Advertisement

Early Childhood Education Journal

, Volume 36, Issue 2, pp 171–177 | Cite as

Preschool Work Teams’ View of Ways of Working with Gender—Parents’ Involvement

  • Ingrid Karlson
  • Maria Simonsson
Article

Abstract

Lately the interest to develop a gender-perspective in preschool has grown in Sweden. The aim of this study is to focus on Svedish preschool work teams understanding of gender and gender-sensitive pedagogy and their descriptions of what they actually do to be gender-sensitive preschools. Studies of gender and children often focus construction of gender in different contexts and studies of institutions where you actually try to work in a gender-sensitive way are quite rare. The theoretical framework is gender theory; specifically, poststructural theories of gender and education. Our data consist of four focus group interviews with Swedish preschool teams. The data revaled that the preschool work teams involved the parents in their gender work. We found five aspects of “new” expectations for parents concerning gender and equity in the gender-sensitive pedagogy.

Keywords

Early childhood education Gender-sensitive pedagogy Parents Preschool work team 

References

  1. Berge, B.-M. (2001). Action research for gender equity. Buckingham: Open University Press.Google Scholar
  2. Bondestam, F. (2006). Feministisk pedagogik i det globala rummet–Några reflektioner kring omöjlig undervisning. In E. L. Volk (Ed.), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv (pp. 104–121). Stockholm: Sida och Den Globala Skolan.Google Scholar
  3. Broady, D. (1981). Den dolda läroplanen. Stockholm: Symposium.Google Scholar
  4. Conell, R. W. (1995). Maskuliniteter. Stockholm: Daidalos.Google Scholar
  5. Davies, B., & Banks, C. (1995). The gender trap. In J. Holland & M. Blair (Eds.), Debates and issues in feminist research and pedagogy. A reader (pp. 45–69). London: The Open University.Google Scholar
  6. Foucault, M. (1987). Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag.Google Scholar
  7. Gibbs, A. (1997). Focus groups. Retrieved September 14, 2007 http://sru.soc.surrey.ac.uk/SRU19.html
  8. Hatje, A.-C. (1999). Från treklang till triangeldrama: Barnträdgården som ett kvinnligt samhällsprojekt under 1880–1940-talen. Lund: Historiska media.Google Scholar
  9. Jones, A. (1994). Flickor blir flickor i ett socialt spel av betydelser och sätt att vara. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 14(4), 30–39.Google Scholar
  10. Kane, E. W. (2006). “No way my boys are going to be like that!” Parents’ responses to children’s gender conformity. Gender and Society, 20(2), 149–175.CrossRefGoogle Scholar
  11. Karlson, I. (2003). Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. (Diss. Linköping Studies in Education and Psychology No 91). Linköping: Univ.Google Scholar
  12. Karlson, I. (2007). Motstridiga könsbudskap i skola och förskola. In K. Granström (Ed.) Forskning om lärares arbete i klassrummet. (Forskning i fokus 33). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.Google Scholar
  13. Karlson, I., & Simonsson, M. (2006). Gender sensitive pedagogy—a discourse analysis of gender related work in Swedish preschools. Education-line. Retrieved December 12, 2007 from http://www.leeds.ac.uk/educol/documents/158671.html.
  14. Kreitz-Sandberg, S. (2007). Gender and education: Perspectives on schooling in Japan and comparisons from the Philippines. In C. Derischs & S. Kreitz-Sandberg (Eds.), Gender dynamics and globalisation (pp. 141–163). Münster: Lit Publisher.Google Scholar
  15. Mac an Ghaill, M. (1994). The making of men. Buckingham: Open University Press.Google Scholar
  16. Mac Naugthon, G. (1998). Improving our gender equity ‘tools’: A case for discourse analysis. In N. Yelland (Ed.), Gender in early childhood (pp. 149–174). New York: Routledge.Google Scholar
  17. Norberg, M. (2005). Det hotande och lockande feminina. In M. Norberg (Ed.), Manlighet i fokus (pp. 122–145). Stockholm: Liber.Google Scholar
  18. Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring?–En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket.Google Scholar
  19. Persson, S., & Tallberg Broman, I. (2002). “Det är ju ett annat jobb” Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring. Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 257–258.Google Scholar
  20. Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan. En utgångspunkt för samspel. (Diss. Linköping Studies in Arts and Science 287, Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet nr 84). Linköping: Univ.Google Scholar
  21. Tallberg Broman, I. (2006). Att förändra den sociala ordningen. Educare, (2), 7–37.Google Scholar
  22. Thorne, B. (1993). Gender play. Buckingham: Open University Press.Google Scholar
  23. Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.Google Scholar
  24. Statens Offentliga Utredningar (2006). Jämställdhet i förskolan: Om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande (p. 75). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.Google Scholar
  25. Walkerdine, V. (1990). Schoolgirl fictions. New York: Verso.Google Scholar
  26. West, C., & Zimmerman, D. H. (1991). Doing gender. In J. Lorber & S. A. Farrell (Eds.), The social construction of reality (pp. 150–167). Newbury Park: Sage.Google Scholar

Copyright information

© Springer Science+Business Media, LLC 2008

Authors and Affiliations

  1. 1.Department of Behavioural Sciences and LearningLinkoping UniversityLinkopingSweden
  2. 2.Department of Social and Welfare StudiesLinkoping UniversityNorrkopingSweden

Personalised recommendations