, Volume 50, Issue 1, pp 65–96 | Cite as

Continuity or Discontinuity? Scientific Governance in the Pre-History of the 1977 Law of Higher Education and Research in Sweden

  • Fredrik Bragesjö
  • Aant Elzinga
  • Dick Kasperowski


The objective of this paper is to balance two major conceptual tendencies in science policy studies, continuity and discontinuity theory. While the latter argue for fundamental and distinct changes in science policy in the late 20th century, continuity theorists show how changes do occur but not as abrupt and fundamental as discontinuity theorists suggests. As a point of departure, we will elaborate a typology of scientific governance developed by Hagendijk and Irwin (2006) and apply it to new empirical material. This makes possible a contextualization of the governance of science related to the codification of the “third assignment” of the Swedish higher education law of 1977. The law defined the relation between university science and Swedish citizens as a dissemination project, and did so despite that several earlier initiatives actually went well beyond such a narrow conceptualisation. Our material reveals continuous interactive and rival arrangements linking the state, public authorities, the universities and private industrial enterprises. We show how different but coexisting modes of governance of science existed in Sweden during the 20th century, in clear contrast with the picture promoted by discontinuity theorists. A close study of the historical development suggests that there were several periods of layered governance when interactions and dynamics associated with continuity as well as discontinuity theories were prevalent. In addition, we conclude that the typology of governance applied in the present paper is fruitful for carrying out historical analyses of the kind embarked upon in spite of certain methodological shortcomings.


Continuity Discontinuity Modes of scientific governance Law of higher education Sweden 


  1. ABF. 1955. Människan i dagens och morgondagens samhälle. Örebro: Tidens förlag.Google Scholar
  2. Alexandersson, Olle, and Jan-Sture Karlsson. 1982. Det svenska folkuniversitetet: idéer och arbete. Stockholm: Folkuniversitetet.Google Scholar
  3. Andersen, Ulla. 1969. Forskernes kontaktproblematik. Nordisk forum: tidskrift för universitets- og forskningspolitikk 5:299.Google Scholar
  4. Annerstedt, Jan. 1972a. Makten över forskningen: om statlig forskningsorganisation och forskningsplanering i dagens Sverige. Cavefors: Staffanstorp.Google Scholar
  5. Annerstedt, Jan. 1972b. Vem äger egentligen universitet i Lund? Arbetet, October 26, 1973.Google Scholar
  6. Annerstedt. Jan. 1973. Rekrytera forskare bland skyddsombuden! Arbetet, September 21, 1973.Google Scholar
  7. Auger, Jean-François. 2002. Les réorganisations de la recherche en génie : l’évolution de la School of Engineering Research de l’université de Toronto, 1917–1963. In À la découverte de la recherche et des chercheurs, eds. Véronique Fillieux, Laurent Honoré, and Françoise Mirguet, 45–71. Louvain-la-Neuve: Academia-Bruylants.Google Scholar
  8. Auger, Jean-François. 2004. Le reacutegime de recherche utilitaire du professeur-consultant au cours de la Seconde Reacutevolution industrielle. Annals of Science 61(3): 351–374.CrossRefGoogle Scholar
