Abstract
From an intersectional perspective, this article will identify, critically analyse and deepen the understanding of how the social categories gender, class, ethnicity and nationality are inscribed and interlinked in the official narratives performed by the public actors in the field of cultural heritage management. This article will analyse the contemporary discourse of the official institutional cultural heritage management actors, with special emphasis on Protection Orders made by the Directorate for Cultural Heritage in Norway. It is important to analyse this kind of material because it can bring new knowledge and raise the level of awareness of the construction of identities that are present at a structural national level of representation. This has the potential to increase the understanding of how the societal feeling of being Norwegian is created, which in a strange way seems to have striking similarities to the representations of national identities in other Western countries.
Résumé
Dans une perspective intersectionnelle, cet article permettra d’identifier, d’analyser de façon critique et d’approfondir la compréhension de la manière dont les catégories sociales, le sexe, la classe, l’origine ethnique et la nationalité sont inscrits et interdépendants dans les récits officiels effectués par les acteurs publics dans le domaine de la gestion du patrimoine culturel. Cet article analyse le discours contemporain des agents officiels institutionnels de la gestion du patrimoine culturel, en accordant une importance particulière aux ordonnances de protection prises par la Direction du patrimoine culturel en Norvège. Il convient d’analyser ce type de documents car ils peuvent apporter des connaissances nouvelles et élever le niveau de sensibilisation de la construction des identités qui sont présentes au niveau national structurel de la représentation. Ce travail devrait permettre de mieux comprendre la façon dont le sentiment d’appartenance à la société norvégienne se crée, et qui étrangement semble avoir des similitudes frappantes avec les représentations des identités nationales dans d’autres pays occidentaux.
Resumen
Desde una perspectiva interseccional, este artículo identifica, analiza de forma crítica y profundiza en la comprensión de cómo el género de las categorías sociales, la clase, la etnicidad y la nacionalidad se inscriben y se entrelazan en la narrativa oficial de los actores públicos en el campo de la gestión patrimonial cultural. El artículo analiza el discurso contemporáneo de los actores oficiales de gestión patrimonial cultural e institucional, haciendo énfasis en las órdenes de protección emitidas por la Dirección de Patrimonio Cultural de Noruega. Es importante analizar esta clase de material porque puede aportar nuevos conocimientos y concienciar más sobre la construcción de las identidades que están presentes en un nivel nacional y estructural de la representación. Esto puede incrementar la comprensión de cómo se crea el sentimiento social de ser noruego, que en cierto modo parece presentar similitudes sorprendentes con las representaciones de las identidades nacionales en otros países occidentales.
Similar content being viewed by others
References
Adolfsson, G. (1987) Människa och objekt i smyckeskrin, SymposionLund.,
Alcock, S. (2002) Archaeology of the Greek Past: Landscapes, Monuments, and Memories, Cambridge University PressCambridge.,
Amundsen, A. B., and B. Brenna 2003. Museer og museumskunnskap. Et innledende essay. I: A. B. Amundsen, B. Rogan, and M. Stang (red.) Museer i fortid og nåtid: essays i museumskunnskap. Novus forlag, Oslo, pp. 9–24.
Anderson, B. (1991) Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, DaidalosGöteborg.,
Arcadius, K. 1997a. Modernitet, identitet och museimän: en bild från det tidiga 1900-talet. I: G. Alsmark (red.) Skjorta eller själ?: kulturella identiteter i tid och rum. Studentlitteratur, Lund, pp. 108–129.
Arcadius, K. (1997b) Museum på svenska: länsmuseerna och kulturhistorien, Nordiska museetStockholm.,
Aronsson, I.-L., and B. Meurling (red.) 2005. Det bekönade museet. Etnolore, Uppsala.
Barad, K. (2007) Meeting the Universe Halfway, Duke University PressLondon.,
Bennett, T. (1995) The Birth of the Museum. History, Theory, Politics, RoutledgeLondon and New York.,
Berggreen, B. 1992. Dealing with Anomalies?: Approaching Maritime Women. The North Sea, pp. 111–126.
Berkaak, O. A. (1992) Ressursbruk, bevaringsideologier og antikvarisk praksis i fartøyvernet, Norsk Forening for FartøyvernKolsås.,
Berner, B. (1996) Sakernas tillstånd: kön, klass, teknisk expertis, CarlssonStockholm.,
Braidotti, R. (2002) Metamorphoses: Towards a Materialist Theory of Becoming, Polity PressCambridge.,
Burton, V. (1999) “Whoring, Drinking Sailors”: Reflections on Masculinity from the Labour History of Nineteenth-Century British Shipping. In Working Out Genderpp. 84–101, edited by M Walsh, AshgateAldershot.,
Collins, P. H. 1998. It’s All in the Family: Intersections of Gender, Race and Nation. Hypatia 13(3):62–82.
