Skip to main content
SpringerLink
Log in

Red-listed lichens in Sweden: habitats, threats, protection, and indicator value in boreal coniferous forests

  • Published:
Biodiversity and Conservation Aims and scope Submit manuscript

Abstract

The three major threats to lichens in Sweden; forestry, air pollution, and structural changes in the agricultural landscape, are outlined. Forestry is the most serious. The majority of the red-listed lichens in forests are found in productive forests with a continuity in tree growth, but nearly 70% of the protected area in Sweden consists of alpine landscapes. Examples of important habitats with red-listed lichens are described, e.g. Alnus glutinosa marshes, alvar-vegetation, broad-leaved deciduous forests and different Picea abies forests. The use of selected indicator species of lichens and macrofungi (mainly red-listed species) in boreal coniferous forests provides information on continuity in tree growth of an area, and on earlier influences of forestry. Examples of indicator species for different types of forest are presented and discussed. In spite of the Swedish ‘right of common access’o, collecting of lichens is forbidden without permission from the land-owner. Collecting in protected areas is allowed only with a permit obtained from the authorities.

This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.

Access this article

Log in via an institution

Price excludes VAT (USA)
Tax calculation will be finalised during checkout.

Instant access to the full article PDF.

Institutional subscriptions

Similar content being viewed by others

References

  • Andersson, L. and Appelqvist, T. (1987) Lunglav och almlav, indikatorer påvärdefull lövskog. Svensk Bot. Tidskr. 81, 185–94.

    Google Scholar 

  • Andersson, L. and Appelqvist, T. (1990) Istidens stora växtätare utformade de nemorala och boreonemorala ekosystemen. En hypotes med konsekvenser för naturvården. Svensk Bot. Tidskr. 84, 355–68.

    Google Scholar 

  • Andersson, L. and Williamson, M. (1993) Långskägg, Usnea longissima, funnen i Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 87, 354.

    Google Scholar 

  • Aronsson, M., Hallingbäck, T. and Mattsson, J.-E. (eds) (1995) Rödlistade växter i Sverige 1995 (Swedish Red Data Book of Plants 1995). Uppsala: ArtDatabanken.

    Google Scholar 

  • Arup, U. and Ekman, S. (1989) Notes on the lichen flora of southern Sweden. Graphis Scripta 2, 104–6.

    Google Scholar 

  • Arup, U. and Ekman, S. (1991a) Lavfloran påHallands Väderö. Svensk Bot. Tidskr. 85, 263–308.

    Google Scholar 

  • Arup, U. and Ekman, S. (1991b) Caloplaca ulcerosa new to Sweden. Graphis Scripta 3, 46–8.

    Google Scholar 

  • Arup, U. and Ekman, S. (1992) Nyheter i södra Sveriges lavflora. Graphis Scripta 4, 81–6.

    Google Scholar 

  • Arvidsson, L. and Thor, G. (1996) Etik och praktik vid insamling av lavar. Svensk Bot. Tidskr. 89, 371–80.

    Google Scholar 

  • Berg, Å., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M. and Weslien J. (1994) Threatened plant, animal, and fungus species in Swedish forests: distribution and habitat associations. Cons. Biol. 8, 718–31.

    Article  Google Scholar 

  • Björkman, L. (1993) Barklevande gelélavar i Småland. Svensk Bot. Tidskr. 87, 113–31.

    Google Scholar 

  • Brown, M.J., Jarman, S.J. and Kantvilas, G. (1994) Conservation and preservation of non-vascular plants in Tasmania, with special reference to lichens. Biodiv. Conserv. 3, 263–78.

    Article  Google Scholar 

  • Carlin, G. and Owe-Larsson, B. (1994) Cladonia polycarpoides in Sweden, with a note on C. cervicornis ssp. pulvinata. Graphis Scripta 6, 1–6.

    Google Scholar 

  • Databanken för hotade arter and Naturvårdsverket (1991) Hotade växter i Sverige 1990. Lund: SBT-redaktionen.

