Advertisement

Vegetation History and Archaeobotany

, Volume 20, Issue 5, pp 479–494 | Cite as

Changes in cereal cultivation during the Iron Age in southern Sweden: a compilation and interpretation of the archaeobotanical material

  • Radoslaw Grabowski
Review

Abstract

Macrofossil data from 73 sites dating to the south Swedish Iron Age (500 b.c.a.d. 1100) have been compiled and analyzed in order to elucidate long term changes in cereal cultivation. The analyses indicate that “permanent field” agriculture was established at the end of the Bronze Age utilizing Hordeum vulgare var vulgare as a primary crop and Triticum aestivum ssp vulgare/compactum, Triticum spelta/dicoccum/monococcum, Avena sativa and Secale cereale as secondary crops. An observed change towards the end of Roman Iron Age (1–a.d. 400) is the expansion of Secale cereale and Avena sativa cultivation. Evidence also suggests that winter sowing of the former commenced at the latest during the eighth, ninth and tenth centuries a.d. The introduction of winter sowing possibly coincided with the establishment of crop rotation agriculture. During most of the Iron Age southern Sweden displays significant regional variations with regards to cereal cultivation practice. There is however evidence that a more homogenous agriculture appeared across the investigated area from the beginning of the Viking Age (a.d. 800–1100) onwards.

Keywords

Southern Sweden Iron Age Cereal cultivation Regional compilation Plant macrofossil material 

Notes

Acknowledgments

Many people have contributed to the successful compilation of the material presented in this article as well as the composition of the text itself. For assistance in the process of collecting the material I would like to thank the following people; Roger Engelmark (Umeå University), Tony Björk (Kristianstad County Museum), Hampus Cinthio (Lund Historical Museum), Per Lagerås (UV-syd), Björn Gedda (UV-syd and Björn Gedda Arkeobotanik), Mats Regnell and Ann-Marie Hansson (Stockholm University), Per Sarnäs (Sydsvensk Arkeologi), and Stefan Gustafsson. Thanks also to my supervisors Karin Viklund (Umeå University) and Peter Hambro Mikkelsen (Moesgård Museum, Århus) for guidance throughout the analysis and writing process and also to Renée Enevold and Peter Mose Jensen (Moesgård Museum, Århus) together with Philip Buckland (Umeå University) for their helpful comments and suggestions. Finally great thanks go to Fiona Prendeville for the important task of proofreading and correcting my English.

Supplementary material

334_2011_283_MOESM1_ESM.doc (137 kb)
Supplementary material 1 (DOC 137 kb)