Creighton, M. S., Norling, L. (eds.) (1996) Iron Men, Wooden Women: Gender and Seafaring in the Atlantic World, 1700–1920, Johns Hopkins University PressBaltimore.,
Crenshaw, K. W. (1994) Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence Against Women of Color. In The Public Nature of Private Violencepp. 93–118, edited by MA Finemanand R Mykitiuk, RoutledgeNew York.,
Dawson, G. (1994) Soldier Heroes: British Adventure, Empire and the Imagining of Masculinities, RoutledgeLondon.,
de los Reyes, P., I. Molina, and D. Mulinari (red.) 2002. Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke. Atlas, Stockholm.
de los Reyes, P., and D. Mulinari (red.) 2005. Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber, Stockholm.
Dyer, R. (1997) White: Essays on Race and Culture, RoutledgeLondon.,
Ek-Nilsson, K. (1999) Teknikens befäl. En studie av teknikuppfattning och civilingenjörer, EtnoloreUppsala.,
Frankenberg, R. (1993) White Women, Race Matters: The Social Construction of Whiteness, RoutledgeLondon.,
Gemzöe, L. (2002) Feminism, Bilda FörlagStockholm.,
Grahn, W. 2004. Representationer av kön på Tekniska museet. I: Cecilia Trenter (red.) Tankar och texter om industrisamhällets kulturarv i Västernorrland. ISKA, Ramprogrammet för industrisamhällets kulturarv, Härnösand.
Grahn, W. 2006. “Känn dig själf”: Genus, historiekonstruktion och kulturhistoriska museirepresentationer. Diss. Linköping: Tema Genus, Linköpings universitet. Full Text PDF: http://www.ep.liu.se/theses/abstract.xsql?dbid=7271.
Grahn, W. (2007) Genuskonstruktioner och museer. Handbok för genusintegrering, UpplandsmuseetUppsala.,
Grahn, W. 2009. Intersektionella konstruktioner och kulturminnesförvaltning. NIKU-rapport 27. NIKU, Oslo. Full Text PDF: http://www.niku.no/archive/niku/publikasjoner/NIKU%20Rapport%20pdf/Rapport%2027_Intersektionella%20konstruktioner.pdf.
Hall, S. (1997) The Work of Representation. In Representation. Cultural Representations and Signifying Practicespp. 13–74, edited by Stuart Hall, Sage PublicationsLondon.,
Haraway, D. 1989. Teddy Bear Patriarchy: Taxidermy in the Garden of Eden, New York City, 1908–36. I: Primate Visions, pp 26–58. Routledge, London.
Haraway, D. (1991) Simians, Cyborgs, and Women: The Reinvention of Nature, Free Association BooksLondon.,
Hirdman, Y. 1993. Kvinnohistoriens historia. I: Det dolda budskapet: kön och makt – kvinnor och män i museiutställningar, pp. 29–37. Arbetets museum, Norrköping.
Hooper-Greenhill, E. (1992) Museum and the Shaping of Knowledge, RoutledgeLondon.,
Hooper-Greenhill, E. (2000) Museums and the Interpretation of Visual Culture, RoutledgeLondon.,
Irigaray, L. (1974) Speculum of the Other Woman, Cornell University PressIthaca, NY.,
Johannisson, K. (1994) Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, NorstedtStockholm.,
Kaijser, I. (2005) Kvinnliga sjömän - finns dom?: en samtidsdokumentation, Statens maritima museerStockholm.,
Kaufman, P. W., Corbett, K. T. (eds.) (2003) Her Past Around Us: Interpreting Sites for Women’s History, KriegerMalabar, FL.,
Knafve, H. 2003. Värderingar i vår yttre miljö: Om skånska byggnadsminnen; socialgrupp, genus och etnicitet. C-uppsats v.t. 2003, Lunds universitet, Avdelningen för Idé- och lärdomshistoria. Inst. För kulturvetenskaper.
Landzelius, M. 1999. Dis(re)membering Spaces: Swedish Modernism in Law Courts Controversy. Diss., Univ. Göteborg.
Latour, B. (1993) We Have Never Been Modern, Harvester WheatsheafNew York.,
Losnedahl, K. G. 1993. Kvinne + museum = kvinnemuseum? Senter for humanistisk kvinneforskning, Bergen.
Lykke, N. 2003. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.03, s. 47–56.