    Google Scholar 

  • Ek, T., Wadstein, M. and Johannesson, J. (1995) Varifrån kommer lavar knutna till gamla ekar. Svensk Bot. Tidskr. 89, 335–43.

    Google Scholar 

  • Ekman, S. (1989) Förändringar i Stenshuvuds lavflora under ett halvt sekel. Svensk Bot. Tidskr. 83, 13–25.

    Google Scholar 

  • Ekman, S. (1990) Lavfloran i Dalby Söderskog. Svensk Bot. Tidskr. 84, 191–8.

    Google Scholar 

  • Ekstam, U., Jacobson, R., Mattsson, M. and Porsne, T. (1988) Ölands och Gotlands växtvärld. Stockholm: Natur och Kultur.

    Google Scholar 

  • Esseen, P.A. and Eriksson, L. (1982) Granskogar med långskäggslav i Sverige. Swedish Environmental Protection Agency Report 1513.

  • Esseen, P.-A., Ehnström, B., Ericsson, L. and Sjöberg, K. (1992) Boreal forests: the focal habitats of Fennoscandia. In Ecological Principles of Nature Conservation (L. Hansson, ed.) pp. 252–325. London: Elsevier Applied Science.

    Chapter  Google Scholar 

  • Floravårdskommittén för lavar (1987) Preliminär lista över hotade lavar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81, 237–56.

    Google Scholar 

  • Fritz, Ö. (1992) Jättelav, Lobaria amplissima, pånya lokaler i västra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 86, 291–94.

    Google Scholar 

  • Frödén, P. (1997) Inventering av lavar i en allé-en jämförelse mellan trädslag. Graphis Scripta 8, 17–24.

    Google Scholar 

  • Gamlin, L. (1988) Sweden's factory forests. New Scientist 1597, 41–4.

    Google Scholar 

  • Götmark, F. and Nilsson, C. (1992) Criteria used for protection of natural areas in Sweden 1909-1986. Conserv. Biol. 6, 220–31.

    Article  Google Scholar 

  • Gustafsson, L., Fiskesjö, A., Ingelög, T., Pettersson, B. and Thor, G. (1992) Factors of importance to some lichen species of deciduous broad-leaved woods in southern Sweden. Lichenologist 24, 255–66.

    Article  Google Scholar 

  • Gustavsson, H.-E. (1995) Lavfloran påbok i Ödegärdet i västra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 89, 65–81.

    Google Scholar 

  • Hallingbäck, T. (1986) Lunglavarna, Lobaria, påreträtt i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80, 373–81.

    Google Scholar 

  • Hallingbäck, T. (1991) Luftföroreningar och gödsling-ett hot mot blågrönalger och lavar med blågrönalger. Svensk Bot. Tidskr. 85, 87–104.

    Google Scholar 

  • Hallingbäck, T. and Thor, G. (1988) Jättelav, Lobaria amplissima, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 82, 125–39.

    Google Scholar 

  • Hermansson, J.-O., Lundquist, R. and Oldhammer, B. (1988) Nya fynd av ringlav, Evernia divaricata i Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 82, 314–22.

    Google Scholar 

  • Hultengren, S. (1995a) Något om lavfloran påen västsvensk ek. Svensk Bot. Tidskr. 89, 165–70.

    Google Scholar 

  • Hultengren, S. (1995b) Nya eller intressanta epifytiska lavar från sydvästra Sverige. Graphis Scripta 7, 43–7.

    Google Scholar 

  • Hultengren, S. and Nordén, B. (1996) Degelia plumbea-ekologi och aktuell utbredning i sydvästra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 90, 1–8.

    Google Scholar 

  • Hultengren, S., Martinsson, P.O. and Stenström, J. (1991) Lavar och luftföroreningar. Känslighetsklassning och indexberäkning av epifytiska lavar. Swedish Environmental Protection Agency Report 3967.

  • Hultengren, S., Kannesten, C. and Svensson, S. (1993) Om några oceaniska lavar i Sydvästsverige. Graphis Scripta 5, 24–38.