References

  1. Ängeby G, Viklund K (2000) Om en arkeobotanisk analys och långhus från äldre järnålder vid Fjärås Bräcka i Halland. In: In situ 1999. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet, Göteborg, pp. 33–49Google Scholar
  2. Berglund BE (ed) (1991) The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden. Ecological Bulletins 41. Munksgaard, CopenhagenGoogle Scholar
  3. Bergström L (2007) Gräddat: brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen. Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms Universitet, StockholmGoogle Scholar
  4. Bostock J, Riley HT (1855) Plinius, naturalis historia. Taylor and Francis, LondonGoogle Scholar
  5. Buckland PI, Eriksson EJ, Linderholm J, Viklund K, Engelmark R, Palm F, Svensson P, Buckland PC, Panagiotakopulu E, Olofsson J (2010) Integrating human dimensions of arctic palaeoenvironmental science: SEAD - the strategic environmental archaeology database. J Archaeol Sci 38(2):345–351. http://dx.doi.org/10.1016/j.jas.2010.09.011
  6. Engelmark R (1985) Ogräs för tolkning av agrara system. In: Regnéll G (ed) Kulturlandskapet—dess framväxt och förändring; Symposium september 1984. Växtekologiska institutionen, Lunds Universitet, Lund, pp 109–111Google Scholar
  7. Engelmark R (1992) A review of the farming economy in South Scania based on botanical evidence. In: Larsson L et al (eds) The archaeology of the culture landscape—field work and research in a south Swedish rural region. Acta archaeologica lundensia, Ser 4, N 19. Almqvist & Wiksell International, Stockholm, pp 369–374Google Scholar
  8. Engelmark R (1993) Makrofossilanalyser från Fosie IV. In: Björhem N, Säfvestad U (eds) Fosie IV—Bebyggelsen under brons-och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö Museer, Malmö, pp 406–407Google Scholar
  9. Engelmark R, Olofsson J (2001) Bonden, bebyggelsen och landskapet i Möres förhistoria. In: Magnusson G (ed) Möre. Historien om ett Småland. Kalmar läns museum, Kalmar, pp 611–624Google Scholar
  10. Engelmark R, Viklund K (2008) Jordbruket i Sverige. In: Widén M, Widén B (eds) Botanik—Systematik, Evolution, Mångfald. Studentlitteratur, Denmark, pp 421–431Google Scholar
  11. Gustafsson S (1995) Fosie IV—Jordbrukets förändring och utveckling från senneolitikum till yngre järnålder. Rapport nr 5, Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer, MalmöGoogle Scholar
  12. Hansson A-M, Bergström L (2008) Sädesförråd från äldre järnåldern i Gråborg. In: Tegnér G (ed) Gråborg på Öland, om en borg, ett kapell och en by. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, pp 59–65Google Scholar
  13. Hansson A-M, Lidén K, Isaksson S (1993) The charred seed-cake from Eketorp. In: Sources and resources. Studies in Honour of Birgit Arrhenius, PACT 38, Rixensart, Belgium, pp 302–315Google Scholar
  14. Hatt G (1937) Landbrug i Danmarks oldtid. Udvalget for Folkeoplysnings Fremme, Nielsen & Lydiche, KøbenhavnGoogle Scholar
  15. Heimer O, Ifverson P, Persson J (2006) Citytunnelprojektet. Lockarps bytomt, delområde 8. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 45, Malmö Kulturmiljö, MalmöGoogle Scholar
  16. Helbæk H (1955) The botany of the Vallhagar Iron Age field. In: Stenberger M, Jensen O-K (eds) Vallhagar: a migration period settlement on Gotland, Sweden, Part II. Copenhagen, pp 653–699Google Scholar
  17. Helbæk H (1957) Bornholm plant economy in the first half of the first millenium A.D. In: Klint-Jessen O (ed) Bornholm i Folkevandringstiden of forudsættningerne i tidlig Jernalder. København, pp 259–277Google Scholar
  18. Helbæk H (1958) The Oxbøl Grain. In: Acta archaeologica 24. København, pp 155–157Google Scholar
  19. Helbæk H (1966) Vendeltime farming products at Eketorp on Öland, Sweden. In: Acta archaeologica 37. Copenhagen, pp 216–221Google Scholar
  20. Helbæk H (1971) Da rugen kom till Danmark. In: KUML, Årbog for jysk arkæologisk selskab, 1970. Nordisk forlag, København, pp 279–296Google Scholar
  21. Helbæk H (1973) Eketorp grain 1971. In: Jankuhn et al. (eds) Vor-und Frühformen der europäischen Stadt im Mittelalter, Bericht über ein Symposium in Reinhausen bei Göttingen vom 18 bis 24 April 1972, vol 2, Abhandlungen der Akademie der Wissenschaften in Göttingen, Philologisch-historische Klasse, Third series, No 84, Göttingen, pp 19–20Google Scholar
  22. Helbæk H (1977) The Fyrkat grain, a geographical and chronological study of Rye. In: Olsen O, Schmidt H-W (eds) Fyrkat: en jysk vikingeborg, 1. Borgen og bebyggelsen. Lynge, København, pp 1–41Google Scholar
  23. Helbæk H (1979) Agronomic practices in migration period eketorp. In: Näsman U, Wegraeus E (eds) Eketorp, fortification and settlement on Öland, Sweden. The setting, Stockholm, pp 115–127Google Scholar
  24. Hillman G (1981) Reconstructing crop husbandry practices from charred remains of crops. In: Mercer R (ed) Farming practice in British prehistory. Edinburgh University Press, Edinburgh, pp 123–162Google Scholar
  25. Hjelle KL (2007) Foreign trade and local production–plant remains from medieval times in Norway. In: Karg S (ed) Medieval food traditions in northern Europe. National Museum of Denmark, Copenhagen, pp 161–180Google Scholar
  26. Hjelmqvist H (1955) Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. Opera Botanica, vol 1:3. Lunds botaniska förening, Lund, pp 1–186Google Scholar
