Burghers, Soldiers, and Widows: Social Building Blocks at Nya Lödöse

Article

Abstract

In this chapter, we will discuss the different actors in the Swedish town Nya Lödöse (1473–1624), their interactions and conflicts, and the socio-economic topography of the town according to both archaeological and archival sources. There is reason to believe that there are some phenomena particular to this town while others point to more general conditions in early modern Scandinavian towns.

Keywords

Scandinavia Town Socioeconomic topography Social complexity 

References

  1. Alin, J. and Hofstedt, L. (1913). Ur Göteborgs och dess omgivningars historia. Göteborg.Google Scholar
  2. Andrén, A. (1997). Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierna. Stockholm.Google Scholar
  3. Cornell, P. and Rosén, C. (forthcoming). Tracing Other in seventeenth Century Sweden.Google Scholar
  4. Galley, C. (1998). The Demography of Early Modern Towns: York in the Sixteenth and Seventeenth Centuries. Liverpool University Press, Liverpool.Google Scholar
  5. Grauers, S. (red.) (1923). Nya Lödöse tänkeböcker, 1586–1621. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum. Göteborgs jubileumspublikationer VI. Göteborg.Google Scholar
  6. Hedvall, R., ed. (2000). Arkeologisk undersökning. Stadsgårdar i den senmedeltida stadsdelen Sanden, Vadstena. Vadstena stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2000:26. Riksantikvarieämbetet.Google Scholar
  7. Lagerqvist, L. O. (2015). Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar, Historiska media, Lund.Google Scholar
  8. Lilja, S. (1995). Small towns in the periphery: population and economy of small towns in Sweden and Finland during the early modern period. In Clark, P. (ed.), Small Towns in Early Modern Europe: Themes in International Urban History, 3, Cambridge University Press, Cambridge.Google Scholar
  9. Lilja, S. (1996). Historisk tätortsstatistik. D. 2. In Nilsson, L. (ed.), Städernas folkmängd och tillväxt: Sverige (med Finland) ca 1570-tal till 1810-tal, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholm.Google Scholar
  10. Lilja, S. (2000). Tjuvehål och stolta städer: urbaniseringens kronologi och geografi i Sverige (med Finland) ca 1570-tal till 1810-tal, Studier i stads- och kommunhistoria, Stockholm.Google Scholar
  11. Linaa, J. (2012) In memory of merchants: the consumption and cultural meetings of a wealthy Dutch immigrant in early modern Elsinore. In Harnow, H., Cranstone, D., Bedford, P. and LeneHøst-Madsen (eds.), Across The North Sea: Later Historical Archaeology in Britain and Denmark, c. 1500–2000 AD, Syddansk Universitetsforlag.Google Scholar
  12. Lindström, D. (2012). Bilaga 3. Rekonstruktioner av ägarförhållanden, ägoskiften, hushåll och boende för tomterna med nummer 233, 234, 235, 236, 244, 245 och 246, Kvarnholmen, Kalmar. In Tagesson, G. and Nordström, A., eds., Kvarteret Mästaren : Kalmar län, Kalmar stad, Kalmar domkyrkoförsamling, Kvarnholmen, Kv Mästaren 5–8, 21–22, 29, RAÄ 93. dnr 422–00295-2009: särskild arkeologisk undersökning. UV Rapport 2012:104.Google Scholar
  13. Naum, M. (2013). Premodern Translocals: German Merchant Diaspora Between Kalmar and Northern German Towns (1250–1500). International Journal of Historical Archaeology 17(2);376–400.Google Scholar
  14. Paring, M. and Forsblom Ljungdahl, V. (2014). http://www.stadennyalodose.se/artiklar/2014-09-25/hasselnotter-en-exportvara/, Accessed October 2016.
  15. Pettersson, C. (2014). Jönköpings båda kungliga faktorier – en fråga om vapen och ylletyg. In Nordman, A-M., Nordström, M. and Pettersson, C., eds., Stormaktstidens Jönköping. 1614 och framåt. Jönköpings läns museum.Google Scholar
  16. Pleijel, H. (1970). Hustavlans värld. Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige. Stockholm.Google Scholar
  17. Rosén, C. (1999). Föremål och social status i Halmstad ca 1550–1750. GOTARC Serie C. Arkeologiska Skrifter No 26, Göteborgs universitet, Göteborg.Google Scholar
  18. Rosén, C. (2004). Stadsbor och bönder. Materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter 53/Lund Studies in Medieval Archaeology 35. (Diss.).Google Scholar
  19. Rosén, C. (2013). Småstäders urbanitet. Materiell kultur och urban identitet i västsvenska småstäder ca 1640 – ca 1750. In Ersgård, L., Visioner och verklighet. Arkeologiska texter om den tidigmoderna staden, GOTARC Series C. Arkeologiska Skrifter No. 76. The Early Modern Town No. 1. University of Gothenburg, pp. 92–126.Google Scholar
  20. Strömbom, S. (1924). Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse (1915–1918). Stadskrönika, grävningsberättelse, fyndkatalog. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum, Göteborgs jubileumspublikationer V, Göteborg.Google Scholar
  21. Tagesson, G. (2013). Vore bäst alle huus vore lijka: makt, ideologi och modernitet i den tidigmoderna staden. In Ersgård, L., ed., Visioner och verklighet. Arkeologiska texter om den tidigmoderna staden, GOTARC Series C. Arkeologiska Skrifter No. 76. The Early Modern Town No. 1. University of Gothenburg, pp. 127–150.Google Scholar
  22. Tönnesen, A. (1985). Helsingörs udenlandske borgere og indbyggere ca. 1550–1600. Byhistoriske skrifter, bind 3.Google Scholar
  23. Veenstra, R. (2012). Hollandshandeln i Nya Lödöses tullräkenskaper (1604-1611). Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie 34: 2012.Google Scholar
  24. Westling, C. (2002). Småstadens dynamik. Skänninges och Vadstenas befolkning och kontaktfält ca 1630–1660. Linköping Studies in Arts and Science 264. Linköpings universitet.Google Scholar

Copyright information

© Springer Science+Business Media New York 2017

Authors and Affiliations

  1. 1.National Historical MuseumStockholmSweden
  2. 2.Department of Historical StudiesUniversity of GothenburgGothenburgSweden

Personalised recommendations