    Google Scholar 

  • Ingelög, T., Thor, G. and Gustafsson, L. (eds) (1987) Floravård i skogsbruket. Del 2-Artdel. 2 ed. Jönköping: Skogsstyrelsen.

    Google Scholar 

  • Ingelög, T., Thor, G., Hallingbäck, T., Andersson, R. and Aronsson, M. (eds) (1993) Floravård i jordbrukslandskapet-skyddsvärda växter. Lund: SBT-förlaget.

    Google Scholar 

  • Johansson, P. (1992) Bark-och vedlavar påKullaberg-förändringar under 80 år. Svensk Bot. Tidskr. 86, 243–259.

    Google Scholar 

  • Karström, M. (1992a) Steget Före-en presentation. Svensk Bot. Tidskr. 86, 103–14.

    Google Scholar 

  • Karström, M. (1992b) Steget före i det glömda landet. Svensk Bot. Tidskr. 86, 115–46.

    Google Scholar 

  • Karström, M. (1993) Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod. In Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten (G. A. Olsson and M. Gransberg, eds) pp. 19–96. Swedish Environmental Protection Agency Report 4276.

  • Karström, M. and Thor, G. (1991) Field meeting in Vuollerim, Lule lappmark by Swedish lichenologists. Graphis Scripta 3, 84–93.

    Google Scholar 

  • Lennartsson, T. and Ingelög, T. (1992) Flora conservation in broad-leaved deciduous forests in Sweden. Mem. Soc. Fauna Flora Fenn. 68, 99–101.

    Google Scholar 

  • Lindahl, K. (1990) De sista naturskogarna. Om svensk naturvård i teori och verklighet. Stockholm: Naturskyddsföreningen.

    Google Scholar 

  • Lindblom, L. and Måreby, J. (1989) Igenväxningens inverkan pålavfloran på ekstammar. Graphis Scripta 2, 88–91.

    Google Scholar 

  • Lindblom, L. and Mattsson, J.-E. (1993) Några hotade lavar i Småland. Graphis Scripta 5, 53–9.

    Google Scholar 

  • Länsstyrelsen i Gotlands län (1976) Inventering av änges-och lövmarker. Visby: Länsstyrelsen i Gotlands län.

  • Löfgren, O. and Moberg, R. (1984) Oceaniska lavar i Sverige och deras tillbakagång. Swedish Environmental Protection Agency PM 1819.

  • Moberg, R. and Löfgren, L. (1991) Lichen excursion to some calcareous hills in the Arboga area, Västmanland, Sweden. Graphis Scripta 3, 81–4.

    Google Scholar 

  • Moberg, R. and Thor, G. (1993) Additions to the lichen flora of Ångermanland, Central Sweden. Graphis Scripta 5, 39–44.

    Google Scholar 

  • Muhr, L.-E. (1987) Lavfloran i Gravbäcksravinen i Värmland. Svensk Bot. Tidskr. 81, 17–35.

    Google Scholar 

  • National Board of Forestry (1994) Signalarter i projekt nyckelbiotoper. Stencil.

  • Nilsson, C. and Götmark, F. (1992) Protected areas in Sweden. Is natural variety adequately represented? Conserv. Biol. 6, 232–42.

    Article  Google Scholar 

  • Nilsson, S.G., Arup, U., Baranowski, R. and Ekman, S. (1994) Trädbundna lavar och skalbaggar i ålderdomliga kulturlandskap. Svensk Bot. Tidskr. 88, 1–12.

    Google Scholar 

  • Nordén, B. (1994) Strutskinnlav, Leptogium corniculatum, i sydvästra Sverige. En återinventering av en stenlevande lav med blågrönalger. Svensk Bot. Tidskr. 88, 75–81.

    Google Scholar 

  • Nordin, A. (1987) De oceaniska lavarna Lobaria amplissima och Pannaria conoplea i Gästrikland. Svensk Bot. Tidskr. 81, 154–55.

    Google Scholar 

  • Nordin, A. (1995) Återinventering av lavfloran i Ombergs skyddsområde. Svensk Bot. Tidskr. 89, 175–91.

