Skip to main content
SpringerLink
Log in

Sweden 1910–1950: The Contentious Swedes – Popular Struggle and Democracy

  • Chapter
  • First Online:
Popular Struggle and Democracy in Scandinavia

Part of the book series: Palgrave Studies in European Political Sociology ((PSEPS))

Abstract

In the early twentieth century, Sweden was on the verge of developing into a democracy. This was not done without conflict, however. In the 1910s, the main struggle was between the people’s power and the king’s power. Although the latter seemed to strengthen the hold on power against parliamentarism, the dramatic years of 1917 and 1919 – with a popular mass movement demanding peace, bread and suffrage – led to a Left-wing government in power and a general suffrage reform. The interwar years were dominated by confrontational and sometimes violent labour disputes. It also established the Social Democrats hold on political power with a modern welfare state – the so-called ‘people’s home’ – as a result.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this chapter

Log in via an institution
Chapter
USD 29.95
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
eBook
USD 109.00
Price excludes VAT (USA)
  • Available as EPUB and PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
Hardcover Book
USD 139.99
Price excludes VAT (USA)
  • Durable hardcover edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info

Tax calculation will be finalised at checkout

Purchases are for personal use only

Institutional subscriptions

Notes

  1. 1.

    Schiller (1973), 202–12.

  2. 2.

    Schiller (1973), 202–12. See also Frykberg (1959).

  3. 3.

    Schiller (1973), 202–12.

  4. 4.

    Andræ (1998), 23–45; Horgby (1993), 334–37; Östberg (1996), 59–61.

  5. 5.

    Andræ (1998), 25–27, 34–35, 39–40.

  6. 6.

    Andræ (1998), 23–45.

  7. 7.

    Andræ (1998), 23–29, 34–36; Andræ (1973), 216–17; Persson (1993), 159–60, 164–66, 171.

  8. 8.

    Andræ (1998), 46–57.

  9. 9.

    Andræ (1973), 216.

  10. 10.

    Horgby (1993), 338–50; Andræ (1998), 62–73; Hirdman (1983), 232.

  11. 11.

    Andræ (1998), 74–77.

  12. 12.

    Thompson (1993).

  13. 13.

    Continuity as well as change have been emphasized by Horgby (1993), 351–58 in his analysis of The Hunger Riots in Norrköping in the years 1855, 1867 and 1917. The so-called Hunger Riots in 1917 were just one set of events in this old repertoire, even though they were the last really large-scale events in Sweden. However, the history of contentious actions in times of food shortages did not end there. As new research has recently shown, contentious gatherings of women demanding increased food rations occurred as late as 1942, in the midst of World War II. (See Andersson (2014). See also Klockare (1967); Koblik (1976); Nyström (1994).

  14. 14.

    Andræ (1973), 218.

  15. 15.

    Andræ (1998), 84–95.

  16. 16.

    Andræ (1998), 130–136; Andræ (1973), 216–18.

  17. 17.

    Andræ (1998), 121–129; Andræ (1973), 215–23.

  18. 18.

    Andræ (1998), 97–107; Andræ (1973), 215–23.

  19. 19.

    Andrae (1998), 77–82; Jonsson (2016).

  20. 20.

    Andræ (1998), 213–17, 243–90; Andræ (1973), 221–34. It should be noted that, for many decades, many Swedes were still denied the right to vote. The Conservatives only accepted general suffrage if exceptions were made, for example, for persons receiving long-term poor relief and persons who had not been able to pay taxes over the past three years. These regulations excluded many working-class persons up until the 1940s.

  21. 21.

