Skip to main content
SpringerLink
Log in

Bonded People: Making Thralls Visible in Viking-Age and Early Medieval Sweden

  • Chapter
  • First Online:
The Archaeology of Slavery in Early Medieval Northern Europe

Part of the book series: Themes in Contemporary Archaeology ((TCA))

Abstract

Slavery in Viking-Age and early medieval Scandinavia, earlier a topic mainly addressed by legal and medieval historians, is receiving increased attention from the archaeologists, as will be clear from a brief overview of the archaeological research of bondage in Scandinavia. Bondage, however, was a complex, internally stratified social category, which raises methodological difficulties. This article discusses various categories of archaeological material from Sweden that can give direct or indirect indications of slaves. The former include finds of shackles suggesting that slaves were traded at the Viking town of Birka and at the nearby royal manor of Adelsö, and eleventh-century runic inscriptions mentioning various categories of thralls, from bailiffs to homeborn thralls and freedmen. Furthermore, physical remains of supposed thralls in burials are discussed, as well as tools and products made by female thralls. But the material culture of bonded people is often difficult to distinguish from that of the free, even though the size of the subordinate population in Late Viking Scandinavia has been estimated to a fourth or fifth of the population. Further progress in this important but complicated field of research will involve the use of multiple categories of sources and interdisciplinary research.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this chapter

Log in via an institution
Chapter
USD 29.95
Price excludes VAT (USA)
  • Available as PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
eBook
USD 129.00
Price excludes VAT (USA)
  • Available as EPUB and PDF
  • Read on any device
  • Instant download
  • Own it forever
Softcover Book
USD 169.99
Price excludes VAT (USA)
  • Compact, lightweight edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info
Hardcover Book
USD 169.99
Price excludes VAT (USA)
  • Durable hardcover edition
  • Dispatched in 3 to 5 business days
  • Free shipping worldwide - see info

Tax calculation will be finalised at checkout

Purchases are for personal use only

Institutional subscriptions

Notes

  1. 1.

    Hasselberg 1944; Nevéus 1974; Lindkvist 1979; Gurevich 1985; Karras 1988.

  2. 2.

    Ambrosiani 2016: 14–19; cf. Thordeman 1920: 31; Rydh 1936: 189; cf. Brunstedt 1996: 17, 29.

  3. 3.

    Afla, kaupa in Peterson 2006; U 1940: 209 from Veda, Angarn parish; U 729 from Ullunda ford, Tillinge parish, both in Uppland.

  4. 4.

    Arrhenius 2007: 14; cf. Petré 1984: 63; pers. comm. of Lena Thunmark-Nylén for Gotland.

  5. 5.

    Skre 1998: 199, 228–30; also Iversen 1999, 2004: 65–67; Myhre 2002: 182.

  6. 6.

    Zachrisson 2004a, b; Hallgren 2005; Hamilton 2008: 200; Olausson 2008.

  7. 7.

    Hasselberg 1944: 85–87; Nevéus 1974: 68; Arwill-Nordbladh 1990, for the symbolism of the keys in the Iron Age.

References

Primary Sources and Abbreviations

  • Constantine Porphyrogenitus, DAI. (1967). Constantine Porphyrogenitus, De administrando imperio (Gy. Moravcsik, Ed., R. J. H. Jenkins, Trans.) (Corpus Fontium Historiae Byzantinae, 1). Washington, DC: Dumbarton Oaks Centre for Byzantine Studies.

    Google Scholar 

  • Life of Rimbert. (1884). Vita Rimberti. In G. Waitz (Ed.), Vita Anskarii auctore Rimberto, accedit Vita Rimberti (Monumenta Germaniae Historica, Scriptores Rerum Germanicarum, 55) (pp. 80–100). Hannover, 1884.

    Google Scholar 

  • Samnordisk runtextdatabas. Scandinavian Runic-text Database. http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm. Accessed 11 Dec 2019.

  • SHM. Swedish History Museum digital collections. http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp. Accessed 11 Dec 2019.

  • Sö. (1924–36). In E. Brate & E. Wessén (Eds.), Södermanlands runinskrifter (Sveriges runinskrifter, 3). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

    Google Scholar 

  • U. (1940–58). In E. Wessén & S. B. F. Jansson (Eds.), Upplands runinskrifter (Sveriges runinskrifter, 6–9). Stockholm: Almqvist & Wicksell International.

