Advertisement

The Shifting Meanings of Popular Engagement in Swedish Society

  • Johan von EssenEmail author
Original Paper
  • 17 Downloads

Abstract

The aim of this article is to contribute to the Swedish debate on popular engagement by studying changes in popular engagement in Swedish society, and particularly look for processes of depoliticisation and politicisation since the beginning of the 1990s, by asking, has popular engagement been depoliticised since the beginning of the 1990s? Popular engagement has historically had different roles and fulfilled different functions; consequently, it is a societal phenomenon with several and competing significances due to varying dominant discourses framing the understanding of popular engagement and structuring the actions of engaged citizens. Obviously, the present composite of popular engagement in Swedish society reflects Swedish history and the various present forms of engagement can be conceived as historical layers. How popular engagement has been framed, valued and understood through history is an indication of what is supposed to be needed and feasible in a particular society at a certain time. This gives popular engagement symbolic meaning that renders it political significance and power that can be studied in cultural history. The article offers a brief historical review of the symbolic meanings of popular engagement in Swedish society from the breakthrough of modernity until the present times, and it demonstrates that it has not had a fixed significance over the years. Particular attention is given to an on-going subtle change of meaning of popular engagement occurring in contemporary Swedish society. This process implies a break with the popular mass movement tradition.

Keywords

Popular engagement History Symbolic meaning Societal significance 

Notes

Compliance with Ethical Standards

Conflict of interest

The authors declare that they have no conflict of interest.