    Hadenius (2008), 50–54. In the years 1929–1934, there were two separate Communist parties in Sweden, both with the name ‘The Communist Party of Sweden’ (Sveriges Kommunistiska Parti). One of the parties, often called ‘The Sillén Communists’ after the name of their chairman, comprised members of the Comintern and upheld strong ties to the Soviet Union. The other party, and for a long time the largest, was called ‘The Kilbom Communists’ after their chairman and was highly critical of the Soviet Union and Stalinism. In 1934, the latter party changed its name to ‘The Socialist Party of Sweden’ (Sveriges Socialistiska Parti). During World War II, the then very small party sided with Nazi Germany in its war on the Eastern Front and became a part of the Swedish Nazi Movement – a tragic and bizarre development for a party whose members in the early 1930s had fought Nazi activists in the streets. Its history is told in Blomqvist (1999).

  22. 22.

    Lundberg (2009); Nilson (2003), 19–43.

  23. 23.

    Nyzell (2009a), 128–47; Nyzell (2009b), 107–32; Mikkelsen (1992), 104–06.

  24. 24.

    Nyzell (2009a), 14–20, 128–47; Johansson (2002), 28–30.

  25. 25.

    Johansson (2001), 63–71, 108–109; Casparsson (1951), 179–214; Nerman (1938), 466–70; Olsson (1980), 224–27.

  26. 26.

    Andersson (2002), 8–21.

  27. 27.

    Swedish labour market statistics have recently been analysed in Hamark (2014), 131–63. See also Andersson (1990), 60–62.

  28. 28.

    Flink (1978), 92f, 107, 110; Frändén (2013).

  29. 29.

    Nyzell (2009a), 148–342.

  30. 30.

    Blomberg (1993), 76.

  31. 31.

    Nyzell (2009a), 40–71, 78–98, 123–127, 148–167, 392–97.

  32. 32.

    Nyzell (2009a), 40–71, 78–98, 123–127, 148–167, 392–97.

  33. 33.

    Nyzell (2009a), 128–167.

  34. 34.

    Karlsson (2014); Casparsson (1951), 16–19; Nerman (1938), 439.

  35. 35.

    Nyzell (2014), 151; Nyzell (2009a), 168–80, 219–36.

  36. 36.

    Sundell (1997), 114–22, 183–84.

  37. 37.

    SOU (1935 ):8 Betänkande med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet, 400.

  38. 38.

    Svensson and Svensson (1972); Casparsson (1951), 255–68, 619–20; Estvall (2009), 398–400.

  39. 39.

    Svensson and Svensson (1972), 14.

  40. 40.

    There are even statements indicating fistfights between Communist workers and Social Democratic union officials during the strike, although more research is needed to confirm this. (See e.g. Casparsson (1951)), 259, 266–67; Uhlén (1949), 378.

  41. 41.

    Hilson (2009), 133–55.

  42. 42.

    Hirdman et al. (2012), 122–51, 178–202.

  43. 43.

    Hirdman et al. (2012), 254–64.

  44. 44.

    Nyzell (2009a), 350–52; Thullberg and Östberg (2006), 5.

  45. 45.

    Brink Pinto et al. (2015), 93,104–06; Nyzell (2009a,) 350–97; Berggren (2003), 186–87, 190–96; Linderborg (2001), 13, 329–96.

  46. 46.

    Hilson (2009), 141–43.

  47. 47.

    Nyzell (2009a), 376–79; Nyzell (2009b), 124–27; Johansson and Ekdahl (1996), 4–7.

  48. 48.

    Lööw (2004), 243. The parties whose votes are counted together are Sveriges Nationella Förbund, Sveriges Nationsocialistiska Parti (SNSP) and Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP). The standard work on the history of Swedish Fascism and National Socialism is Lööw (1990). Estimations of how many members these parties actually had have varied between scholars. For different estimations, see Lööw (2004), 256; Åmark (2011), 292–93.

  49. 49.

    Hirdman et al. (2012) 198, 242–47; Olsson and Ekdahl (2002), 66–67, 80.

  50. 50.

    Johansson (2000), 152–56; Åmark (2011), 287–88.

  51. 51.

    Often cited are the words of the social democrat and long-term minister of social affairs, Gustav Möller, who in 1933 said that ‘a positive program to fight the crisis is the most important part of the struggle against the Fascists’, Johansson (2000), 156, 343; Olsson and Ekdahl (2002), 77.

