Archaeologies

, Volume 7, Issue 1, pp 222–250

Intersectionality and the Construction of Cultural Heritage Management

Research

Abstract

From an intersectional perspective, this article will identify, critically analyse and deepen the understanding of how the social categories gender, class, ethnicity and nationality are inscribed and interlinked in the official narratives performed by the public actors in the field of cultural heritage management. This article will analyse the contemporary discourse of the official institutional cultural heritage management actors, with special emphasis on Protection Orders made by the Directorate for Cultural Heritage in Norway. It is important to analyse this kind of material because it can bring new knowledge and raise the level of awareness of the construction of identities that are present at a structural national level of representation. This has the potential to increase the understanding of how the societal feeling of being Norwegian is created, which in a strange way seems to have striking similarities to the representations of national identities in other Western countries.

Key Words

Cultural heritage management Intersectionality Gender studies Feminist theory 

Résumé

Dans une perspective intersectionnelle, cet article permettra d’identifier, d’analyser de façon critique et d’approfondir la compréhension de la manière dont les catégories sociales, le sexe, la classe, l’origine ethnique et la nationalité sont inscrits et interdépendants dans les récits officiels effectués par les acteurs publics dans le domaine de la gestion du patrimoine culturel. Cet article analyse le discours contemporain des agents officiels institutionnels de la gestion du patrimoine culturel, en accordant une importance particulière aux ordonnances de protection prises par la Direction du patrimoine culturel en Norvège. Il convient d’analyser ce type de documents car ils peuvent apporter des connaissances nouvelles et élever le niveau de sensibilisation de la construction des identités qui sont présentes au niveau national structurel de la représentation. Ce travail devrait permettre de mieux comprendre la façon dont le sentiment d’appartenance à la société norvégienne se crée, et qui étrangement semble avoir des similitudes frappantes avec les représentations des identités nationales dans d’autres pays occidentaux.

Resumen

Desde una perspectiva interseccional, este artículo identifica, analiza de forma crítica y profundiza en la comprensión de cómo el género de las categorías sociales, la clase, la etnicidad y la nacionalidad se inscriben y se entrelazan en la narrativa oficial de los actores públicos en el campo de la gestión patrimonial cultural. El artículo analiza el discurso contemporáneo de los actores oficiales de gestión patrimonial cultural e institucional, haciendo énfasis en las órdenes de protección emitidas por la Dirección de Patrimonio Cultural de Noruega. Es importante analizar esta clase de material porque puede aportar nuevos conocimientos y concienciar más sobre la construcción de las identidades que están presentes en un nivel nacional y estructural de la representación. Esto puede incrementar la comprensión de cómo se crea el sentimiento social de ser noruego, que en cierto modo parece presentar similitudes sorprendentes con las representaciones de las identidades nacionales en otros países occidentales.