    Google Scholar 

  • Vg. (1958–70). In H. Jungner & E. Svärdström (Eds.), Västergötlands runinskrifter (Sveriges runinskrifter, 5). Stockholm: Almqvist & Wicksell International.

    Google Scholar 

Secondary Sources

  • Ambrosiani, B. (2016). Alsnöhus och den vikingatida hallen på Adelsö – rekonstruktionsförslag. META, 2016, 7–24.

    Google Scholar 

  • Ambrosiani, B., & Eriksson, B. G. (1993). Birka Vikingastaden (Vol. 3). Wiken: Bra Böcker.

    Google Scholar 

  • Andersson, T. (2004). Svethiudh, det svenska rikets kärna. Namn och bygd, 92, 5–18.

    Google Scholar 

  • Andrén, A. (2000). Ad sanctos. De dödas plats under medeltiden. Hikuin, 27, 7–26.

    Google Scholar 

  • Arcini, C. (2009a). Losing face – The worldwide phenomenon of ancient prone burial. In I.-M. Back Danielsson, I. Gustin, A. Larsson, N. Myrberg, & S. Thedeén (Eds.), Döda personers sällskap (pp. 187–202). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Arcini, C. (2009b). Buried face down. Current Archaeology, 231, 30–35.

    Google Scholar 

  • Arrhenius, B. (2007). Gullhögen vid Tibble, Badelunda – en generationsgrav i skuggan av tingsplatsen. Badelundabygden, 17, 14–15.

    Google Scholar 

  • Arwill-Nordbladh, E. (1990). Nyckelsymbolik i järnålderns kvinnogravar. Fornvännen, 85, 255–260.

    Google Scholar 

  • Bergström, L. (2007). Gräddat. Brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen (Theses and papers in scientific archaeology, 9). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Bjarkadóttir, G. (2008). Namn på trälar och leysingjar i de isländska sagorna. In G. Kvaran, H. J. Ámundason, J. Hafsteinsdóttir, & S. Sigmundsson (Eds.), Namn i Norden. Tradition och förnyelse (pp. 177–188). Uppsala: NORNA.

    Google Scholar 

  • Bratt, P. (2008). Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern (Stockholm studies in archaeology, 46). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Brink, S. (2003). Ambátt, seta, deigja – þræll, þjónn, bryti. Termer för trälar belyser träldomens äldre historia. In Lindkvist & Myrdal, 2003, pp. 103–117.

    Google Scholar 

  • Brink, S. (2012). Vikingarnas slavar. Den nordiska träldomen under yngre järnålder och äldsta medeltid. Stockholm: Atlantis.

    Google Scholar 

  • Brunstedt, S. (1996). Alsnu kungsgård. Forskningsprojektet Hovgården (Riksantikvarieämbetet Rapport UV Stockholm 1996/71:1). Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

    Google Scholar 

  • Carelli, P. (2001). Lunds äldsta kyrkogård – och förekomsten av ett senvikingatida danskt pariochalsystem. Aarbøger for nordisk oldkyndighed og historie, 2000, 55–90.

    Google Scholar 

  • Carlsson, A. (1988). Vikingatida ringspännen från Gotland (Stockholm studies in archaeology, 8). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Davis, J. R., & McCormick, M. (Eds.). (2008). The long morning of medieval Europe. New directions in early medieval studies. Aldershot: Ashgate.

    Google Scholar 

  • Ekholst, C. (2009). För varje brottsling ett straff. Föreställningar om kön i de svenska medeltidslagarna. Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Eklund, S. (2008). Trälar fanns de? Om de underlydande vid storgården i Sylta. In M. Olausson (Ed.), Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid (pp. 217–234). Lund: Historiska media.

    Google Scholar 

  • Funegård Viberg, O. (2012). Fängslande begravningar. En studie av påmage-gravar på gravfälten på Gotland under vikingatiden. Bachelor thesis in archaeology. Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Göthberg, H. (2000). Bebyggelse i förändring. Uppland från slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid. Uppsala: Uppsala universitet.