  52. 52.

    NSAP’s efforts to organize workers and to position itself as an Anti-Marxist, nationalist ‘labour movement’ are investigated in Lundberg (2014).

  53. 53.

    Lundin (2005); Lööw (1990), 357–60; SOU (1935 ):8, 81–82.

  54. 54.

    Lundberg and Lundin (2014), 33–34.

  55. 55.

    Lundberg and Lundin (2014), 34; Lööw (1990), 176, 183; Lööw (2004), 220.

  56. 56.

    Lundin (2005).

  57. 57.

    Lundberg and Lundin (2014), 36; Lööw (1990), 358.

  58. 58.

    Lööw (1990), 359; SOU (1935 ):8, 81–82.

  59. 59.

    Lööw (2004), 29.

  60. 60.

    Lundberg (2012); Lööw (2004), 39–40.

  61. 61.

    Alkarp (2013).

  62. 62.

    Åmark (1992), 76.

  63. 63.

    Schmidt (2002), 216.

  64. 64.

    Kjellberg (2011), 34.

  65. 65.

    Back (1977), 215–334; Korpi (1978), 276–80.

  66. 66.

    Hamark (2014), 150, 156; Schmidt (2002), 209, 309.

  67. 67.

    Schmidt (2002), 309.

  68. 68.

    Kjellberg (2011), 35; Korpi (1978), 277, 281, 297.

  69. 69.

    Schmidt (2002), 218f.

  70. 70.

    Korpi (1978), 282; Schmidt (2002), 307.

  71. 71.

    Linderborg (2001), 165–67.

  72. 72.

    See e.g. Ericsson (2015a); Montesino (2002); Selling (2013); Tervonen (2010).

  73. 73.

    Andersson (2008); Ericsson (2015b); Hazell (2011); Pettersson (2011); Tervonen (2010), 48.

  74. 74.

    ’By uppbådades mot tattare’, Svenska Dagbladet May 24, (1946).

  75. 75.

    ’Ett tjogtal tattare mot ensam man!’, Göteborgs–Posten June 26, (1946).

  76. 76.

    Ericsson (2013); Hazell (2011), 292–62; Selling (2013), 75–102.

  77. 77.

    Horgby (1993); Horgby (1991), 47–85; Nyzell (2009a), 31–47. For a discussion on the ‘carnivalesque’ tradition, see Lundberg (2016).

  78. 78.

    Nyzell (2016a); Nyzell (2016b).

  79. 79.

    Lundberg (2016).

  80. 80.

    Nilsson (2006).

  81. 81.

    Marx (1970).

  82. 82.

    Nilsson (2006), 241–44.

Bibliography

  • Alkarp, Magnus (2013) Fyra dagar I april: Påskkravallerna i Uppsala 1943 (Lund: Historiska media).

    Google Scholar 

  • Åmark, Klas (1992) ‘Social Democracy and the Trade Union Movement. Solidarity and the Politics of Self-Interest’ in Klaus Misgeld, Karl Molin, and Klas Åmark (eds.) Creating Social Democracy: A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden (University Park, PA: Pennsylvania State University Press).

    Google Scholar 

  • Åmark, Klas (2011) Att bo granne med ondskan: Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen (Stockholm: Albert Bonniers förlag).

    Google Scholar 

  • Andersson, Bodil (2008) Snarsmon: Resandebyn där vägar möts (Uddevalla: Bohusläns museum).

    Google Scholar 

  • Andersson, Irene (2014) ‘Sill och husmödrar. Matprotester i Malmö 1942’, Arbetarhistoria, 2014, 1–2.

    Google Scholar 

  • Andersson, Karl-Joha (2002) ‘Brädgårdskonflikten i Halmstad 1931’, Ale: Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge, 2, 8–21.