References

  1. Adolfsson, G. (1987) Människa och objekt i smyckeskrin, SymposionLund.,Google Scholar
  2. Alcock, S. (2002) Archaeology of the Greek Past: Landscapes, Monuments, and Memories, Cambridge University PressCambridge.,Google Scholar
  3. Amundsen, A. B., and B. Brenna 2003. Museer og museumskunnskap. Et innledende essay. I: A. B. Amundsen, B. Rogan, and M. Stang (red.) Museer i fortid og nåtid: essays i museumskunnskap. Novus forlag, Oslo, pp. 9–24.Google Scholar
  4. Anderson, B. (1991) Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, DaidalosGöteborg.,Google Scholar
  5. Arcadius, K. 1997a. Modernitet, identitet och museimän: en bild från det tidiga 1900-talet. I: G. Alsmark (red.) Skjorta eller själ?: kulturella identiteter i tid och rum. Studentlitteratur, Lund, pp. 108–129.Google Scholar
  6. Arcadius, K. (1997b) Museum på svenska: länsmuseerna och kulturhistorien, Nordiska museetStockholm.,Google Scholar
  7. Aronsson, I.-L., and B. Meurling (red.) 2005. Det bekönade museet. Etnolore, Uppsala.Google Scholar
  8. Barad, K. (2007) Meeting the Universe Halfway, Duke University PressLondon.,Google Scholar
  9. Bennett, T. (1995) The Birth of the Museum. History, Theory, Politics, RoutledgeLondon and New York.,Google Scholar
  10. Berggreen, B. 1992. Dealing with Anomalies?: Approaching Maritime Women. The North Sea, pp. 111–126.Google Scholar
  11. Berkaak, O. A. (1992) Ressursbruk, bevaringsideologier og antikvarisk praksis i fartøyvernet, Norsk Forening for FartøyvernKolsås.,Google Scholar
  12. Berner, B. (1996) Sakernas tillstånd: kön, klass, teknisk expertis, CarlssonStockholm.,Google Scholar
  13. Braidotti, R. (2002) Metamorphoses: Towards a Materialist Theory of Becoming, Polity PressCambridge.,Google Scholar
  14. Burton, V. (1999) “Whoring, Drinking Sailors”: Reflections on Masculinity from the Labour History of Nineteenth-Century British Shipping. In Working Out Genderpp. 84–101, edited by M Walsh, AshgateAldershot.,Google Scholar
  15. Collins, P. H. 1998. It’s All in the Family: Intersections of Gender, Race and Nation. Hypatia 13(3):62–82.CrossRefGoogle Scholar
  16. Creighton, M. S., Norling, L. (eds.) (1996) Iron Men, Wooden Women: Gender and Seafaring in the Atlantic World, 1700–1920, Johns Hopkins University PressBaltimore.,Google Scholar
  17. Crenshaw, K. W. (1994) Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence Against Women of Color. In The Public Nature of Private Violencepp. 93–118, edited by MA Finemanand R Mykitiuk, RoutledgeNew York.,Google Scholar
  18. Dawson, G. (1994) Soldier Heroes: British Adventure, Empire and the Imagining of Masculinities, RoutledgeLondon.,Google Scholar
  19. de los Reyes, P., I. Molina, and D. Mulinari (red.) 2002. Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige : en festskrift till Wuokko Knocke. Atlas, Stockholm.Google Scholar
  20. de los Reyes, P., and D. Mulinari (red.) 2005. Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber, Stockholm.Google Scholar
  21. Dyer, R. (1997) White: Essays on Race and Culture, RoutledgeLondon.,Google Scholar
  22. Ek-Nilsson, K. (1999) Teknikens befäl. En studie av teknikuppfattning och civilingenjörer, EtnoloreUppsala.,Google Scholar
  23. Frankenberg, R. (1993) White Women, Race Matters: The Social Construction of Whiteness, RoutledgeLondon.,Google Scholar
  24. Gemzöe, L. (2002) Feminism, Bilda FörlagStockholm.,Google Scholar
  25. Grahn, W. 2004. Representationer av kön på Tekniska museet. I: Cecilia Trenter (red.) Tankar och texter om industrisamhällets kulturarv i Västernorrland. ISKA, Ramprogrammet för industrisamhällets kulturarv, Härnösand.Google Scholar