    Google Scholar 

  • Gräslund, A.-S. (1980). Birka: Untersuchungen und Studien. Vol. IV. The burial customs: A study of the graves on Björkö. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

    Google Scholar 

  • Gräslund, A.-S. (1992). Runstenar – om ornamentik och datering. Tor, 24, 77–201.

    Google Scholar 

  • Gräslund, B. (2004). Äldre ortnamn och forntida bebyggelse. In Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift (pp. 11–38).

    Google Scholar 

  • Gräslund, B. (2007). Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år 536–537 e. Kr. Saga och Sed, 2007, 93–123.

    Google Scholar 

  • Gurevich, A. J. (1985). Categories of medieval culture. London: Routledge & Keagan Paul.

    Google Scholar 

  • Gustafsson, N. B. (2009). För folk och fä. Om vikingatida fjättrar och deras användning. Fornvännen, 104, 89–96.

    Google Scholar 

  • Hållans Stenholm, A.-M. (2012). Fornminnen. Det förflutnas roll i det förkristna och kristna Mälardalen. Lund: Nordic Academic Press.

    Google Scholar 

  • Hallgren, A.-L. (2005). För gårdens välgång. Kult och rit i järnålderns långhus, vridkvarnsoffer i stolphål. In L. Karlenby (Ed.), Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping och Kolsva (pp. 79–92). Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

    Google Scholar 

  • Hamilton, J. (2008). Storgården vid Sylta och den uppländska stensträngsbygdens boplatser. In M. Olausson (Ed.), Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid (pp. 195–216). Lund: Historiska media.

    Google Scholar 

  • Hamilton, J., & Viberg, A. (2011). Små gårdar och hushåll i romersk järnålder och folkvandringstid – om de obesuttna i Mälardalens stensträngsbygd. In M. Olausson (Ed.), Runnhusa. Bosättningen på berget med de många husen (Skrifter från projektet Runsa borg, Eds socken, Uppland, 1) (pp. 74–108). Upplands-Väsby: Archaeologica.

    Google Scholar 

  • Hansson, M. (2014). Att hysa folk på gården. Ett försök till byggnadsarkeologi. In O. Karsvall & K. Jupiter (Eds.), Medeltida storgårdar. 15 uppsatser om ett tvärvetenskapligt forskningsproblem (Acta Academiæ Regiæ Gustavi Adolphi, 131) (pp. 164–187). Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

    Google Scholar 

  • Häringe Frisberg, K., Larsson, F., & Seiler, A. (2007). Lövstaholm. Boplatslämningar från yngre bronsålder-folkvandringstid utmed Samnan: väg E4, sträckan Mehedeby-Uppsala. Uppland, Gamla Uppsala socken, Lövstaholm 21:27, 21:47, RAÄ 531 (RAÄ UV GAL, rapport 2007:1). Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

    Google Scholar 

  • Hasselberg, G. (1944). Den s.k. Skarastadgan och träldomens upphörande i Sverige. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, 5(3), 51–90.

    Google Scholar 

  • Hedenstierna-Jonson, C. (2006). The Birka warrior. The material culture of a martial society (Theses and papers in scientific archaeology, 8). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Hedman, A. (1996). Arkeologiska undersökningar. Gravar och bebyggelseutveckling i Arninge, Uppland, Täby sn, RAÄ 75, 94 och 328 (Riksantikvarieämbetet, UV Sthlm 1996, 108). Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

    Google Scholar 

  • Hemmendorff, O. (1984). Människooffer. Ett inslag i järnålderns gravritualer, belyst av ett fynd i Bollstanäs, Uppland. Fornvännen, 79, 4–12.

    Google Scholar 

  • Henning, J. (1992). Gefangenenfesseln im slawischen Siedlungsraum und der europäische Sklavenhandel im 6. bis 12. Jahrhundert. Germania, 70, 403–426.

    Google Scholar 

  • Henning, J. (2008). Strong rulers – Weak economy? Rome, the Carolingians and the archaeology of slavery in the first millenium ad. In Davis & McCormick, 2008, pp. 33–54.

    Google Scholar 

  • Holm, P. (1986). The slave trade of Dublin. Peritia, 5, 317–345.