References

  1. Ambjörnsson, R. (1988). Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  2. Ambjörnsson, R. (2012). Ellen Key. En europeisk intellektuell. Stockholm: Bonnier.Google Scholar
  3. Amnå, E. (2008). Jourhavande medborgare. Samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  4. Amnå, E. (Ed.). (2010). New forms of citizen participation. Normative implications. Baden-Baden: Nomos.Google Scholar
  5. Antman, P. (Ed.). (1993). Systemskifte: fyra folkhemsdebatter. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  6. Arvidsson, H., Berntson, L., & Dencik, L. (1994). Modernisering och välfärd. Om stat, individ och civilt samhälle i Sverige. Stockholm: City University Press.Google Scholar
  7. Benhabib, S. (1992). Models of Public Space: Hannah Arendt, the Liberal Tradition, and Jürgen Habermas. In C. Calhoun (Ed.), Habermas and the public sphere. Cambridge: The MIT Press.Google Scholar
  8. Christiansson E. (2006). Kyrklig och social reform. Motiveringar till diakoni 18451865 (Diss.). Skellefteå: Artos.Google Scholar
  9. Dean, J. (2015). Volunteering, the market, and neoliberalism. People, Place and Policy, 9(2), 139–148.Google Scholar
  10. Ekström von Essen, U. (2003). Folkhemmets kommun. Socialdemokratiska idéer om lokalsamhället 19391952 (Diss). Stockholm: Stockholm Univ.Google Scholar
  11. Eliasoph, N. (2011). Making volunteers: Civic life after welfare’s end. Princeton: Princeton University Press.CrossRefGoogle Scholar
  12. Erlander, T. (1976). Tage Erlander 1955–1960. Stockholm: Tidens förlag.Google Scholar
  13. Greider, G., & Lappalainen, T. (1993). Den enda vägens utopi. In P. Antman (Ed.), Systemskifte. Fyra folkhemsdebatter. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  14. Häll, L. (1994). Föreningslivet i Sverige–en statistisk belysning. Rapport nr. 86. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.Google Scholar
  15. Häll, L. (1997). Politiska resurser och aktiviteter. In Rapport nr. 91. Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv 19751995. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.Google Scholar
  16. Heckscher, G. (2010). Staten och organisationerna (3rd ed.). Stockholm: Sober förlag.Google Scholar
  17. Hustinx, L. (2003). Reflexive Modernity and Styles of Volunteering. The Case of the Flemish Red Cross Volunteers. (Diss.). Faculteit Sociale Wetenschappen, Katholieke Universiteit Leuven.Google Scholar
  18. Hvenmark, J. (2008). Reconsidering Membership: A Study of Individual Members’ Formal Affiliation with Democratically Governed Federations (Diss.). Stockholm: Economic Research Institute.Google Scholar
  19. Hvenmark, J., & von Essen, J. (2019). Revisiting the political nature of corporate foundations—the case of Sweden. In R. Lonneke, L. Meijs, G. von Schnurbein, & S. Bethmann (Eds.), Research handbook on corporate foundations: Civil society & corporate philanthropy perspectives. New York: Springer.Google Scholar
  20. Jacobsson, K. (2010). Känslan för det allmänna. In K. Jacobsson (Ed.), Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten och varandra. Umeå: Boréa Bokförlag.Google Scholar
  21. Jansson, T. (1985). Adertonhundratalets associationer. Forskning och problem kring ett sprängfyllt tomrum eller sammanslutningsprinciper och föreningsformer mellan två samhällsformer ca 18001870 (Diss.). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Google Scholar
  22. Jeppsson Grassman, E. (1993). Frivilliga insatser i Sverige-en befolkningsstudie. In SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete-Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze.Google Scholar
  23. Johansson, A. (1994). Den svenska modellen. En analys. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.Google Scholar
  24. Jordansson, B. (1998). Den goda människan från Göteborg. Genus och fattigvårdspolitik i det borgerliga samhällets framväxt (Diss.). Lund: Arkiv Förlag.Google Scholar
  25. Kings, L. (2012). Förorten och föreningen. In F. Wijkström (Ed.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press.Google Scholar
  26. Leis-Peters, A. (2014). Hidden by civil society and religion? Diaconal Institutions as welfare providers in the growing Swedish welfare state. Journal of Church and State, 56(1), 105–127.CrossRefGoogle Scholar
  27. Lichterman, P., & Eliasoph, N. (2014). Civic action. American Journal of Sociology, 120(3), 798–863.CrossRefGoogle Scholar
  28. Lorentzen, H. (2004). Fellesskapets fundament. Sivilsamfunnet og individualismen. Oslo: Pax Forlag.Google Scholar