  26. Grahn, W. 2006. “Känn dig själf”: Genus, historiekonstruktion och kulturhistoriska museirepresentationer. Diss. Linköping: Tema Genus, Linköpings universitet. Full Text PDF: http://www.ep.liu.se/theses/abstract.xsql?dbid=7271.
  27. Grahn, W. (2007) Genuskonstruktioner och museer. Handbok för genusintegrering, UpplandsmuseetUppsala.,Google Scholar
  28. Grahn, W. 2009. Intersektionella konstruktioner och kulturminnesförvaltning. NIKU-rapport 27. NIKU, Oslo. Full Text PDF: http://www.niku.no/archive/niku/publikasjoner/NIKU%20Rapport%20pdf/Rapport%2027_Intersektionella%20konstruktioner.pdf.
  29. Hall, S. (1997) The Work of Representation. In Representation. Cultural Representations and Signifying Practicespp. 13–74, edited by Stuart Hall, Sage PublicationsLondon.,Google Scholar
  30. Haraway, D. 1989. Teddy Bear Patriarchy: Taxidermy in the Garden of Eden, New York City, 1908–36. I: Primate Visions, pp 26–58. Routledge, London.Google Scholar
  31. Haraway, D. (1991) Simians, Cyborgs, and Women: The Reinvention of Nature, Free Association BooksLondon.,Google Scholar
  32. Hirdman, Y. 1993. Kvinnohistoriens historia. I: Det dolda budskapet: kön och makt – kvinnor och män i museiutställningar, pp. 29–37. Arbetets museum, Norrköping.Google Scholar
  33. Hooper-Greenhill, E. (1992) Museum and the Shaping of Knowledge, RoutledgeLondon.,Google Scholar
  34. Hooper-Greenhill, E. (2000) Museums and the Interpretation of Visual Culture, RoutledgeLondon.,Google Scholar
  35. Irigaray, L. (1974) Speculum of the Other Woman, Cornell University PressIthaca, NY.,Google Scholar
  36. Johannisson, K. (1994) Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, NorstedtStockholm.,Google Scholar
  37. Kaijser, I. (2005) Kvinnliga sjömän - finns dom?: en samtidsdokumentation, Statens maritima museerStockholm.,Google Scholar
  38. Kaufman, P. W., Corbett, K. T. (eds.) (2003) Her Past Around Us: Interpreting Sites for Women’s History, KriegerMalabar, FL.,Google Scholar
  39. Knafve, H. 2003. Värderingar i vår yttre miljö: Om skånska byggnadsminnen; socialgrupp, genus och etnicitet. C-uppsats v.t. 2003, Lunds universitet, Avdelningen för Idé- och lärdomshistoria. Inst. För kulturvetenskaper.Google Scholar
  40. Landzelius, M. 1999. Dis(re)membering Spaces: Swedish Modernism in Law Courts Controversy. Diss., Univ. Göteborg.Google Scholar
  41. Latour, B. (1993) We Have Never Been Modern, Harvester WheatsheafNew York.,Google Scholar
  42. Losnedahl, K. G. 1993. Kvinne + museum = kvinnemuseum? Senter for humanistisk kvinneforskning, Bergen.Google Scholar
  43. Lykke, N. 2003. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.03, s. 47–56.Google Scholar
  44. Lykke, N. 2005. Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2–3, s. 7–17.Google Scholar
  45. Lykke, N. (2010) Feminist Studies. A Guide to Intersectional Theory, Methodology and Writing, RoutledgeNew York.,Google Scholar
  46. Lømo, N. 2003. Aalesunds Arbeiderforening – litt historikk. I: R-ØST. NR. 8. Informasjonsblad for AALESUND ØST ROTARY KLUBB Klubb nr. 12703 - Distrikt 2280. November 2003.Google Scholar
  47. McCall, L. 2005. The Complexity of Intersectionality. Signs: Journal of Women in Culture and Society 30(3):1771–1800.CrossRefGoogle Scholar
  48. Molina, I. 2005. Rasifiering: Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sve-rige. I: P. de los Reyes, and Kamali M. Bortom vi och dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, pp. 95–112. Fritzes, Stockholm.Google Scholar
