, Volume 9, Issue 2, pp 275-296
Date: 16 Oct 2012

What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?

Rent the article at a discount

Rent now

* Final gross prices may vary according to local VAT.

Get Access

Abstract

In this article we problematize the purpose of teaching science in preschool and the competences preschool teachers need in order to conduct science activities in the classroom. The empirical data were collected through an action research project with five preschool and primary school teachers (K-6). In the first section of this paper we use one situation, a floating–sinking experiment, as an illustration of how two different epistemological perspectives generate different foci on which kind of science teaching competences can be fruitful in preschool settings. In the first perspective, the central goal of science teaching is the development of the children’s conceptual understanding. With this perspective, we found that the science activities with children were unsuccessful, because their thoughts about concepts did not develop as expected, the situation even enhanced a “misconception” concerning density. Moreover, the teacher was unsuccessful in supporting the children’s conceptual learning. The second perspective uses a feminist approach that scrutinizes science, where we investigate if the floating–sinking activity contributes to a feeling of participation in a scientific context for the children and if so how the teacher promotes this inclusion. This second perspective showed that the children’s scientific proficiency benefited from the situation; they had a positive experience with density which was reinforced by the teacher. The children discovered that they had power over their own learning by using an experimental approach. On the basis of these findings, we conclude that there are competences other than subject matter knowledge that are also important when preschool teachers engage children in scientific activities. Through process-oriented work with the teacher group, we identified four concrete skills: paying attention to and using children’s previous experiences; capturing unexpected things that happen at the moment they occur; asking questions that challenge the children and that stimulate further investigation; creating a situated presence, that is, “remaining” in the situation and listening to the children and their explanations. We discuss possible ways to move preschool teachers away from their feelings of inadequacy and poor self-confidence in teaching science by reinforcing this kind of pedagogical content knowledge.

Sammanfattning

Forskning om lärare som undervisar naturvetenskap för barn i unga år har i stor utsträckning fokuserat på dessa lärares bristande ämneskunskaper. Flera studier har också slagit fast att förskollärare och tidigare lärare har dåligt självförtroende vad gäller undervisning i naturvetenskap och många gör kopplingen att de bristande ämneskunskaperna är orsaken till det dåliga självförtroendet. Lösningen blir då att se till att lärarna får ökade ämneskunskaper. I den här artikeln vill vi diskutera syftet med naturvetenskap i förskolan och vilka ämnesdidaktiska kompetenser förskolläraren behöver för att kunna genomföra denna naturvetenskapliga verksamhet. Det empiriska materialet är hämtat från ett aktionsforskningsinspirerat projekt tillsammans med förskollärare och tidigarelärare (F-6). Vi utgår från en situation där barn tillsammans med förskollärare undersöker om olika föremål flyter eller sjunker i vatten och analyserar sedan denna situation med två olika epistemologiska utgångspunkter. Den första analysen tar avstamp i ett synsätt där utvecklande av begreppsförståelse och naturvetenskapligt tankesätt hos barn är det centrala målet för naturvetenskaplig undervisning. Genom denna analys framkommer att aktiviteten med barnen inte var så framgångsrik eftersom barnens naturvetenskapliga tänkande inte utvecklades; de lärde sig inte några nya begrepp utan till och med missförstod densitetsbegreppet. Den andra analysen utgår från att naturvetenskapen i sig inte är oproblematisk. Att “lära sig” naturvetenskap innefattar också att lära sig om den sociala praktiken, det språk och den kultur som råder där. Analys 2 visar att situationen har varit värdefull för barnens naturvetenskapliga kunnande; de har fått en erfarenhet av densitetsbegreppet som de senare kan bygga vidare på, erfarenheten var positiv och förstärktes av läraren; barnen upptäckte att de kan få makt över sitt eget lärande genom det experimenterande arbetssättet. Utifrån dessa resultat drar vi slutsatsen att det finns andra kompetenser än ämneskunskaper som också är relevanta för förskolläraren för att bedriva meningsfull naturvetenskaplig verksamhet. Tillsammans med det processinriktade arbetet med lärargruppen har fyra konkreta färdigheter kunnat identifieras: Uppmärksamma och använda sig av barns tidigare erfarenheter; Fånga det oväntade som inträffar i stunden; Ställa frågor som utmanar barnen och stimulerar till vidare undersökningar; Situerad närvaro.“Stanna kvar” i situationen och lyssna på barnen och deras egna förklaringar. I artikeln diskuterar vi hur man genom att förstärka den här typen av ämnesdidaktiska kunskaper hos förskollärarna, och inte enbart fokusera på bristande ämneskunskap, kan arbeta sig bort från känslan av otillräcklighet och dåligt självförtroende inom de naturvetenskapliga ämnena.

Lead Editors: K. Scantlebury and A. Hussénius.