  9. Baldursson, Eirikur. 1995. The elusive frontier: On the emergence and change of a science-society contract. Göteborg: Institutionen för vetenskapsteori, Göteborgs universitet.Google Scholar
  10. Bergendal, Gunnar. 1974. Samhället skall ha plats i högskolornas styrelser. Arbetet, September 17, 1974.Google Scholar
  11. Berggren, Henrik. 2010. Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme. [Wonderful days ahead. A biography of Olof Palme] Stockholm: Norstedts.Google Scholar
  12. Berglund, Karin. 1972. Resande i forskningens tjänst. Dagens nyheter, September 9, 1972.Google Scholar
  13. Biörk, Gunnar. 1955. Vetenskapen och morgondagens samhälle. In Människan i dagens och morgondagens samhälle, ed. ABF, 239–255. Örebro: Tidens förslag.Google Scholar
  14. Björck, Henrik. 2004. Staten, Chalmers och vetenskapen. Nora: Nya doxa.Google Scholar
  15. Black, Julia. 2002. Critical reflections on regulation. Australian Journal of Legal Philosophy 27: 1–35.Google Scholar
  16. Borg, Göran. 1971. Universitetens och högskolornas samarbete med näringslivet. Nordisk Forum: tidskrift för universitets- og forskningspolitikk 1: 10–11.Google Scholar
  17. Bragesjö, Fredrik. 2001. “The social contract for science”: History, analysis and the power of metaphor. VEST—tidskrift för vetenskapsstudier 14:31–64.Google Scholar
  18. Brevik, Alf, and Bo Persson. 1973. Demokratisera utbildningsväsendet! Arbetet, November 12, 1973.Google Scholar
  19. Brown, Mark B. 2009. Science in democracy: Expertise, institutions, and representation. Cambridge, MA: The MIT Press.Google Scholar
  20. Carlsson, Sten. 1974. U 68—vår nyaste fornlämning. Svenska dagbladet, October 9, 1974.Google Scholar
  21. Chancellor office of universities and colleges in Sweden. 1965. Remissyttrande över 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkanden (SOU 1965:11 och 12). Stockholm: Universitetskanslerämbetet.Google Scholar
  22. Danielsson, Sten. 2004. Tre kärnkraftshändelser—från händelse till publicering. Master thesis. Linköpings: Tema Kommunikation, Linköpings universitet.Google Scholar
  23. Dyring, Eric. 1972. Nu är det dags! Forskning och framsteg 7: 30–31.Google Scholar
  24. Edqvist, Olle. 2003. Layered science and science policies. Minerva 41: 207–221.CrossRefGoogle Scholar
  25. Elam, Mark, and Margareta Bertilsson. 2003. Consuming, engaging and confronting science: The emerging dimensions of scientific citizenship. European Journal of Social Theory 6(2): 233–251.CrossRefGoogle Scholar
  26. Elsey, Barry. 1987. R. H. Tawney—Patron saint of adult education. In Twentieth century thinkers in adult education, ed. Peter Jarvis, 49–59. Beckenham: Croom Helm.Google Scholar
  27. Elzinga, Aant. 1969. Forskningspolitik i Sverige. In Forskning och politik i Sverige, Sovjet och USA, eds. Ronny Ambjörnsson, Gunnar Andersson, and Aant Elzinga, 124–212. Stockholm: Bokförlaget Aldus/Bonniers.Google Scholar
  28. Elzinga, Aant. 1980. Science policy in Sweden, sectorization and adjustment to crisis. Research Policy 9: 116–146.CrossRefGoogle Scholar
  29. Elzinga, Aant. 1982. Forskningspolitiken och den liberala korporativism. Sociologisk Forskning 19: 39–63.Google Scholar
  30. Elzinga, Aant. 1993. Universities, research, and the transformation of the State in Sweden. In The European and American university since 1800. Historical and sociological essays, eds. Sheldon Rothblatt and Björn Wittrock. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