Lykke, N. 2005. Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2–3, s. 7–17.
Lykke, N. (2010) Feminist Studies. A Guide to Intersectional Theory, Methodology and Writing, RoutledgeNew York.,
Lømo, N. 2003. Aalesunds Arbeiderforening – litt historikk. I: R-ØST. NR. 8. Informasjonsblad for AALESUND ØST ROTARY KLUBB Klubb nr. 12703 - Distrikt 2280. November 2003.
McCall, L. 2005. The Complexity of Intersectionality. Signs: Journal of Women in Culture and Society 30(3):1771–1800.
Molina, I. 2005. Rasifiering: Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sve-rige. I: P. de los Reyes, and Kamali M. Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, pp. 95–112. Fritzes, Stockholm.
Myklebust, D. (1994) Foreningen til Norske Fortidsminnesmerkers Bevaring. Historien 1844–1994. Årsbok 1993, Foreningen til Norske Fortidsminnesmerkers BevaringOslo.,
Myrin, T. 2009. Genusperspektiv på kulturmiljövård: en diskussion om genus i bebyggelseantikvarisk verksamhet. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, Göteborg.
Nietzsche, F. (1974) The Use and Abuse of History, Gordon PressNew York.,
NOU 2002:01. Fortid Former Framtid. Statens forvaltningstjenste, Oslo.
Pearce, S. (1997) Cultural Diversity Developing Museum Audiences in Britain. In Making Other People, edited by E Hooper-Greenhill, Leicester University PressLondon.,
Porter, G. (1988) Putting Your House in Order: Representations of Women and Domestic Life. In The Museum Time-Machinepp. 102–127, edited by R Lumley, RoutledgeLondon.,
Porter, G. (1996) Seeing Through Solidity: A Feminist Perspective on Museums. In Theorizing Museumspp. 105–126, edited by S Macdonaldand G Fyfe, Blackwell PublishersOxford.,
Pripp, O., Plisch, E., Printz Werner, S. (2004) Tid för mångfald: utgångspunkter och resultat, enkätundersökningen, kartläggning av årsredovisningar, intervjuundersökningen: en studie av de statligt finansierade kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald, Mångkulturellt centrumTumba.,
RCN (2004) Kulturminner og kulturmiljøer – utredning av forskningsbehovet, Norges ForskningsrådOslo.,
RCN (2008) Utlysningstext till Miljø 2015, Norges ForskningsrådOslo.,
Riksantikvaren 1988. “Kvinneperspektiv på kulturminnevern”: rapport fra Riksantikvarens seminar 30.11–1.12.1988 på Isegran ved Fredrikstad. Riksantikvaren, Oslo.
Riksantikvaren 2004. Riksantikvarens oversikt over kulturminneforvaltningens kunnskapsbehov 2005–2009. Riksantikvaren, Oslo.
Riksantikvaren 2005. Alle tiders kulturminner - Riksantikvarens vernestrategi. Riksantikvaren, Oslo.
Said, E. (1978) Orientalism, OrdfrontStockholm.,
Smith, L. (2006) Uses of Heritage, RoutledgeLondon.,
Smith, L. (2008) Heritage, Gender and Identity. In Ashgate Research Companion to Heritage and Identitypp. 159–178, edited by Howard Graham, Ashgate PublishingAldershot.,
Smith, L., Waterton, E. (2009) Heritage, Communities and Archaeology, DuckworthLondon.,
Statens offentliga utredningar SOU 1999:18. Frågor till det industriella samhället. Slutbetänkande av Utredningen om en statlig satsning på det industrihistoriska kulturarvet. Fritzes, Stockholm.
Statens offentliga utredningar SOU 2007:50. Mångfald är framtiden. Fritzes, Stockholm.
Stortingsmelding nr 16 2004–2005. Leve med kulturminner. Miljøverndepartementet, Oslo.
Stortingsmelding nr 39 1986–1987. Bygnings- og fornminnevernet. Miljøverndepartementet i samarbeid med Kultur- og vitenskapsdepartementet, Oslo.
Thurén, B.-M. (2003) Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar, VetenskapsrådetStockholm.,
Young, I. M. (1997) Intersecting Voices: Dilemmas of Gender, Political Philosophy, and Policy, Princeton University PressPrinceton, NJ.,
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Rights and permissions
About this article
Cite this article
Grahn, W. Intersectionality and the Construction of Cultural Heritage Management. Arch 7, 222–250 (2011). https://doi.org/10.1007/s11759-011-9164-x
Published:
Issue Date:
DOI: https://doi.org/10.1007/s11759-011-9164-x