    Article  Google Scholar 

  • Holmqvist (Olausson), L. (1990). “Älgmannen” från Birka. Presentation av en nyligen undersökt krigargrav med människooffer. Fornvännen, 85, 175–182.

    Google Scholar 

  • Iversen, T. (1997). Trelldommen. Norsk slaveri i middelalderen. Bergen: Historisk institutt, Universitetet i Bergen.

    Google Scholar 

  • Iversen, F. (1999). Var middelalderens lendmannsgårder kjerner i eldre godssamlinger? En analyse av romlig organisering av graver og eiendomsstruktur i Hordaland og Sogn og Fjordane (Arkeologiske avhandlinger og rapporter fra Universitetet i Bergen, 4). Bergen: Universitetet i Bergen.

    Google Scholar 

  • Iversen, T. (2002). The dissolution of medieval slavery in Norway. In P. Hernæs & T. Iversen (Eds.), Slavery across time and space. Studies in slavery in medieval Europe and Africa (pp. 129–145). Trondheim: Department of History, Norwegian University of Science and Technology.

    Google Scholar 

  • Iversen, T. (2003). Fra trell til leilending – Frigivning, bosetning og herredømme i Norge, Norden og Vest-Europa i tidlig middelalder. In Lindkvist & Myrdal, 2003, pp. 22–50.

    Google Scholar 

  • Iversen, F. (2004). Eiendom, makt og statsdannelse. Kongsgårder og gods i Hordaland i yngre jernalder og middelalder. Bergen: Universitetet i Bergen.

    Google Scholar 

  • Jesch, J. (1998). Still standing in Ågersta: Textuality and literacy in late-Viking age rune stone inscriptions. In K. Düwel & S. Novak (Eds.), Runeninschriften als Quellen interdisziplinärer Forschung. Abhandlungen des Vierten Internationalen Symposiums über Runen und Runeninschriften in Göttingen vom 4.–9. August 1995 (Ergänzungsbände zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde, 15) (pp. 462–475). Berlin: de Gruyter.

    Google Scholar 

  • Källström, M. (2007). Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden (Stockholm studies in Scandinavian philology, NS 43). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Källström, M. (2015). Kungen, bryten och märket. Till tolkningen av runblocket U 11 vid Hovgården på Adelsö och något om runstenarnas placering. Saga och Sed, 2015, 67–86.

    Google Scholar 

  • Källström, M. (n.d.). Fastr och fostri. Några tolkningsproblem på Såstahällen (U 163) (unpublished manuscript).

    Google Scholar 

  • Karlsson, J. (2012). Ofria omnämnda på runstenar i det vikingatida Sverige (Bachelor paper in archaeology). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Karras, R. M. (1988). Slavery and society in medieval Scandinavia (Yale historical publications, 135). New Haven: Yale University Press.

    Google Scholar 

  • Kjellström, A. (2005). The urban farmer. Osteoarchaeological analysis of skeletons from medieval Sigtuna interpreted in a socionomic perspective (Theses and papers in Osteoarchaeology, 2). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Kjellström, A., Tesch, S., & Wikström, A. (2005). Inhabitants of a sacred townscape. An archaeological and osteological analysis of skeletal remains from late Viking age and medieval Sigtuna, Sweden. Acta Archaeologica, 76, 87–110.

    Article  Google Scholar 

  • Lárusson, M. M. (1965). Leysing. In J. Granlund (Ed.), Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (Vol. 10, pp. 522–526).

    Google Scholar 

  • Lindkvist, T. (1979). Landborna i Norden under äldre medeltid (Studia historica Upsaliensia, 110). Uppsala: Uppsala universitet.

    Google Scholar 

  • Lindkvist, T., & Myrdal, J. (Eds.). (2003). Trälar. Ofria i agrarsamhället från vikingatid till medeltid (Skrifter om skogs- och landbrukshistoria, 17). Stockholm: Nordiska museet.

    Google Scholar 

  • Ljung, C. (2016). Under runristad häll. Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige (Stockholm studies in archaeology, 67:1). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Ljungkvist, J. (2006). En hiar atti rikR. Om elit struktur och ekonomi kring Uppsala och Mälaren under yngre järnålder (Aun, 34). Uppsala: Uppsala universitet.