  31. Elzinga, Aant. 2004. The new production of reductionism in models relating to research policy. In The science-industry nexus: History, policy implications, eds. Karl Grandin, Nina Wormbs, and Sven Widmalm, 277–304. Sagamore Beach, MA: Science History Publications.Google Scholar
  32. Erlander, Tage. 1976. Tage Erlander 1955–1960. Stockholm: Tidens förlag.Google Scholar
  33. Etzkowitz, Henry, and Loet Leydesdorff (eds.). 1997. Universities and the global knowledge economy: A triple helix of university–industry–government relations. London: Pinter.Google Scholar
  34. Folkpartiet liberalerna. 1905. Frisinnade landsföreningens valprogram, 1905. Göteborg: Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst.Google Scholar
  35. Fransson, Gunnar. 1972. Kontaktsekreterare—en kanal för näringsliv och forskare. Ekonomisk revy 10: 452–457.Google Scholar
  36. Friborg, Göran. 1972. Utveckling i Sverige av sektoriell forskning. Forskning och framsteg 8: 26–28.Google Scholar
  37. Fridlund, Mats. 1999. Den gemensamma utvecklingen: staten, storföretaget och samarbetet kring den svenska elkrafttekniken [The mutual development: the state, big industry and cooperation on Swedish electric power technology]. Stockholm/Stehag: Brustis Östlings bokförlag Symposion.Google Scholar
  38. Fuller, Steve. 2000. The governance of science: ideology and the future of the open society. Buckingham: Open University Press.Google Scholar
  39. Gibbons, Michael, Camille Limoges, Helga Nowotny, Simon Schwartzman, Peter Scott, and Martin Trow. 1994. The new production of knowledge: The dynamics of science and research in contemporary societies. London: Sage.Google Scholar
  40. Ginner, Thomas. 1988. Den bildade arbetaren: debatten om teknik, samhälle och bildning inom Arbetarnas bildningsförbund 1945–1970. Linköping: Institutionen för TEMA, Linköpings universitet.Google Scholar
  41. Glimell, Hans. 2004. Restored Scientific Authority and Orchestrated Deliberation: A Review of the Current Swedish S&T Policies. STAGE (Science, Technology and Governance in Europe), discussion Paper 27 November 2004. Göteborg: Department of Science Studies. University of Göteborg.Google Scholar
  42. Gougoulakis, Petros. 2001. Studiecirkeln: livslångt lärande—på svenska. En icke-formell mötesplats för samtal och bildning för alla. Stockholm: HLS förlag.Google Scholar
  43. Gustavsson, Bernt. 1991. Bildningens väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse, 1880–1930. Stockholm: Wahlström & Wistrand.Google Scholar
  44. Guston, David, and Kenneth Keniston. 1994. The fragile contract: University science and the Federal Government. Cambridge, MA: MIT Press.Google Scholar
  45. Hagendijk, Rob, and Alan Irwin. 2006. Public deliberation and governance: Engaging with science and technology in contemporary Europe. Minerva 44: 167–184.CrossRefGoogle Scholar
  46. Henriksson, Sten. 1968. Universiteten, samhället och den nya studentopinionen. Nordisk forum: tidskrift för universitets- og forskningspolitikk 5(6): 285.Google Scholar
  47. Irwin, Alan, and Mike Michael. 2003. Science, social theory and public knowledge. Maidenhead and Philadelphia, PA: Open University Press.Google Scholar
  48. Irwin, Alan. 2008. STS perspectives on scientific governance. In The handbook of science and technology studies, 3rd ed, eds. Edward J. Hackett, Olga Amsterdamska, Micheal Lynch, and Judy Wajcman, 583–607. Cambridge, MA: The MIT Press.Google Scholar