  29. Lorentzen, H., & Hustinx, L. (2007). Civil involvement and modernization. Journal of Civil Society, 3(2), 101–118.CrossRefGoogle Scholar
  30. Lundåsen, S. (2010). Det civila samhället och staten - inflytande och påverkan. In J. von Essen (Ed.), Det svenska civilsamhället: en introduktion. Forum för social arbete: Stockholm.Google Scholar
  31. Lundström, T., & Wijkström, F. (1997). The nonprofit sector in Sweden. Johns Hopkins nonprofit series 11. Manchester: Manchester University Press.Google Scholar
  32. Mason, P. (2017). Postkapitalism: vår gemensamma framtid. Stockholm: Ordfront, Stockholm.Google Scholar
  33. Meeuwisse, A. (2008). Organizational innovation in the Swedish welfare state. Critical Social Policy, 28(2), 187–210.CrossRefGoogle Scholar
  34. Micheletti, M. (1994). Det civila samhället och staten. Medborgarsammanslutningarnas roll i svensk politik. Stockholm: Fritze.Google Scholar
  35. Örn, P. (2012). On the dialogue between the Swedish government and Civil Society Organizations. Nonprofit Policy Forum, 3(2), 2154–3348.CrossRefGoogle Scholar
  36. Östberg, K. (2018). 1968—när allting var i rörelse. Göteborg: Bokförläggarna Röda Rummet.Google Scholar
  37. Pettersson, B. (1983). Den farliga underklassen. Studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige. Umeå: Acta Universitatis Umensis, Umeaå Stidies in the Humainties 53, Umeå Universitet.Google Scholar
  38. Qvarsell, R. (1993). Det frivilliga sociala arbetets idéhistoria. Skall jag taga vara på min broder? SOU 1993:82. Stockholm: Fritze.Google Scholar
  39. Qvist, H.-P., Folkestad, B., Fridberg, T., & Wallman-Lundåsen, S. (2018). Trends in volunteering in Scandinavia. In L. Henriksen, K. Strømsnes, & L. Svedberg (Eds.), Scandinavian civic engagement. Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden. New York: Springer.Google Scholar
  40. Reuter, M., Wijkström, F., & von Essen, J. (2012). Policy tools or mirrors of politics. Government-voluntary sector compacts in the post-welfare state age. Nonprofit Policy Forum, 3(2), 2159–3348.CrossRefGoogle Scholar
  41. Rothstein, B. (1992). Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik. Stockholm: Norstedts Juridik.Google Scholar
  42. Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag.Google Scholar
  43. Rothstein, B., & Trägårdh, L. (2007). The State and Civil Society in an Historical Perspective. In L. Trägårdh (Ed.), State and civil society in Northern Europe: The Swedish model reconsidered. New York: Berghahn Books.Google Scholar
  44. Sachar, I. (2017). The making of Corporate Volunteering: A Multi-Sited Ethnography (Diss.). Ghent: University of Ghent.Google Scholar
  45. Schmidt, V. (2010). Taking ideas and discourse seriously. Explaining change through discursive institutionalism as the fourth’ new institutionalism. European Political Science Review, 2(1), 1–25.CrossRefGoogle Scholar
  46. Schudson, M. (2006). The varieties of civic experience. Citizenship Studies, 10(5), 591–606.CrossRefGoogle Scholar
  47. Searl, J. (2010). Making the social world. The structure of human civilization. Oxford: Oxford University Press.CrossRefGoogle Scholar
  48. Selle, P., Strømsnes, K., Svedberg, L., Ibsen, B., & Henrikson, L. (2018). The Scandinavian Organizational Landscape: Extensive and Different. In L. Henriksen, K. Strømsnes, & L. Svedberg (Eds.), Scandinavian civic engagement. Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden. New York: Springer.Google Scholar
  49. Sigurdson, O. (2000). Den lyckliga filosofin. Etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion.Google Scholar
  50. Sivesind, K-H. (2016). Mot en ny Skandinavisk velferdsmodell? Konsekvenser av ideell, kommersiell og offentlig tjenesteyting for aktivt medborgerskap. Oslo: Institutt for Samfunnsforskning, rapport 2016:1.Google Scholar
  51. Skocpol, T. (2003). Diminished democracy. From membership to management in American civic life. Norman: University of Oklahoma Press.Google Scholar
  52. Snape, R. (2015). Voluntary action and leisure: an historical perspective 1830-1939. Voluntary Sector Review, 6(1), 153–171.CrossRefGoogle Scholar
  53. Somers, M. (2008). Genealogies of citizenship. Markets, statelessness, and the right to have rights. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
  54. SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze.Google Scholar
