Skip to main content
SpringerLink
Log in

Olof Svart's Two Manors: Career and Ostentation in Early Sixteenth-Century Sweden and Finland

  • Published:
International Journal of Historical Archaeology Aims and scope Submit manuscript

Abstract

This paper focuses on two manors, Kumo in Finland and Duvnäs in Sweden, through early sixteenth-century written sources and material remains. Both were, one after the other, in the custody of Olof Svart (obiit 1547), who was one of Gustav I’s earliest administrators. Through a combination of historical and archaeological methods, including map studies, a successful career in the service of Sweden’s first Early Modern king is traced and placed in the cultural landscape.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this article

Log in via an institution

Price excludes VAT (USA)
Tax calculation will be finalised during checkout.

Instant access to the full article PDF.

Institutional subscriptions

Fig. 1
Fig. 2
Fig. 3
Fig. 4
Fig. 5
Fig. 6
Fig. 7
Fig. 8
Fig. 9

Similar content being viewed by others

Data Availability

The data in the shape of fieldwork reports is pointed to in the reference list.

References

  • Åberg, V. (1996). Conspiracy or political purge? The Stockholm trial of 1536. Scandinavian Journal of History 21: 315–330.

    Article  Google Scholar 

  • Ahnlund, N. (1953). Stockholms historia före Gustav Vasa. Stockholm.

    Google Scholar 

  • Ahrland, Å. (2019). Landscape of visions: the Ekolsund manorial estate, Sweden. Ex Novo: Journal of Archaeology 4: 53–72.

    Article  Google Scholar 

  • Åkerfeldt, I. (1956). Anteckningar om Duvnäs gård. Saltsjö-Duvnäs.

  • Almquist, J. A. (1917–23). Den civila lokalförvaltningen i Sverige, 1523–1630: med särskild hänsyn till den kamerala indelningen, I–IV. Stockholm.

  • Anthoni, E. (1968). Landsfogdar och underfogdar på slotten i Finland och deras eventuella frälsemannaegenskap. Historisk Tidskrift för Finland 53 (1968): 163-166.

  • Anthoni, E. (1970). Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. Svenska Litteratursällskapet i Finland 442. Helsinki.

  • J.R. Aspelinin kertomus Isoluodosta 1885. Museoviraston arkisto (Finnish Heritage, Archives, Helsinki), Arkeologinen keskusarkisto, Topografinen arkisto, Kokemäki.

  • Celsius, O. (1792). Konung Gustaf den förstes historia, senare delen, efter gamla och ostridiga handlingar sammanskrefwen. 3rd ed. Lund.

  • Dalin, O. von. (1750). Svea rikes historia ifrån dess begynnelse til wåra tider … andre delen, som innehåller påviska tiden. Stockholm.

  • DF. Diplomatarium Fennicum.

  • Engström, S. (1925). Bo Jonsson (Grip). Svenskt Biografiskt Lexikon. sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17833.

  • Finch, J. and Giles, K. (eds). (2007). Estate Landscapes: Design, improvement and power in the Post-Medieval Landscape. Boydell & Brewer, Woodbridge.

  • Finch, J., Dyrmann, K. and Frausing, M. (eds.) (2019). Estate Landscapes in Northern Europe. Aarhus University Press, Aarhus.

  • Finnish National Archives, MHA A 1b 24.

  • Fornsvensk lexikalisk databas; spraakbanken.gu.se/fsvldb/.

  • Friberg, N. and Friberg, I. (1983). Stockholm i bottniska farvatten. Stockholms bottniska handelsfält under senmedeltiden och Gustav Vasa. En historisk-geografisk studie. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms kommun 53. Almqvist & Wicksell, Uppsala.

  • Fritz, B. (1972-73). Hus, Land och län. Förvaltningen i Sverige 1250–1434, 1–2. Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm.

  • Gillingstam, H. (1971–73). Johan Hoya och Bruchhausen, greve av. Svenskt Biografiskt Lexikon; sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13845.