    Google Scholar 

  • Andersson, Sten (1990) Mellan Åkarp och Saltsjöbaden: En studie av arbetsfredsfrågan i minoritetsparlamentarismens Sverige 1923–1928 (Stockholm: Almqvist & Wiksell).

    Google Scholar 

  • Andræ, Carl-Göran (1973) ‘Från ord till handling? Den svenska arbetarrörelsen inför revolutionen, 1917–1918’ in Steven Koblik (ed.) Från fattigdom till överflöd: En antologi om Sverige från frihetstiden till våra dagar (Stockholm: Wahlström & Widstrand).

    Google Scholar 

  • Andræ, Carl-Göran (1998) Revolt eller reform: Sverige inför revolutionerna i Europa 1917–1918 (Stockholm: Carlssons).

    Google Scholar 

  • Back, Pär-Erik (1977) Svenska Metallindustriarbetareförbundets historia. Band IV: 1940–1956 (Stockholm: Tiden).

    Google Scholar 

  • Berggren, Lars (2003) ‘Går det att skriva arbetarhistorska synteser?’, Historisk Tidskrift, 2, 181–200.

    Google Scholar 

  • Blomberg, Eva (1993) Samhällets fiender: Stripakonflikten 1925–1927 (Stockholm: Federativ).

    Google Scholar 

  • Blomqvist, Håkan (1999) Gåtan Nils Flyg och nazismen (Stockholm: Carlssons).

    Google Scholar 

  • ‘By uppbådades mot tattare’, Svenska Dagbladet May 24th 1946.

    Google Scholar 

  • Casparsson, Ragnar (1951) LO under fem årtionden. Band II: 1924–1948 (Stockholm: Tiden).

    Google Scholar 

  • Ericsson, Martin (2013) ‘ “Ut med er tattare, vi skall döda er!” Jönköpingskravallerna 1948 och det dubbla utanförskapet’ in Sofie Holmlund and Annika Sandén (eds.) Usla, elända och arma: Samhällets utsatta under 700 år (Stockholm: Natur & Kultur).

    Google Scholar 

  • Ericsson, Martin (2015a) Exkludering, assimilering eller utrotning? ’Tattarfrågan’ i svensk politik 1880–1955 (Lund: Historiska institutionen, Lunds universitet).

    Google Scholar 

  • Ericsson, Martin (2015b) ‘’Mordbranden i Kårarp 1906‘’ in Historielärarnas förenings årsskrift.

    Google Scholar 

  • Estvall, Martin (2009) Sjöfart på stormigt hav: Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932–1945 (Växjö: Växjö University Press).

    Google Scholar 

  • ‘Ett tjogtal tattare mot ensam man!’, Göteborgs-Posten June 26th 1946.

    Google Scholar 

  • Flink, Ingvar (1978) Strejkbryteriet och arbetets frihet. En studie av svensk arbetsmarknad fram till 1938 (Uppsala: Uppsala universitet).

    Google Scholar 

  • Frändén, Peter (2013) Bolagslakej eller frihetsrörelse?: Organisationen Arbetets Frihet 1923–2000 (Frösön: Passionista).

    Google Scholar 

  • Frykberg, Ragnhild (1959) Bondetåget 1914: Dess upprinnelse, inre historia och följder (Stockholm: Hörsta Förlag).

    Google Scholar 

  • Hadenius, Stig (2008) Sveriges politiska historia från 1865 till våra dagar: Konflikt och samförstånd (Stockholm: Hjalmarson & Högberg).

    Google Scholar 

  • Hamark, Jesper. (2014) Ports, Dock Workers and Labour Market Conflicts (Gothenburg: University of Gothenburg).

    Google Scholar 

  • Hazell, Bo (2011) Resandefolket: Från tattare till Traveller (Stockholm: Ordfront).

    Google Scholar 

  • Hilson, Mary (2009) ‘The Historical Roots of the Swedish Model’ in Lars Edgren and Martin Olofsson (eds.) Political Outsiders in Swedish History, 1848–1932 (Newcastle: Cambridge Scholars Publishing).