  55. Stahre, U. (2004). Den gröna staden: stadsomvandling och stadsmiljörörelse i det nutida Stockholm. Stockholm: Atlas.Google Scholar
  56. Svedberg, L. (1996). Frivillighet som ideologiskt slagträ och faktisk verksamhet. Stockholm: Sköndalsinstitutet.Google Scholar
  57. Svedberg, L., & Olsson, L.-E. (2010). Civil Society and Welfare Provision in Sweden – Is there such a Thing? In A. Zimmer & A. Evers (Eds.), Third society organizations facing turbulent environments: sports, culture and social services in Germany, Italy, UK, Poland and Sweden. Baden-Baden: Nomos Verlag.Google Scholar
  58. Swärd, H. (2014). Centrala skeden, viktiga personer och stora frågor i CSA:s historia. Malmö: Égalité.Google Scholar
  59. Taylor, C. (2002). On social imaginary. Public Culture, 14(1), 91–124.CrossRefGoogle Scholar
  60. Terrier, J., & Wagner, P. (2006). Civil society and the problématique of political modernity. In P. Wagner (Ed.), The languages of civil society. New York: Berghahn Books.Google Scholar
  61. Thörn, H. (2018). 1968 Revolutionens rytmer. En berättelse om hur musik och uppror skakade världsordningen. Göteborg: Daidalos.Google Scholar
  62. Toulmin, S. (1990). Cosmopolis. The hidden agenda of modernity. Chicago: The University of Chicago Press.Google Scholar
  63. Trägårdh, L. (2007). The Civil Society Debate in Sweden: The Welfare State Challenged. In L. Trägårdh (Ed.), State and civil society in Northern Europe. The Swedish model reconsidered. New York: Berghahn Books.Google Scholar
  64. Trägårdh, L. (2010). Rethinking the Nordic welfare state through a neo-Hegelian theory of state and civil society. Journal of Political Ideologies, 15(3), 227–239.CrossRefGoogle Scholar
  65. Trägårdh, L. (2012). Det borgerliga samhällets återkomst. In F. Wijkström (Ed.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press.Google Scholar
  66. Turunen, J., & Weinryb, N. (2017). Volontärer i välfärdsstaten—social arbete med transitflyktingar som politisk handling. In S. Linde (Ed.), Socialt arbete i civilsamhället. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  67. Vetenskapsrådet, (2003). Svensk forskning om demokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser: en kartläggning av forskningen under perioden 1990–2003. Stockholm: Vetenskapsrådet.Google Scholar
  68. Vogel, J., Amnå, E., Munck, I., & Häll, L. (2003). Föreningslivet i Sverige: välfärd, socialt kapital, demokratiskola. Rapport nr. 98. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.Google Scholar
  69. von Essen, J., Frederiksen, M., & Loga, J. (2018). The ambiguities of volunteering. In L. Henriksen, K. Strømsnes, & L. Svedberg (Eds.), Scandinavian civic engagement. Volunteering, informal help and giving in Denmark, Norway and Sweden. New York: Springer.Google Scholar
  70. von Essen, J., Jegermalm, M., & Svedberg, L. (2015). Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992–2014. Stockholm: Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal högskola.Google Scholar
  71. Wijkström, F. (2011). Charity Speak and Business Talk. The On-Going (Re)hybridization of Civil Society. In F. Wijkström & A. Zimmer (Eds.), Nordic civil society at a Cross-roads. Baden: Nomos.CrossRefGoogle Scholar
  72. Wijkström, F. (2012). Hybrider i civilsamhället. In F. Wijkström (Ed.), Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Stockholm: European Civil Society Press.Google Scholar
  73. Wijkström, F. (2017). Nytt svängrum för filantropi och frivillighet: migrerande idéer och transnationella projektioner. In F. Wijkström, M. Reuter, & A. Emami (Eds.), Civilsamhället i det transnationella rummet. Stockholm: European Civil Society Press.Google Scholar
  74. Wijkström, F., & Einarsson, T. (2006). Från nationalstat till näringsliv. Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm. EFI.Google Scholar
  75. Wijkström, F., & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn: Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober Förlag.Google Scholar
  76. Wikström, F., & Lundström, T. (2015). Rekonstruktionen av det frivilliga: de nya civilsamhällesmedborgarna. In J. von Essen, M. Karlsson, L. Blomquist, E. Forssell, & L. Trägårdh (Eds.), Med Kärlek till det oordnade. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola.Google Scholar

Copyright information

© International Society for Third-Sector Research and The Johns Hopkins University 2019

Authors and Affiliations

  1. 1.Department of Social ScienceErsta Sköndal Bräcke University CollegeStockholmSweden

Personalised recommendations