    Google Scholar 

  • Ljungkvist, J. (2008). Dating two Royal Mounds of old Upsala. Archäologisches Korrespondenzblatt, 38, 263–282.

    Google Scholar 

  • Malmer, B. (2010). Den svenska mynthistorien. Víkingatiden ca 995–1030 (Kungl. Myntkabinettet och Svenska Numismatiska Föreningen). Stockholm: Almqvist & Wicksell International.

    Google Scholar 

  • Mejsholm, L. (2009). Gränsland. Konstruktion av tidig barndom och begravningsritual vid tiden för kristnandet i Skandinavien (OPIA, 44). Uppsala: Uppsala Universitet.

    Google Scholar 

  • Myhre, B. (2002). Jorda blir levevei. In B. Myhre & I. Øye (Eds.), Norges landbrukshistorie (Vol. 1, pp. 11–214). Oslo: Samlaget.

    Google Scholar 

  • Myrdal, J. (2003). Mjölka och mala, gräva och valla. Aspekter på trälarnas jordbruksarbete. In Lindkvist & Myrdal, 2003, pp. 125–132.

    Google Scholar 

  • Myrdal, J. (2013). Boskapsskötseln under medeltiden. En källpluralistisk studie (Nordiska museets handlingar, 139). Stockholm: Nordisk museet.

    Google Scholar 

  • Nevéus, C. (1974). Trälarna i landskapslagarnas samhälle, Danmark och Sverige (Studia historica Upsaliensia, 58). Uppsala: Uppsala universitet.

    Google Scholar 

  • Nilsson, B. (1989). De sepulturis. Gravrätten i Corpus Iuris Canonici och i medeltida nordisk lagstiftning (Bibliotheca Theologiæ Practicæ. Kyrkovetenskapliga studier, 44). Stockholm: Almqvist & Wicksell.

    Google Scholar 

  • Nohrstedt, M. (2012). Fjättrar under vikingatid och medeltid i Sverige. Spår av ofria människor eller vedergällning? (Bachelor paper in archaeology). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Nordén, A., Jäderlund, A., & Pinto-Guillaume, E. (2012). Rydboholm, Östra Ryds socken – en kulturhistorisk analys från yngre järnålder till 1449. Seminar paper in landscape archaeology. Dept. of Human Geography. Stockholm: Stockholms Universitet.

    Google Scholar 

  • Nordenstorm, L. (1994). Dödande vid begravningar. Ett inslag i järnålderns gravritualer i komparativ religionshistorisk belysning. Fornvännen, 89, 265–278.

    Google Scholar 

  • Nordström, K., & Herschend, F. (2003). Det ideologiska inslaget i väven. In Lindkvist & Myrdal, 2003, pp. 50–76.

    Google Scholar 

  • Norr, S. (1996). A place for proletarians? A contextual hypothesis on social space in Roman and migration period long houses. Current Swedish Archaeology, 4, 157–164.

    Google Scholar 

  • Olausson, M. (2008). När aristokratin flyttade upp på höjderna. Om folkvandringstidens befästa gårdar och andra borgar. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 56, 24–39.

    Google Scholar 

  • Östling, A. (2007). Vridkvarnen – ett tecken på bröd och rikedom? In H. Göthberg (Ed.), Hus och bebyggelse (Arkeologi E4-Uppland, 3) (pp. 279–285). Uppsala: Riksantikvarieämbetet UV GAL, Societas archaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet.

    Google Scholar 

  • Pedersen, E. A., & Widgren, M. (1998). Järnålder 500 f. Kr.–1000 e. Kr. In S. Welinder, E. A. Pedersen, & M. Widgren (Eds.), Jordbrukets första femtusen år. Det svenska jordbrukets historia. Stockholm: Natur & Kultur.

    Google Scholar 

  • Peterson, L. (2006). Svenskt runordsregister (3rd ed). Runrön, 2. Uppsala.

    Google Scholar 

  • Petré, B. (1984). Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 2. Fornlämning 27, Lunda, Lovö (Acta universitatis Stockholmiensis. Studies in North-European archaeology, 8). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Poulsen, B., & Sindbæk, S. M. (2011). Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia. In B. Poulsen & S. M. Sindbæk (Eds.), Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia (pp. 1–27). Turnhout: Brepols.