    Google Scholar 

  • Hirdman, Yvonne (1983) Magfrågan: Mat som mål och medel: Stockholm 1870–1920 (Stockholm: Rabén & Sjögren).

    Google Scholar 

  • Hirdman, Yvonne, Urban Lundberg, and Jenny Björkman (2012) Sveriges historia 1920–1965 (Stockholm: Norstedts).

    Google Scholar 

  • Horgby, Björn (1991) ‘Långa och korta planeringsperspektiv i arbetarkulturen: Norrköping 1850–1920’, Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 48/49, 47–85.

    Google Scholar 

  • Horgby, Björn (1993) Egensinne och skötsamhet: Arbetarkulturen i Norrköping 1850–1940 (Stockholm: Carlsson).

    Google Scholar 

  • Johansson, Alf (2000) Den nazistiska utmaningen: Aspekter på andra världskriget (Stockholm: Prisma).

    Google Scholar 

  • Johansson, Alf, and Lars Ekdahl (1996) ‘Den historiska kompromissen som tillfälligmaktallians’, Häften för kritiska studier, 4, 3–25.

    Google Scholar 

  • Johansson, Roger (2001) Kampen om historien: Ådalen 1931: sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931–2000 (Lund: University of Lund).

    Google Scholar 

  • Johansson, Roger (2002) ‘Folkhemmets tröskel – Ådalen 1931’ in Eva Österberg (ed.) Socialt och politiskt våld: perspektiv på svensk historia (Lund: Historiska media).

    Google Scholar 

  • Jonsson, Karin (2016) ‘“Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar”: Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917’ in Andrés Brink Pinto and Martin Ericsson (eds.) Att göra politik underifrån: Kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal (Lund: Arkiv).

    Google Scholar 

  • Karlsson, Kristian (2014) ‘“Vilddjuret sliter sig”: En studie i etablissemangets och vänsterns attityder kring politiskt våld i en svensk småstad 1925’ (Kandidatuppsats, Linnéuniversity, Institutionen för Kulturvetenskaper).

    Google Scholar 

  • Kjellberg, Anders (2011) ‘Storkonflikten 1980 och andra arbetskonflikter i Sverige’, Arbetarhistoria, 2–3, 33–40.

    Google Scholar 

  • Klockare, Sigurd (1967) Svenska revolutionen 1917–1918 (Stockholm: Prisma).

    Google Scholar 

  • Koblik, Steven (1976) ‘Between Reform and Revolution’, Scandia, 1, 115–32.

    Google Scholar 

  • Korpi, Walter (1978) Arbetarklassen i välfärdskapitalismen: Arbete, fackförening och politik i Sverige (Stockholm: Svenska Metallindustriarbetaförbundet).

    Google Scholar 

  • Linderborg, Åsa (2001) Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892–2000 (Stockholm: Atlas akademi).

    Google Scholar 

  • Lööw, Helene (1990) Hakkorset och Wasakärven: En studie av nationalsocialismen i Sverige 1924–1950 (Göteborg: Göteborg University).

    Google Scholar 

  • Lööw, Helene (2004) Nazismen i Sverige 1924–1979: Pionjärerna, partierna, propagandan (Stockholm: Ordfront).

    Google Scholar 

  • Lundberg, Björn (2016) ‘Nyårskravallerna i Malmö 1946–1947: Sveriges första ungdomsupplopp?’ in Andrés Brink Pinto and Martin Ericsson (eds.) Att göra politik underifrån: Kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal (Lund: Arkiv).

    Google Scholar 

  • Lundberg, Victor (2009) ‘Modernitet och makt, män och maskingevär: Annotationer i text och bild om Munckska kåren och den organiserade fascismen i mellankrigstidens Sverige’ in Magnus Olofsson (ed.) Arbetarhistoria idag: Rapport från arbetarhistorikermötet i Landskrona i maj 2007 (Landskrona: Centrum för arbetarhistoria).

