvecklingen av kreditmarknaden i Göteborg under 1800-talet. Malmö: Universus Academic Press.Google Scholar
  22. Hammarström, I. (1970). Stockholm i svensk ekonomi 1850–1914. Hämtad från. http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/Grid.fwx?archiveId=5000&search=(IPTC187%20contains(SSMB_0000538_01_)).
  23. Harlitz, E. (2010). Urbana system och riksbildning i Skandinavien: en studie av Lödöses uppgång och fall ca 1050–1646. Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Google Scholar
  24. Heckscher, E. F. (1923). Den ekonomiska innebörden av 1500-och 1600-talens svenska stadsgrundningar.Google Scholar
  25. Heckscher, E. F., & Westergaard, H. (1922). The continental system: An economic interpretation. Oxford: Clarendon.Google Scholar
  26. Helle, K. (2006). Norsk byhistorie: urbanisering gjennom 1300 år. Oslo: Pax.Google Scholar
  27. Högberg, S. (1981). Stockholms historia 1, Den medeltida köpstaden. Hans Nådes stad. Stormaktens huvudstad. Borgarnas stad. Stockholm: Bonnier fakta.Google Scholar
  28. Jackson, G. (1972). Hull in the eighteenth century: A study in economic and social history. London: Oxford University Press.Google Scholar
  29. Kirby, D., & Wahlén, J. (1994). Östersjöländernas historia 1492–1772. Stockholm: Atlantis.Google Scholar
  30. Langenbach, H. (2004). Festungsbau in Göteborg: Bauruine und Rekordprojekt 1619–1660: eine Studie zu Planung, Durchführung, Finanzierung, Abrechnung, Kosten und Organisation. Hamburg: Krämer.Google Scholar
  31. Linge, L. (1969). Gränshandeln i svensk politik under äldre Vasatid. Lund: Gleerup.Google Scholar
  32. Linge, L. (1993). Göta älv som riksgräns och handelsled. I Kring Göta älv: studier i en dalgång. Göteborg: Tre böcker.Google Scholar
  33. Nilsson, L. (1963). Det stora sillfisket 1752–1808. Stockholm.Google Scholar
  34. Nordqvist, B. (2014). Från Samarkand till Göta älv - aktuella arkeologiska nedslag från romersk järnålder till tidig vikingatid. Fynd. Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg, 2014.Google Scholar
  35. Notteboom, T. E. (2010). Concentration and the formation of multi-port gateway regions in the European container port system: An update. Journal of Transport Geography, 18(4), 567–583.CrossRefGoogle Scholar
  36. Notteboom, T. E., & Rodrigue, J.-P. (2005). Port regionalization: Towards a new phase in port development. Maritime Policy & Management, 32(3), 297–313.CrossRefGoogle Scholar
  37. Olsson, K. (1996). Göteborgs historia: näringsliv och samhällsutveckling. 3, Från industristad till tjänstestad 1920–1995. Stockholm: Nerenius & Santérus.Google Scholar
  38. Olsson, K. (2007a). En trävaruexport av nationell betydelse – Dicksons Majnabbe. In Majornas historia : krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Göteborg: Landsarkivet.Google Scholar
  39. Olsson, K. (2007b). Inkorporeringen med Göteborg år 1868 – en införlivning med en lång förhistoria. In Majornas historia : krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Göteborg: Landsarkivet.Google Scholar
  40. Olsson, K. (2007c). Sockerraffinaderiet vid Klippan – Sveriges första storindustri. In Majornas historia : krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Göteborg: Landsarkivet.Google Scholar
  41. Poulsen, B. (2008). Dutch herring: An environmental history, c. 1600–1860. Amsterdam: Aksant.Google Scholar
  42. Rimmer, P. J. (2007). Port dynamics since 1965: Past patterns, current conditions and future directions. Journal of International Logistics and Trade, 5(1), 75–97.CrossRefGoogle Scholar
  43. Rosén, C. (2004). Stadsbor och bönder: materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal. Mölndal: UV-Väst, Riksantikvarieämbetet.Google Scholar
  44. Scander, R. (1975). Karl IX:s Göteborg på Hisingen: en holländsk koloni med svenskt medborgarskap. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb.Google Scholar
  45. Schön, L., & Schubert, K. (2010). Sweden’s road to modernity: An economic history. Stockholm: SNS förlag.Google Scholar
  46. Smith, A., & Cannon, E. (1937). An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations. New York: W. Strahan and T. Cadell.Google Scholar
  47. Statistisk årsbok Göteborg. (1925).Google Scholar
  48. Storstadsregioner i förändring [Elektronisk resurs] : underlagsrapport från Storstadsutredningen. (1989). Hämtad från. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-7263440.
  49. Svedberg, V., & Jonsson, L. (2006). Medeltida urbanisering och fiske i Västsverige. Göteborg: Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet.Google Scholar
  50. Ugglas, C. R. af. (1931). Lödöse: (gamla Lödöse): historia och arkeologi. Göteborg: Medéns bokh. i distr.Google Scholar
  51. Vretemark, M. (2001). Kungahälla - om handel och varuutbyte med animalieprodukter. In Lund studies in medieval archaeology, 0283-6874 ; 28. Kungahälla : problem och forskning kring stadens äldsta historia. Uddevalla: Bohusläns museums förl.Google Scholar
  52. Vretemark, M. (2018). Kristna vikingar i Varnhem. [Skara]: Västergötlands museum.Google Scholar
  53. Weibull, C. (1967). Landet vid Göta älvs mynning. Städer och fästningar. In Historia kring Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand.Google Scholar
  54. Wetterberg, G. (2002). Kanslern : Axel Oxenstierna i sin tid. D. 1. Stockholm: Atlantis.Google Scholar

Copyright information

© The Author(s) 2019

Authors and Affiliations

  1. 1.University of GothenburgGothenburgSweden

Personalised recommendations