    Chapter  Google Scholar 

  • Reynolds, A. (2009a). The emergence of Anglo-Saxon judicial practice: The message of the gallows. Aberdeen: Centre for Anglo-Saxon Studies.

    Google Scholar 

  • Reynolds, A. (2009b). Anglo-Saxon deviant burial customs. Oxford: Oxford University Press.

    Book  Google Scholar 

  • Roslund, M. (2001). Gäster i huset: kulturell överföring mellan slaver och skandinaver 900 till 1300. Lund: Vetenskapssocieteten i Lund.

    Google Scholar 

  • Rydh, H. (1936). Förhistoriska undersökningar på Adelsö (Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien). Stockholm: Wahlström & Widstrand.

    Google Scholar 

  • Sandnes, J. (1983). Tolv kyr, to hester och tre træler. Litt om omfanget av træleholdet i Norge i vikingetid og tidig kristen tid. Historisk tidskrift, 62, 79–83.

    Google Scholar 

  • Sawyer, B. (1988). Property and inheritance in Viking Scandinavia. The runic evidence. Alingsås: Victoria förlag.

    Google Scholar 

  • Sawyer, B. (2000). Son skal taka arv efter far sin…. In E. Mundal & I. Öye (Eds.), Norm og praksis i middelaldersamfunnet (pp. 56–79). Bergen: Senter for europeiske kulturstudier.

    Google Scholar 

  • Sawyer, B. (2002). Runstenar och förmedeltida arvsförhållanden. In J. Agertz & L. Varenius (Eds.), Om runstenar i Jönköpings län. Jönköpings läns museum. Småländska kulturbilder (pp. 55–78). Jönköping: Jönköpings länsmuseum.

    Google Scholar 

  • Seiler, A. (2003). I guldsmedens tjänst. Spår av träldom i gravmaterialet. In Lindkvist & Myrdal, 2003, pp. 77–87.

    Google Scholar 

  • Siltberg, T. (1989). Visbys territorium och fastighetsuppgifter. In Visby: staden och omlandet (Medeltidsstaden, 72) (Vol. 2, pp. 11–22). Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

    Google Scholar 

  • Skre, D. (1998). Herredømmet. Bosetning og besittelse på Romerike 200–1350 e. Kr. Oslo: Universitetet i Oslo.

    Google Scholar 

  • Spijkerman, I. (2008). Kulturlager vid Herresta gård. RAÄ 239 och 438, Järfälla socken och kommun, Uppland. Arkeologisk förundersökning (Rapporter från Arkeologikonsult 2008). Upplands-Väsby: Arkeologikonsult.

    Google Scholar 

  • Sten, S., & Vretemark, M. (1988). Storgravsprojektet. Osteologiska analyser av yngre järnålderns benrika brandgravar. Fornvännen, 83, 145–156.

    Google Scholar 

  • Sten, S., & Vretemark, M. (2001). Skopintull, nya rön om en gammal grav. In B. Magnus et al. (Eds.), Vi får tacka Lamm (pp. 191–198). Stockholm: Historiska museet.

    Google Scholar 

  • Strauch, D. (2003). Roslagen. Geographisches. Rechtliches. Reallexikon der germanischen Altertumskunde, 25. Berlin: de Gruyter.

    Google Scholar 

  • Sundqvist, O. (2002). Freyr’s offspring. Rulers and religion in ancient Svea society (Acta Universitatis Upsaliensis. Historia Religionum, 21). Uppsala: Uppsala universitet.

    Google Scholar 

  • Sundqvist, O. (2016). An arena for higher powers. Ceremonial buildings and religious strategies for rulership in late iron age Scandinavia. Brill: Leiden.

    Book  Google Scholar 

  • Szabó, M. (1970). Herdar och husdjur. En etnologisk studie över Skandinaviens och Mellaneuropas beteskultur och vallningsorganisation. Lund: Berling.

    Google Scholar 

  • Thordeman, B. (1920). Alsnöhus: ett svenskt medeltidspalats i sitt konsthistoriska sammanhang. Stockholm: Norstedts.

    Google Scholar 

  • Thunmark-Nylén, L. (2004). Visby, ett pussel med gamla och nya pusselbitar. Fornvännen, 99, 285–297.