    Google Scholar 

  • Lundberg, Victor (2012) ‘Nazismen som förklaring: Landskrona, Sverigedemokraterna och (o)betydelsen av ett brunt förflutet’, Scandia, 1, 60–85.

    Google Scholar 

  • Lundberg, Victor (2014) En idé större än döden: En fascistisk arbetarrörelse i Sverige, 1933–1945 (Möklinta: Gidlunds).

    Google Scholar 

  • Lundberg, Victor, and Johan A. Lundin (2014) ‘Med ett våldsamt knytnävslag och en välriktad spark? SSU och den nazistiska utmaningen 1933’, Arbetarhistoria, 1–2, 32–37.

    Google Scholar 

  • Lundin, Johan A. (2005) Slaget på Limhamns torg’, Limhamniana (Limhamn: Limhamns museiförening).

    Google Scholar 

  • Marx, Gary T. (1970) ‘Issueless riots’, Annals of the Americal Academy of Political and Social Science, 391, 21–33.

    Google Scholar 

  • Mikkelsen, Flemming (1992) Arbejdskonflikter i Skandinavien 1848–1980 (Odense: Odense Universitetsforlag).

    Google Scholar 

  • Montesino Parra, Norma (2002) Zigenarfrågan. Intervention och romantik (Lund: Lunds universitet).

    Google Scholar 

  • Nerman, Ture (1938) Svensk arbetarrörelse under hundra år (Stockholm: Tiden).

    Google Scholar 

  • Nilson, Bengt (2003) ‘Kamp mot inre fiender: general Muncks skyddskår 1927–1935’, Historielärarnas förenings årsskrift, 19–43.

    Google Scholar 

  • Nilsson, Roddy (2006) ‘Kravaller i folkhemmet: Ligister, mods och kollektivt våld under efterkrigstiden’ in Eva Österberg and Marie Lindstedt Cronberg (eds.) Våld. Representation och verklighet (Lund: Nordic Academic Press).

    Google Scholar 

  • Nyström, Hans (1994) Hungerupproret 1917 (Ludvika: Zelos).

    Google Scholar 

  • Nyzell, Stefan (2009a) Striden ägde rum i Malmö”: Möllevångskravallerna 1926: en studie av politiskt våld i mellankrigstidens Sverige (Malmö: Holmbergs).

    Google Scholar 

  • Nyzell, Stefan (2009b) ‘Sweden, Country Of Consensus – A Teleological History?’ in Lars Edgren and Magnus Olofsson (eds.) Political Outsiders in Swedish History, 1848–1932 (Newcastle: Cambridge Scholars Publishing).

    Google Scholar 

  • Nyzell, Stefan (2014) ‘The Policeman as a Worker – or Not? International Impulses and National Developments within the Swedish Police, c. 1850–1940’, Nordisk politiforskning, 2, 149–65.

    Google Scholar 

  • Nyzell, Stefan (2016a) ‘Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full’ in Andrés Brink Pinto and Martin Ericsson (eds.) Att göra politik underifrån: Kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal (Lund: Arkiv).

    Google Scholar 

  • Nyzell, Stefan (2016b) ‘A Fight for the Right to get Drunk: The Autumn Fair Riot in Eskilstuna, 1937’ in Ilaria Favretto and Xabier Itcania (eds.) Popular Culture, Folk Traditions and Protest in 19th and 20th c. Europe (Hampshire: Palgrave MacMillan).

    Google Scholar 

  • Olsson, Lars, and Lars Ekdahl (2002) Klass i rörelse: Arbetarrörelsen i svensk samhällsomvandling (Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek).

    Google Scholar 

  • Olsson, Tom (1980) Pappersmassestrejken 1932: En studie av facklig ledning och opposition (Lund: Arkiv).

    Google Scholar 

  • Östberg, Kjell (1996) Kommunerna och den svenska modellen: socialdemokratin och kommunalpolitiken fram till andra världskriget (Eslöv: Symposion).