    Google Scholar 

  • Nordin, A., Löfgren, L. and Wilhelmsson, J. (1994) F-möte i Arboga. Graphis Scripta 6, 77–84.

    Google Scholar 

  • Official Statistics of Sweden (1990) The Natural Environment in Figures, 3 edn. Stockholm.

  • Oldhammer, B. (1991) Violettgråtagellav, Bryoria nadvornikiana, i Mora kommun. Svensk Bot. Tidskr. 85, 33–38.

    Google Scholar 

  • Oldhammer, B. (1994) Granlaven, Evernia mesomorpha, i Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 88, 43–7.

    Google Scholar 

  • Olsson, G.A. and Gransberg, M. (eds) (1993) Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Swedish Environmental Protection Agency Report 4276.

  • Richardson, D.H.S. (1991) Lichens and man. In Frontiers in Mycology (D.L. Hawksworth, ed.) pp. 187–210. UK: CAB International.

    Google Scholar 

  • Romell, L.-G. (1938) Gotlandsänget och dess framtid. Svensk Naturskyddsförenings årsskrift 1938, 107–14.

  • Rose, F. (1974) The epiphytes on oak. In The British Oak;its History and Natural History (M.G. Morris and F.H. Perring, eds) pp. 250–73. Faringdon: Classey.

    Google Scholar 

  • Rose, F. (1976) Lichenological indicators of age and environmental continuity in woodlands. In Lichenology: Progress and Problems (D.H. Brown, D.L. Hawksworth and R.H. Bailey, eds) pp. 279–307. London and New York: Academic Press.

    Google Scholar 

  • Santesson, R. (1993) The Lichens and Lichenicolous Fungi of Sweden and Norway. Lund: SBT-förlaget.

    Google Scholar 

  • Söderström, L., Hallingbäck, T., Gustafsson, L., Cronberg, N. and Hedenäs, L. (1992) Bryophyte conservation for the future, Biol. Conserv. 59, 265–70.

    Article  Google Scholar 

  • Statistical Yearbook of Forestry (1992) Official statistics of Sweden. Jönköping: National Board of Forestry.

    Google Scholar 

  • Swedish Environmental Protection Agency (1990) Naturvårdsplan för Sverige [A plan for nature conservation in Sweden]. Solna: Naturvårdsverket.

    Google Scholar 

  • Thell, A. (1989) Förändringar i utbredningsbilden hos Parmelia elegantula och Parmelia laciniatula i Skåne och Blekinge. Graphis Scripta 2, 156–60.

    Google Scholar 

  • Thor, G. (1992) The 9th meeting of the Nordic Lichen Soceity, Sweden 1991. Graphis Scripta 4, 19–29.

    Google Scholar 

  • Thor, G. (1993) Lavfloran påVisingsö. Graphis Scripta 5, 105–16.

    Google Scholar 

  • Thor, G. (1996) The biology and distribution of three red listed lichens in Sweden. Symb. Bot. Ups. 31:3, 355–63.

    Google Scholar 

  • Tibell, L. (1992) Crustose lichens as indicators of forest continuity in boreal coniferous forests. Nord. J. Bot. 12, 427–50.

    Article  Google Scholar 

  • Tunblad, R. (1989) Busk-och bladlavar i Gäsene härad, Västergötland, Graphis Scripta 2, 92–100.

    Google Scholar 

Download references

Author information

Authors and Affiliations

  1. Swedish Threatened Species Unit, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 7072, S-750 07 Uppsala, Sweden

    GO¨RAN Thor

Authors
  1. GO¨RAN Thor
    View author publications

    You can also search for this author in PubMed Google Scholar

Rights and permissions

Reprints and permissions

About this article

Cite this article

Thor, G. Red-listed lichens in Sweden: habitats, threats, protection, and indicator value in boreal coniferous forests. Biodiversity and Conservation 7, 59–72 (1998). https://doi.org/10.1023/A:1008807729048

Download citation

  • Published:

  • Issue Date:

  • DOI: https://doi.org/10.1023/A:1008807729048

Search

Navigation