    Google Scholar 

  • Thunmark-Nylén, L. (2006). Die Wikingerzeit Gotlands III (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien). Stockholm: Almqvist & Wicksell International.

    Google Scholar 

  • Tollin, C. (2010). Ägodomäner och sockenindelning i västra Östergötland. En rumslig studie om det kyrkliga upptagningsområden och ägoförhållanden vid tiden för Alvastra klosters grundande (Avdelningen för agrarhistoria. Institutionen för ekonomisk historia). Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet.

    Google Scholar 

  • Toplak, M. S. (2016). Das Wikingerzeitliche Gräberfeld von Kopparsvik auf Gotland. Studien zu neuen Konzepten sozialer Identitäten am Übergang zum christlichen Mittelalter. Tübingen: TOBIAS-lib, Hochschulschriftenserver der Universität Tübingen.

    Google Scholar 

  • Vogt, H. (2010). The function of kinship in medieval Nordic legislation (Medieval law and its practice, 9). Brill: Leiden.

    Google Scholar 

  • Williams, H. (2007). Runinskrifter och tvärvetenskap. Finsk tidskrift, 9–10, 509–521.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (1994). The Odal and its manifestation in the landscape. Current Swedish Archaeology, 2, 219–238.

    Article  Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (1998). Gård, gräns, gravfält. Sammanhang kring ädelmetalldepåer och runstenar från vikingatid och tidigmedeltid i Uppland och Gästrikland (Stockholm studies in archaeology, 15). Stockholm: Stockholms universitet.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (2003). De osynliggjorda – om trälar i arkeologisk forskning. In Lindkvist & Myrdal, 2003, pp. 88–102.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (2004a). Det heliga på Helgö och dess kosmiska referenser. In A. Andrén, K. Jennbert, & C. Raudvere (Eds.), Ordning mot kaos. Världsbild och kosmologi. Vägar till Midgård (Vol. 4, pp. 343–388). Lund: Nordic Academic Press.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (2004b). The holiness of Helgö. In H. Clarke & K. Lamm (Eds.), Excavations at Helgö XVI. Exotic and sacral finds (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien) (pp. 143–176). Stockholm: Almqvist & Wicksell International.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (2011a). Property and honour – Social change in middle Sweden 400–700 ad. In Arkæologi i Slesvig/Archäologie in Schleswig. Det 61. Internationale Sachsensymposion 2010, Haderslev, Danmark (pp. 141–156). Neumünster: Wachholtz.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (2011b). Fjärran ting – exotiska föremål och nya seder i Mellansverige ca 550–700 e.Kr. In A. Andrén (Ed.), Förmodern globalitet. Essäer om rörelse, möten och fjärran ting under 10.000 år (pp. 109–129). Lund: Nordic Academic Press.

    Google Scholar 

  • Zachrisson, T. (2017). The background of the Odal rights – An archaeological discussion. Danish Journal of Archaeology, 6(2), 118–132.

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

  1. Upplandsmuseet/County Museum of Uppland, Uppsala, Sweden

    Torun Zachrisson

Authors
  1. Torun Zachrisson
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Corresponding author

Correspondence to Torun Zachrisson .

Editor information

Editors and Affiliations

  1. Institute of History, University of Szczecin, Szczecin, Poland

    Felix Biermann

  2. Associate Professor at the University of Oxford, Corpus Christi College, Oxford, UK

    Marek Jankowiak

Rights and permissions

Reprints and permissions

Copyright information

© 2021 The Author(s), under exclusive license to Springer Nature Switzerland AG

About this chapter

Check for updates. Verify currency and authenticity via CrossMark

Cite this chapter

Zachrisson, T. (2021). Bonded People: Making Thralls Visible in Viking-Age and Early Medieval Sweden. In: Biermann, F., Jankowiak, M. (eds) The Archaeology of Slavery in Early Medieval Northern Europe. Themes in Contemporary Archaeology. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-73291-2_8

Download citation

  • DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-73291-2_8

  • Published:

  • Publisher Name: Springer, Cham

  • Print ISBN: 978-3-030-73290-5

  • Online ISBN: 978-3-030-73291-2

  • eBook Packages: HistoryHistory (R0)

Publish with us

Policies and ethics

Search

Navigation