    Google Scholar 

  • Persson, Lennart K. (1993) Syndikalismen i Sverige 1903–1922 (Diss. Göteborg University).

    Google Scholar 

  • Pettersson, Mats. (2011) ‘Folkliga aktioner mot oönskade personer i Skåne vid 1800-talets slut’, Ale, 4, 98–112.

    Google Scholar 

  • Pinto, Brink, Martin Ericsson Andrés, and Stefan Nyzell (2015) ‘Contentious Politics Studies: Forskningsfältet social och politisk konfrontation på frammarsch i Skandinavien’, Scandia, 1, 93–110.

    Google Scholar 

  • Schiller, Bernt (1973) ‘Krisår. 1906–1914’ in Steven Koblik (ed.) Från fattigdom till överflöd: En antologi om Sverige från frihetstiden till våra dagar (Stockholm: Wahlström & Widstrand).

    Google Scholar 

  • Schmidt, Werner (2002) Antikommunism och kommunism under det korta 1900-talet (Lund: Nordic Academic Press).

    Google Scholar 

  • Selling, Jan (2013) Svensk antiziganism: Fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar (Limhamn: Sekel).

    Google Scholar 

  • SOU (1935) 8 Betänkande med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet (Stockholm: Inrikesdepartementet).

    Google Scholar 

  • Sundell, Åke (1997) Patriarkalism och föreningsrätt: Om produktion och facklig kamp inom handelsträdgårdsnäringen i Malmö med omnejd fram till 1936 (Lund: Lund University Press).

    Google Scholar 

  • Svensson, Bengt, and Elisabeth Svensson (1972) ‘Sjömansstrejken 1933’, Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 2, 3–29.

    Google Scholar 

  • Tervonen, Miika (2010) ‘Gypsies’, ‘Travellers’ and ‘Peasants’: A Study on Ethnic Boundary Drawing in Finland and Sweden c. 1860–1925 (Florence: European University Institute).

    Google Scholar 

  • Thompson, Edward. P. (1993) Customs in common: Studies in traditional popular culture (London: Penguin).

    Google Scholar 

  • Thullberg, Per, and Kjell Östberg (eds.) (2006) Den svenska modellen (Lund: Studentlitteratur).

    Google Scholar 

  • Uhlén, Axel (1949) Facklig kamp i Malmö under sju decennier (Malmö: Framtiden).

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

  1. Department of History, Lund University, Lund, Sweden

    Martin Ericsson

  2. Department of History, Malmö University, Malmö, Sweden

    Stefan Nyzell

Authors
  1. Martin Ericsson
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

  2. Stefan Nyzell
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Corresponding author

Correspondence to Martin Ericsson .

Editor information

Editors and Affiliations

  1. Department of Sociology, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark

    Flemming Mikkelsen

  2. Department of History, University of Oslo, Oslo, Norway

    Knut Kjeldstadli

  3. Department of History, Malmö University, Malmö, Sweden

    Stefan Nyzell

Copyright information

© 2018 The Author(s)

About this chapter

Cite this chapter

Ericsson, M., Nyzell, S. (2018). Sweden 1910–1950: The Contentious Swedes – Popular Struggle and Democracy. In: Mikkelsen, F., Kjeldstadli, K., Nyzell, S. (eds) Popular Struggle and Democracy in Scandinavia. Palgrave Studies in European Political Sociology. Palgrave Macmillan, London. https://doi.org/10.1057/978-1-137-57855-6_12

Download citation

  • DOI: https://doi.org/10.1057/978-1-137-57855-6_12

  • Published:

  • Publisher Name: Palgrave Macmillan, London

  • Print ISBN: 978-1-137-57849-5

  • Online ISBN: 978-1-137-57855-6

  • eBook Packages: Social SciencesSocial Sciences (R0)

Publish with us

Policies and ethics

Search

Navigation