  49. Johansson, Inge. 1985. För folket och genom folket: om idéer och utvecklingslinjer i studieförbundens verksamhet. Stockholm: Liber.Google Scholar
  50. Johansson, Sören. 1973. U 68—det nya universitetet. Häften för kritiska studier 5–6(6): 33–43.Google Scholar
  51. Kärnfeldt, Johan. 2000. Mellan nytta och nöje: Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.Google Scholar
  52. Lagermalm, Gösta. 1966. Medicinsk-teknisk utveckling i Sverige—problem, erfarenheter och resultat. Nordisk medicin 10: 265–269.Google Scholar
  53. Leach, Melissa, Ian Scoones, and Brian Wynne (eds.). 2005. Science and citizens: globalization and the challenge of engagement. London: Zed Books.Google Scholar
  54. Liedman, Sven-Eric, and Lennart Olausson (eds.). 1988. Ideologi och institution: om forskning och högre utbildning 1880–2000. Stockholm: Carlsson bokförlag.Google Scholar
  55. Lindberg, Bo, and Ingemar Nilsson. 1996. Göteborgs universitets historia I–II. Göteborg: Göteborgs Universitet.Google Scholar
  56. Lundgren, Anders. 1999. Naturvetenskaplig institutionalisering: The Svedberg, Arne Tiselius och biokemin. In Vetenskapsbärarna: naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880–1950, ed. Sven Widmalm, 117–143. Hedemora: Gidlunds förlag.Google Scholar
  57. Marres, Noortje. 2005. No issue, no public: democratic deficits after the displacement of politics. Doctoral dissertation, University of Amsterdam.Google Scholar
  58. Marres, Noortje. 2007. The issues deserve more credit: Pragmatist contributions to the study of public involvement in controversy. Social Studies of Science 37(5): 759–780.CrossRefGoogle Scholar
  59. Martin, Brian. 1998. The critique of science becomes academic. Science, Technology, and Human Values 18: 247–259.CrossRefGoogle Scholar
  60. Mirowski, Philip, and Esther-Mirjam Sent. 2008. The commercialization of science and the response of STS. In The handbook of science and technology studies, 3rd ed, eds. Edward J. Hackett, Olga Amsterdamska, Micheal Lynch, and Judy Wajcman, 635–689. Cambridge, MA: The MIT Press.Google Scholar
  61. Molin, Björn. 1975. Debatten om U 68. Dagens nyheter, January 21, 1975.Google Scholar
  62. Mouffe, Chantal. 1999. Deliberative democracy or agonistic pluralism? Social Research 66(3): 745–758.Google Scholar
  63. Nerman, Bengt. 1972. Frihet i samspel: forskning—undervisning—samhälle. Folkuniversitetet 1(24): 1–7.Google Scholar
  64. Nycander, Svante. 1975. En bredare högskola. Dagens nyheter, March 1, 1975.Google Scholar
  65. Odén, Birgitta. 1973a. Kunskaper för industriell demokrati. Folkbildningens nya mål. Arbetet, April 24, 1973.Google Scholar
  66. Odén, Birgitta. 1973b. Folkforskning kan bli ”vanligt folks paradis”. Arbetet, April 26, 1973.Google Scholar
  67. Odén, Birgitta. 1973b. Programbudgeterad forskning. Forskning och framsteg 1: 3–6.Google Scholar
  68. Öhman, Berndt. 1983. Några drag i den aktuella fonddebatten. Statsvetenskaplig tidskrift 1: 51–61.Google Scholar
  69. Okuda, Kazuhiko. 1999. Alfred Schutz and citizenship: rethinking citizenship in a multinational state. IUJ Research institute working paper. International relation series no 2. http://www.iuj.ac.jp/research/archive/wpaper/wpir002.html. Accessed 15 Oct 2007.