  • Haggrén, G. (2004). Johann. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

  • Hallenberg, M. (2001). Kungen, fogdarna och riket. Lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid. Symposion. Stockholm/Stehag.

  • Hammarström, I. (1956). Finansförvaltning och varuhandel, 1504–1540: studier i de yngre Sturarnas och Gustaf Vasas statshushållning. Almqvist and Wiksell, Uppsala.

  • Hansson, H. (1956). Stockholms stadsmurar. Stockholms kommunalförvaltning, Stockholm.

  • Jacobson, G. (1931). Axel Julius De la Gardie. Svenskt Biografiskt Lexikon; sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17373.

  • Jokipii, M. (1974). Kokemäenkartano satakuntalaisten rakennettavana. Suomen Muinaismuistoyhdistys, Helsinki.

  • Kaukiainen, Y. (1980). Suomen asuttaminen. In Jutikkala, E. et al. (eds.), Suomen taloushistoria 1. Tammi, Helsinki.

  • KG1 reg. Konung Gustaf den förstes registratur. Norstedt, 1861–1916. Stockholm.

  • Killinen, K. (1877). Kiinteitä muinaisjäännöksiä Loimijoen kihlakunnassa. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja II. Suomen Muinaismuistoyhdistys. Helsinki

  • Sveriges Krigsarkiv (SKRA), Finska Rekognosceringsverket, Åbo och Björneborgs län, Kumo socken, A2.

  • Kulttuuriympäristön palveluikkuna; www.kyppi.fi/palveluikkuna/. 

  • Luoto, J. (1987). Liinmaan linna Eurajoella. Eurajoen historia I. Jyväskylä.

    Google Scholar 

  • Mäkelä-Alitalo, A. (2001). Fleming, Ivar. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki. 

  • Maliniemi, A. (1926). Satakuntalaisia asiakirjoja 1500-ja 1600-luvuilta. Satakunta, VI. Porvoo.

    Google Scholar 

  • Nurme, S., Kotval, Z., Nutt, N., Hiob, M., and Salmistu, S. (2014). Baroque manorial cores and the landscape. Journal of Cultural Heritage Management and Sustainable Development 4(2): 166–183.

  • Palola, A-P. (2000). Ericus Svenonis. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

  • Pukkila, J. (2011). Kokemäki, keskustaajaman osayleiskaavaan liittyvä arkeologinen inventointi. Koskenkylä lsoluoto/Aborg, no. 271010039. Satakunnan Museo, Pori.

  • Rasmussen, C. P. (2018). Manors and states: the distribution and structure of private manors in early modern Scandinavia and their relation to state policies. Scandinavian Economic History Review 66(2): 201–218.

  • Ratilainen, T. (2020). Early Brick Use and Brick Building in Mainland Finland: Contribution of Koroinen, Early Phases of Turku Project and Holy Cross Church of Hattula. University of Turku Press, Turku.

  • Reinholm, H. A. Museoviraston arkisto (The Finnish Heritage Agency, Helsinki), Library, H.A. Reinholmin kokoelma, Finlands fornborgar, 8, Kumo vattensystem.

  • Retsö, D. (2009). Länsförvaltningen i Sverige 1434–1520. Stockholm University, Stockholm.

  • Rundkvist, M. (2021). Arkeologiska undersökningar på Duvnäsplattformen våren 2021. Stockholm County Museum.

  • Salminen, T. (2009a). Kokemäen linna, Aborch ja Vreghdenborch – lähteiden ja tutkimuksen uudelleenarviointi. Suomen Museo 115: 21–82.

    Google Scholar 

  • Salminen, T. (2007). Joki ja sen väki. Kokemäen ja Harjavallan historia jääkaudesta 1860-luvulle 1:1. Kokemäen ja Harjavallan kaupungit ja seurakunnat.