  27. Hjelmqvist H (1960) Några växtfynd från Sveriges järnålder. In: Meddelanden från Lunds Botaniska Museum. Nr 141, Botaniska notiser, vol 113, Carl Bloms Boktryckeri, Lund, pp 141–160Google Scholar
  28. Hjelmqvist H (1979) Beiträge zur Kenntnis der prähistorischen Nutzpflanzen in Schweden. Opera Botanica 47. Lunds botaniska förening, Lund, pp 1–61Google Scholar
  29. Juhlin-Dannfeldt H (1904) Ensädesbruk. In: Westrin T (ed) Nordisk Familjebok—Konversationslexikon och realtidsencyklopedi, Sjunde Bandet. Nordisk Familjeboks Tryckeri, Stockholm, p 655Google Scholar
  30. Lagerås P (2009) Grophus med mera från Yngre Järnålder I sydvästra Skåne–resultat av makrofossilanalus och pollenanalys. UV syd, LundGoogle Scholar
  31. Larsson L, Callmer J, Stjernquist B (1992) The archaeology of the cultural landscape. Field work and research in a south Swedish rural region. Acta Archaeologica Lundensia, Ser 4, N 19, Almqvist & Wiksell International, StockholmGoogle Scholar
  32. Mikkelsen P-H, Nørbach L-C (2003) Drengsted—Bebyggelse, jernproduktion og agerbrug i yngre romersk og ældre germansk jernalder. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter 43, Aarhus Universitetsforlag, ÅrhusGoogle Scholar
  33. Pedersen E-A, Widgren M (2004) Del 2. Järnålder, 500 f. Kr–1000 e. Kr. In: Welinder S, Pedersen EA, Widgren M, Svanberg I (eds) Jordbrukets första femtusen år. 4000 f. Kr.—1000 e.Kr. Natur och Kultur/LT, Uppsala, pp 237–459Google Scholar
  34. Regnell M (1993) Äldre bronsålderns odling—Nya kunskaper genom fynd från södra Halland. Utskrift 3. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad, p 30Google Scholar
  35. Regnell M (2002) Skånska järnåldersskördar. Växtmakrofossilanalyser och odlingshistoriska iakttagelser från tolv boplatser. In: Carlie A (ed) Skånska regioner—Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska Undersökningar, Skrifter 40, Stockholm, pp 25–50Google Scholar
  36. Renfrew J (1973) Palaeoethnobotany. Columbia University Press, New YorkGoogle Scholar
  37. Robinson D-E (1991) Plant remains from the Late Iron Age/Early Viking Age settlement at Gammel Lejre. J Danish Archaeol 10:7–23Google Scholar
  38. Robinson DE (1994a) Dyrkede planter fra Danmarks forhitorie. Arkæologiske udgravninger i Danmark 1993. Det Arkæologiske Nævn, 1–7:20–39Google Scholar
  39. Robinson DE (1994b) Et katalog over rester af dyrkede planter fra Danmarks forhistorie. NNU-rapport nr. 13. Nationalmuseets Naturvidenskablige Undersøgelser, KøbenhavnGoogle Scholar
  40. Robinson DE, Mikkelsen P-H, Malmros C (2009) Agerbrug, driftsformer og planteressourcer i jernalder og vikingetid (500 f.Kr.—1100 e. Kr.). In: Odgaard B, Rydén JR (eds) Danske landbrugslandskaber gennem 2000 år. Fra digevoldinger till støtteordninger. Aarhus Universitetsforlag, Gylling, pp 117–143Google Scholar
  41. Torsensdotter-Åhlin I, Skoglund P, Cronberg C, Gustafsson P, Högrell L (2002) Boplatslämningar och röjningsrösen. Småland, Ljungby kommun, Hamneda socken, RAÄ 66, 67, 76 och 82. Rapport 2, Smålands Museum and UV Syd, MalmöGoogle Scholar
  42. Van der Veen M (1989) National wheat growing experiment: interim report 1987/8. Circaea 6:71–76Google Scholar
  43. Viklund K (1998) Cereals, weeds and crop processing in Iron Age Sweden. Methodological and interpretative aspects of archaeobotanical evidence. Archaeol Environ 14, Department of Archaeology, University of Umeå, UmeåGoogle Scholar
  44. Viklund K (2003a) Fröanalys av material från Hus II och III. In: Lunqvist L (ed) Slöinge 1992–96. Undersökningar av en boplats från yngre järnålder. Slöingeprojektet 2. Hallands Länsmuseer, Halmstad, pp 135–139Google Scholar
  45. Viklund K (2003b) Att skilja agnarna från vetet. Spår av forntida sädeshantering i södra Halland. In: Utskrift 7. Stiftelsen Hallands Länsmuseer, Halmstad, pp 77–85Google Scholar
  46. Viklund K (2004) Hallands tidiga odling. In: Carlie L (ed) Landskap i förändring. Hållplatser i det förgångna: artiklar med avstamp i de arkeologiska undersökningarna för Västkustbanans dubbelspår förbi Falkenberg i Halland. Arkeologiska rapporter från Halmstads Länsmuseer, vol 6, Kungsbacka-Halmstad, pp 55–67Google Scholar
  47. Viklund K (2005) Fyllingebönder i en forntida europeisk gemenskap. In: Toreld C, Wranning P (eds) Framgrävt förflutet från Fyllinge. Förromersk järnålder i fokus. Arkeologiska rapporter från Hallands Länsmuseer 2005:2, Emmaboda, pp 14–23Google Scholar
  48. Von Hofsten N (1957) Eddadikternas djur och växter. Almqvist & Wiksell, UppsalaGoogle Scholar
  49. Wallin J-E (2004) Människan och landskapet i Halland-en miljöhistorisk studie i brons-och järnåldersbygd baserad på pollenanalyser. In: Carlie L (ed) Landskap i förändring. Hållplatser i det förgångna: artiklar med avstamp i de arkeologiska undersökningarna för Västkustbanans dubbelspår förbi Falkenberg i Halland. Arkeologiska rapporter från Halmstads Länsmuseer, vol 6, Kungsbacka-Halmstad, pp 43–54Google Scholar
  50. Welinder S (2004) Del 1. Neoliticum–Bronsålder, 3900–500 f. Kr. In: Welinder S, Pedersen EA, Widgren M, Svanberg I (eds) Jordbrukets första femtusen år. 4000 f. Kr.—1000 e.Kr. Natur och Kultur/LT, Uppsala, pp 13–236Google Scholar

Copyright information

© Springer-Verlag 2011

Authors and Affiliations

  1. 1.Environmental Archaeology Laboratory, Department of Historical, Philosophical and Religious StudiesUmeå UniversityUmeåSweden

Personalised recommendations