  49. Myklebust, D. (1994) Foreningen til Norske Fortidsminnesmerkers Bevaring. Historien 1844–1994. Årsbok 1993, Foreningen til Norske Fortidsminnesmerkers BevaringOslo.,Google Scholar
  50. Myrin, T. 2009. Genusperspektiv på kulturmiljövård: en diskussion om genus i bebyggelseantikvarisk verksamhet. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, Göteborg.Google Scholar
  51. Nietzsche, F. (1974) The Use and Abuse of History, Gordon PressNew York.,Google Scholar
  52. NOU 2002:01. Fortid Former Framtid. Statens forvaltningstjenste, Oslo.Google Scholar
  53. Pearce, S. (1997) Cultural Diversity Developing Museum Audiences in Britain. In Making Other People, edited by E Hooper-Greenhill, Leicester University PressLondon.,Google Scholar
  54. Porter, G. (1988) Putting Your House in Order: Representations of Women and Domestic Life. In The Museum Time-Machinepp. 102–127, edited by R Lumley, RoutledgeLondon.,CrossRefGoogle Scholar
  55. Porter, G. (1996) Seeing Through Solidity: A Feminist Perspective on Museums. In Theorizing Museumspp. 105–126, edited by S Macdonaldand G Fyfe, Blackwell PublishersOxford.,Google Scholar
  56. Pripp, O., Plisch, E., Printz Werner, S. (2004) Tid för mångfald: utgångspunkter och resultat, enkätundersökningen, kartläggning av årsredovisningar, intervjuundersökningen: en studie av de statligt finansierade kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald, Mångkulturellt centrumTumba.,Google Scholar
  57. RCN (2004) Kulturminner og kulturmiljøer – utredning av forskningsbehovet, Norges ForskningsrådOslo.,Google Scholar
  58. RCN (2008) Utlysningstext till Miljø 2015, Norges ForskningsrådOslo.,Google Scholar
  59. Riksantikvaren 1988. “Kvinneperspektiv på kulturminnevern”: rapport fra Riksantikvarens seminar 30.11–1.12.1988 på Isegran ved Fredrikstad. Riksantikvaren, Oslo.Google Scholar
  60. Riksantikvaren 2004. Riksantikvarens oversikt over kulturminneforvaltningens kunnskapsbehov 2005–2009. Riksantikvaren, Oslo.Google Scholar
  61. Riksantikvaren 2005. Alle tiders kulturminner - Riksantikvarens vernestrategi. Riksantikvaren, Oslo.Google Scholar
  62. Said, E. (1978) Orientalism, OrdfrontStockholm.,Google Scholar
  63. Smith, L. (2006) Uses of Heritage, RoutledgeLondon.,Google Scholar
  64. Smith, L. (2008) Heritage, Gender and Identity. In Ashgate Research Companion to Heritage and Identitypp. 159–178, edited by Howard Graham, Ashgate PublishingAldershot.,Google Scholar
  65. Smith, L., Waterton, E. (2009) Heritage, Communities and Archaeology, DuckworthLondon.,Google Scholar
  66. Statens offentliga utredningar SOU 1999:18. Frågor till det industriella samhället. Slutbetänkande av Utredningen om en statlig satsning på det industrihistoriska kulturarvet. Fritzes, Stockholm.Google Scholar
  67. Statens offentliga utredningar SOU 2007:50. Mångfald är framtiden. Fritzes, Stockholm.Google Scholar
  68. Stortingsmelding nr 16 2004–2005. Leve med kulturminner. Miljøverndepartementet, Oslo.Google Scholar
  69. Stortingsmelding nr 39 1986–1987. Bygnings- og fornminnevernet. Miljøverndepartementet i samarbeid med Kultur- og vitenskapsdepartementet, Oslo.Google Scholar
  70. Thurén, B.-M. (2003) Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar, VetenskapsrådetStockholm.,Google Scholar
  71. Young, I. M. (1997) Intersecting Voices: Dilemmas of Gender, Political Philosophy, and Policy, Princeton University PressPrinceton, NJ.,Google Scholar

Copyright information

© World Archaeological Congress 2011

Authors and Affiliations

  1. 1.NIKU—The Norwegian Institute for Cultural Heritage ResearchSentrumNorway

Personalised recommendations