  • Salminen, T. (2009b). Suomen "pienet" kaupungit keskiajalla? – Keskiajan kaupunkien tutkimuksesta Suomessa sekä Ulvilan ja Rauman keskiajan erityispiirteistä ja mahdollisuuksista. In Ahvenainen, J. (ed.). Satakunta XXVIII Kotiseutututkimuksia. Kauppa ja kaupungit Satakunnassa. Satakunnan Historiallinen Seura, Kokemäki.

  • Salminen, T. (2023). The Castellans of Raseborg 1373–1558. In Harjula, J. et al. (eds.). New approaches to the Raseborg Castle. Archaeologi Medii Aevi Finlandiae. Suomen keskiajan arkeologian seura, Turku.

  • SST NF 2:1. Stockholms stads tänkeböcker 1544–48. Stockholm 1936.

  • SST 2:3. Stockholms stads tänkeböcker 1492–1500. Stockholm 1930.

  • SST 2:4. Stockholms stads tänkeböcker 1504–1514. Stockholm 1931.

  • Stobaeus, Per. (2015). De la Gardieska Arkivet, Topographica, Finland, Reviderad förteckning. Lund University Library. urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-80344.

  • Stockholms rådhus och råd 2. Stockholms rådhus och råd. Festskrift innehållande Magistratens och Rådhusrättens samt de äldre rådhusbyggnadernas historia. Stockholm 1918.

  • Stockholms stads privilegiebref 1423–1700. Hildebrand, K. and Bratt, A. (eds.), Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet. Stockholm 1900–13. stockholmskallan.stockholm.se/post/8772.

  • Suvanto, S. (1973). Satakunnan historia III, Keskiaika. Pori.

    Google Scholar 

  • Suvanto, S. (2001). Vanhan Satakunnan henkilötiedosto 1303–1571. Verkkojulkaisu, Kansallisarkisto.

  • Suvanto, S. (2000). Kurki, Knut Erikinpoika. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

  • Swart, P. (2014). Gustav Vasas krönika. Mimer, Göteborg.

  • Syrjö, V-M. (2001). Grabbe, Nils. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

  • Tuneld, E. (1827). Geografi öfver konungariket Sverige. Bd 1, innehållande landskaperna Upland och Södermanland. Stockholm.

  • Vilkuna, A-M. (2001). The communications system and the economic transactions of Häme castle in the mid-sixteenth century. Scandinavian Economic History Review 49(2): 43–54.

Download references

Acknowledgments

Thanks to all the hard-working metal detectorists and students who took part in the fieldwork at Duvnäs. And to Martin Neuding Skoog for enlightening comments on the state of research around the Skirmish of Duvnäs. And to two anonymous manuscript reviewers whose suggestions helped us improve the paper significantly.

Author information

Authors and Affiliations

  1. Faculty of Social Sciences, Tampere University, Tampere, Finland

    Tapio Salminen

  2. Instytut Archeologii, Uniwersytet Łódzki, Łódź, Poland

    Martin Rundkvist

Authors
  1. Tapio Salminen
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

  2. Martin Rundkvist
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Corresponding author

Correspondence to Martin Rundkvist.

Ethics declarations

Competing Interests

The authors have no competing interests to declare that are relevant to the content of this article.

Disclosure Statement

The authors report there are no competing interests to declare.

Additional information

Publisher's Note

Springer Nature remains neutral with regard to jurisdictional claims in published maps and institutional affiliations.

Rights and permissions

Springer Nature or its licensor (e.g. a society or other partner) holds exclusive rights to this article under a publishing agreement with the author(s) or other rightsholder(s); author self-archiving of the accepted manuscript version of this article is solely governed by the terms of such publishing agreement and applicable law.

Reprints and permissions

About this article

Check for updates. Verify currency and authenticity via CrossMark

Cite this article

Salminen, T., Rundkvist, M. Olof Svart's Two Manors: Career and Ostentation in Early Sixteenth-Century Sweden and Finland. Int J Histor Archaeol (2024). https://doi.org/10.1007/s10761-024-00732-y

Download citation

  • Accepted:

  • Published:

  • DOI: https://doi.org/10.1007/s10761-024-00732-y

Keywords

Search

Navigation