  70. Olsson, Björn. 1998. Att torgföra vetenskap: det vetenskapliga föredragets och populärföreläsningens teori, praktik och kultur. Lund: Institution för nordiska språk, Lunds universitet.Google Scholar
  71. Olsson, Oscar. 1923. Folkbildningskommitténs utlåtande 1923 utgivet av Oscar Olsson. Stockholm: O. Eklund.Google Scholar
  72. Perssons, Bo. 2001. Motsträviga myndigheter: sektorsforskning och politisk styrning under 1980-talet. Stockholm: Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER).Google Scholar
  73. Poppius, Ulla. 1991. När lundaprofessorerna höll bondföreläsningar: Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar. Folkbildningsavdelning 1898–1970. Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet.Google Scholar
  74. Premfors, Rune. 1986. Svensk forskningspolitik. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  75. Prop. 1976/1977:59 [Government Bill of 1976/1977].Google Scholar
  76. Ringborg, Göran. 1970a. Forskning och tekniskt utvecklingsarbete (FoU) i Sverige under 1960-talet. Nordisk Forum: tidskrift för universitets- og forskningspolitikk 5–6:266.Google Scholar
  77. Ringborg, Göran. 1970b. Universitetsdemokrati i Sverige. Nordisk forum: tidskrift för universitets- og forskningspolitikk 3: 122–131.Google Scholar
  78. Rose, Hilary. 1994. Love, power, and knowledge: Towards a feminist transformation of the sciences. Cambridge: Polity.Google Scholar
  79. Ruthström, Boa. 1973. Öppna universiteten. Socialistiskt forum 12:14–16.SAMSUS [Samarbetsgruppen Skolöverstyrelsen-Universitetskanslersämbetet-Samverkande bildningsförbunden]. 1969. Extern universitetsutbildning: rapport från SAMSUS, Universitetskanlerämbetets skriftserie, 9. Stockholm: Utbildningsförlaget.Google Scholar
  80. Sandström, Carl Ivar. 1975. Utbildningens idéhistoria. Om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och i utlandet. Stockholm: Bonnier.Google Scholar
  81. Sandström, Ulf. 1993. Mellan politik och forskning: 1960–1992. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.Google Scholar
  82. Sandström, Ulf. 2000. Framåtskridandets nyckel: om framväxten av för studier av utbildning och efterkrigstidens svenska teknik- och näringspolitik. Stockholm: Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER). http://www.sister.nu/pdf/paper7.pdf. Accessed 15 October 2009.
  83. Segerstedt, Torgny. 1974. Hotet mot den högre utbildningen. Borås: Askild & Kärnekull.Google Scholar
  84. Shapin, Steven. 1992. Discipline and bounding: the history and sociology of science as seen through the externalism–internalism debate. History of Science 30: 333–369.Google Scholar
  85. Shinn, Terry. 1999. Change or mutation? Reflections on the foundations of contemporary Science. Social Science Information 38: 149–176.CrossRefGoogle Scholar
  86. Shinn, Terry. 2002. The triple helix and new production of knowledge: Prepackaged thinking on science and technology. Social Studies of Science 32: 599–614.Google Scholar
  87. Sjölander, Jonas. 2005. Solidaritetens omvägar. Facklig internationalism i den tredje industriella revolutionen—(LM) Ericsson, Svenska metall och Ericssonarbetarna i Colombia, 1973–1993. Acta Wexionensia, Nr 72. Växjö University Press.Google Scholar
  88. Socialdemokratiska, Arbetarpartiet. 1932. Andrakammarvalen 1932. Göteborg: Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst.Google Scholar
  89. Strömholm, Stig. 1975a. U 68 och korporativismen. Upsala nya tidning, January 24, 1975.Google Scholar
  90. Strömholm, Stig. 1975b. En trött debatt om komplexet U 68. Upsala nya tidning, April 14, 1975.Google Scholar
  91. Sundgren, Gunnar. 1986. Folkhögskolepedagogik mellan myndighet och medborgare. Stockholm: Forskningsgruppen för utvecklings och miljöfrågor.Google Scholar
  92. Sundqvist, Göran. 2002. The bedrock of opinion: Science, technology and society in the siting of high-level nuclear waste. Dordrecht: Kluwer.Google Scholar
  93. Svensson, Lennart. 1980. Från bildning till utbildning. Del 3. Universitetens omvandling från 1870-talet till 1970-talet. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.Swedish Constitutional Documents [Svensk författningssamling], 1977:21.Google Scholar
  94. Swedish Government Official Report (SOU) 1924 [Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet: överarbetning av ett den 25 maj 1923 av Folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande].Google Scholar
  95. Swedish Government Official Report (SOU) 1942:6 [Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande].Google Scholar
  96. Swedish Government Official Report (SOU) 1958:32 [Forskningens villkor och behov].Google Scholar
  97. Swedish Government Official Report (SOU) 1961:44 [Folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet: överväganden och förslag].Google Scholar
  98. Swedish Government Official Report (SOU) 1965:11 [Utbyggnaden av universitet och högskolor: lokalisering och kostnader].Google Scholar
  99. Swedish Government Official Report (SOU) 1965: 12 [Utbyggnaden av universitet och högskolor: lokalisering och kostnader. Specialutredningar].Google Scholar
  100. Swedish Government Official Report (SOU) 1973:2 [Högskolan: betänkande av 1968 års utbildningsutredning].Google Scholar
  101. The council for technical research. 1963. Långtidsplan för Statens tekniska forskningsråd. Statens tekniska forskningsråd 1963:176. Stockholm: TFR.Google Scholar
  102. The council for technical research. 1966. Långsplan 1966–1971. Statens tekniska forskningsråd. Stockholm: TFR.Google Scholar
  103. Tunberg, Sven. 1957. Stockholms högskolas historia före 1950. Stockholm: Norstedt.Google Scholar
  104. Unsigned. 1972. Fria forskare en myt. Kvällsposten, April 18, 1972.Google Scholar
  105. Unsigned. 1973. Döm ej U68! Fönstret 5: 8–9, 24.Google Scholar
  106. Unsigned. 1977. Forskning och framsteg. Svenska dagbladet, July 13, 1977.Google Scholar
  107. Vedin, Bengt-Arne. 1973. Makten och informationen. Forskning och framsteg 1: 7.Google Scholar
  108. Wallenberg, Marcus. 1964. Industrin och framtiden. Industriförbundets tidskrift 2: 257–268.Google Scholar
  109. Wallerius, Bengt. 1988. Vetenskapens vägar: om akademiker och folkbildningsarbete. Stockholm: Folkuniversitetet.Google Scholar
  110. Weinberger, Hans. 1997. Nätverksentreprenören: en historia om teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete från den Malmska utredningen till Styrelsen för teknisk utveckling. Stockholm: Avdelningen för teknik och vetenskapshistoria, Tekniska högskolan.Google Scholar
  111. Weingart, Peter. 1997. From “Finalization” to “Mode 2”: Old wine in new bottles? Social Science Information 36: 591–613.CrossRefGoogle Scholar
  112. Widmalm, Sven. 2006. Ett vetenskapligt nätverk: The Svedberg och hans lärjungar. In “Bäste Broder!”: Nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv, eds. Ylva Hasselberg, and Tom Petersson, 152–180. Hedemora: Gidlunds förlag.Google Scholar
  113. Widmalm, Sven. 2009. Vetenskapens sociala strukturer: sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt. Lund: Nordic Academic Press.Google Scholar
  114. Wikström, Jan-Erik. 1977. Svenska snilleindustrin får inte försummas! Svenska dagbladet, September 11, 1977.Google Scholar
  115. Wold, Herman. 1975a. Svensk utbildningspolitik II: elitutbildning bytes mot massutbildning. Arbetet, May 22, 1975.Google Scholar
  116. Wold, Herman. 1975b. Svensk utbildningspolitik II: hur förvaltas utbildningsmonopolet? Arbetet, May 23, 1975.Google Scholar
  117. Wold, Herman. 1975c. Svensk utbildningspolitik III: forskningen saknar rösträtt. Arbetet, May 28, 1975.Google Scholar
  118. Wredenfors, Walter. 1972. Samarbete högskolor – industri. IVA: tidskrift för teknisk-vetenskaplig forskning 3(43):129–130.Google Scholar

Copyright information

© Springer Science+Business Media B.V. 2012

Authors and Affiliations

  • Fredrik Bragesjö
    • 1
  • Aant Elzinga
    • 1
  • Dick Kasperowski
    • 1
  1. 1.Department of Philosophy, Linguistics and Theory of ScienceGöteborg UniversityGöteborgSweden

Personalised recommendations